AF RR I WD AD UV ME MSJ IMER - ART
(Insändt.)
Till Redaktionen af Aftonbladet!
Sedan kreditivfrågan nu är af tre riksstånd
afgjord, kunde visserhgen alla vidare betrak-
telser öfver densamma tyckas öfverflödiga el-
ler komma, såsom man säger, post festum.
Men när aktörerne afträdt ifrån scenen, pje-
sen är utspelad på tiljorna, och ridån har fal-
lit, inträder ej då åskådarnes rätt att fälla)
sitt omdöme, så väl om stycket på det hela
som om sättet hvarpå det utförts 7 Och dess-
utom: är det så gifvet, att deuna fråga icke
framdeles torde föranleda något efterspel, ut-
tima eller lagtima, hvaruti skådespelarne än
en gång mäste uppträda? I al!a händelser
torde det vara säkert att pressen förbehåller
sig sin talan öppen. Dess rätt dertill är
ovilkorlig, men icke mindre dess pligt. AUN-
männa tänkesättet, den högsta af alla jordi-
ska makter, derföre att det är en osynlig,
rent moralisk makt, får ej afsäga sig sin in-
fiytelse. Utöfningen af d-nna inflytelse är
för öfrigt uti förevarande fråga ännu ingen-
ting mindre än obehiflig. Genom de af tre
riksstånd utan förbehåll voterade medlen har
fritt spelrum för bestämmandet af Sverges
yttre politik blifvit lemnadt åt en reaktionär
regering, emot hvilken de folkvalda riks-
ständen mångfaldiga gånger under riksdagens
lopp oförstäldt uttalat sitt eget och sina kom-
mitterades missnöje och misstro nde. Lig-
ger ej häruti en tydlig uppfordran till all-
männa tänkesättet att icke inslumra? Ännu
äro blott möjligheter gifna. Valet emellan dem,
den verklighet, som utur dem varder uppstå-
ende, lärer, utan förmätenhet taladt, hufvud-
sakligen komma att bero utaf det a!lmänna
tänkesättets vaksamhet, upp!ysning och energi.
Europas politiska ställning har under
sedoare halfåret blifvit sådan, verldsstriden
emellan vestern och östern har antagit det
skick, att den utsigten framställt sig så-
som mycket sannolik, att krigsteatern nästa
år blifver flyttad till Östersjöns kuster, och
att det är der som den stora striden skall
utkämpas. För denna eventualitet är Sverge
å nyo kalladt likasom 1806 och 1812, och nu
vida mer än då, att på stridens utgång utöfve
en afgörande inöiytelse. För eller emot Ryss-
land, d. v. s, antingen fortsättande sin be-
väpnade neutralitet för att skydda Ryssland,
eller anslutande sig till vestmakterna och
Österrike för att krossa dess öfvermakt, är
det Sverge som bestämmer utslaget.
Det är insigten härom, som i närvarande
tidpunkt väckt hos hela allmänheten ett så
lifhigt, allt annat öfvervägande intresse för
frågan om regeringens utländska politik och
derigenom äfven för kreditivfrågan. Det var
vissheten härom, som lika lidligt och enhäl-
ligt hos allmänheten motiverade den önskan,
att i anledning af regeringens proposition väl
medel, och tillräckliga medel, måtte beviljas,
men icke utan trygghet, icke utan garantier,
att, för den förut nämnda eventualiteten, den
Ryssland skyddande neutralitetspolitiken måtte
öfvergifvas och Sverge förena sina stridskraf-
ter, sin här och sin skärgårdsflotta med vest-
makter a. Anvisandet af de beviljad2 med-
len på det såkallade stora kreditvct iune-
höll en sådan garanti.
Allmänhetens hopp hvilade på de fölkvalda
stånden. Adeln och prelaterna, svängande i
ringdans kring maktens gyllene kalf, hafva,
likasom de sjelfva afklädt sig alla sympatier
för folket och dess sak, så äfven tillbaks:
förverkat alla förhoppningar från folkets sida.
Om oppostionen i de folkvalda stånden,
nu vid riksdagens slit, och i den aldravigt
gaste frågan, hade varit enig och fast likasom
förut, om till följd deraf, frågans afgörande
hade kommit att till förstärkta statsutskottets
afgörande hänskjutas, så hade hö uti visser-
ligen legat ett förfärligt nederlag för kronan;
— ett nederlag, så mycket mera o:oande och
bekymmerfullt, som det icke kunnat undgå
att till hela sin betydelse uppskattas och för-
stås af alla Europas kabinetter och folk. Mer
hvem hade det förskyllat? Tu Vas voulu, Geor-
ges Dandin, heter det i komedien. Ingenting
hade varit lättare och enklare än att undvika
och förebygga det. Kronans rådgifvare hade
blott behöft ingilva sina afskedsansökningar
och afträda från sina platser, hvarmed, efter
allmänhetens tanke, de Fndå alltför länge
dröjt. Allt hade då varit hjelpt. Att kon-
seljens ledamöter heldre äfventyrade att till-
foga kronan ett så bittert och kränkande ne-
derlag än lemna taburetterna, är sannerligen
ett drag, som ännu fattades för att i allmänna
omdömet rätt fullborda deras karakteristik!
Genom hvilket intermezzo, huru i ellofte
timman genom uppträdandet af en Deus ex
machina, för att tala i teaterspråk, den hitin-
tills fasta och eniga majoriteten i borgarestån-
det sönderbröts; och derigenom stycket fick en
helt annan upplösnirg än som af allmänhe-
ten väntades, är redan i hufvudstaden kändt
utaf hvar man och med kommentarier ad li-
bitum beledsagadt. Kännedomen derom kan
ej dröja att sprida sig till landsorterna, hvarest
händelsen säkerligen ej skall underlåta att
också framkalla enahanda kommentarier.
Då en hög person träder så långt utom,
d. v. s. stiger så långt ned ifrån den po-
sition statsförfattningen för honom utsta-
kat, så bör ändamålet med åtgärden åtmin-
stone fullständigt uppnås, och något mera
vinnas än ett blott aritmetiskt resultat, eller
en seger uttryckt genom en voteringssiffra.
Annars kan det lätt hända att vinsten endast
TURER ERROR