wter areal, som blifvit afverkad, samt förthy unde
tio ärs tid freda den uppväxande skogen för betning
af färkreatur och getter, äfvensom under vårtiden a
andra kreatur, vid äfventyr ait, derest äterväxt: inon
fem är, i följd af egarens vällande, ej visat sig
fällas t.l böter, beräkovade för hvarje år ets afser
kad: tunnland legat ostersadt, der såning erfordrats
samt ej fredadt för sådan äverkan; hvarjemte,
berörda fall, vederbörande jägeri-betjening skall, p!
jordegarens bekostnad, fullgöra hvad denue älegat.
3:o Att köpare af skogbäraude hemman, utom
bergslag, må, då han ej är säljares arfvinge, förbju
das aut under loppet af tre är, räknade från egendo.
mens tillträde, sjelf eller genom andra, afrerka skog
för annat ändamal, än till eget behof, härifrån likväl
undastagne de fall, då antingen skogen är till trakt-
huggning indelad, i hvilken händelse köparen m:
vara obetaget att afverka det, enligt den verkställda
indelningen, bestämda belopp, eller ock konungens
befallvingshafvande, efter det laga stind egendomen
äkommit, uppå anmälan och efter föregsngen under-
sökning, finner större afverkning till bestämdt belopp
kunna, utan skada för skogen, ega rum.
4:0 Dels att svedjande utom åker, äng och rätter
beteshage hädanefter icke må tillåtas å annan mark,
än kärr och mossar, samt å skog, först sedan koaun-
gens befallningshafvande, efter anmälan och föregän-
gen undersökning, fuvnit skäligt sädant medgifva,
dock att härunder icke förstås förbud mot uppbrän-
nande af ris eller affall efter afverkad skog; samt
dels att, med bibehallande af det för olofligt sved-
jande ä kronopark och gehäg nu stadgade ansvar,
svedjande utan lof å annan mark måtte varda belagdt
med 33 rdr 16 sk. banko böter.
5:o att, med ändring af 15 kap. 1 S byggningabal-
ken, ansvaret för den som vill svedjeland bränna,
men åervid underlåter att ställa sig föreskrifterna i
samma lagbed till efierrättelse, bör bestimmas till
33 rdr 16 sk. bko böter, ehvad skada sker eller ej.
-6:0 att, i bändelse Rikets Ständer till nägon. del
elier i allo godkänna de af utskotten nu framstälda
förslag till införande af en förbättråd skogshushäll-
ning, Rikets Sänder mätte uti underdänig skrifvelse
till Kongl. Maj:t, med tillkävnagifvande af de utaf
Rikets Ständer säluada hyllade åsigter i ämnet, an-
bäjla det Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta samt i
jder utfärda ny författning, angående skogarne i
riket.
Då detta ämne, som är af genomgripande
vigt för den allmänna hushållningen, redan om
ördag torde förekomma: hos stånden, in-
skränka vi oss att erinra om hvad vi vid
flerfaldiga tillfällen yttrat om det vådliga in-
grepp i eganderätten, som skule uppkomma
2 snom bestämmelser i nl ghet med mom. 2 och
3 afutskoitet förslag. Vi kunna icke förestälia
oss attderepresentanter, som företräda jordegare,
kunna ingä på ett sådant förmynderskap från
statens sida. Skal: någon siags iörplgtelse
kunna med något sken af bilighet åläggas
den enskilde i afseende på vårdandet at sn
pgendom — och vi vilja visserligen ej be-
strida att skogshushållningens utomordentliga
vigt för hela samhiöllet kan ursäögta något sä-
lant, — så må åtminstone kontrollen öfver
en sådan förpligtelses efterlefnad läggas i
kommunernas, men under intet vilkor i verk-
ställände makteris händer. Ett sådant af-
nändande af den individuellella friheten till
ördel för staten må tolereras i vissa tyska
änder, liksom något dylikt under envåldsti-
ler egt rum hos oss, men med våra närva-
ande förhållanden står en dylik inblandning
f kronobetjeningen i den enskilda husbåll-
ingen ingalunda väl tillsamman, och i full
trid står den med det allmänna tänkesättet.