Article Image
-Isynnerhet vigt uppå upplysningens allmänna utbredning i Amerika, på de andliga förmögenheter, som finnas utvecklade hos individer af alla klasser. Vi ha enskilda stora ingeniörer och mekaniker samt ett betydligt antal goda arbetare; men i Amerika synes hela befolkningen höra till dessa två klasser. Redan äro floderna i de Förenta Staterna betäckta ;I med ångbåtar, dalarne uppfyllas med fabriker, och städerna, som stå öfver Europas, med undantag af Hollands, Belgiens och Englands äro medelpunkter för-alla konster, som pläga utmärka en stadsbefolkning; det gifves icke någon europeisk konst, som icke utöfvas i Amerika med större duglighet, ehuru den har varit (känd och är uppfunnen i Europa för årbundraden sedan. Med bäfvan måste andra folk se emot den framtid, som förestår : ett folk, hvilket består af idel Frankliner, Stephensoner och Watter. När man tänker på den sömnaktighet och okunnighet, söm råda hös massan af Europas befolkning, finner man att, oaktadt enskilda upplysta och af naturen begåfvade menniskors öfverlägsenhet, kommissariernes framställningar af den stora intelligensen hos massan af folket i Amerika utgöra den märkligaste delen af deras berättelser. Utvecklingen af Förenta Staternas hjeipkällor,, säger hr Whitworth, föregår icke långsamt under århundradens lopp, som hos andra folk, utan med en oerhörd snabbhet, med tillhbjelp och användning af mekaniska Å krafter. Med den största energi och det största mod arbetar man på att göra machinerna allt mera fullkomliga. Arbetarne äro så upplyste och de förstå så väl att värdera de mekaniska framstegen, att de med glädje helsa machinerna som medel att lösa dem fria från arbetare-slafveriet.. Hr Whitworth, som sjelf är en duglig och energisk man, en af de förste i Manchester, en af de städer i England, der den största energi är samlad, berömmer amerikanarnes ansträngningar för att begagna I sig af landets oändliga naturliga rikedomar, som alldeles utomordentliga. Dessa omständigheter, upplysningens allmänna utbredning, Åsom sätter folket i stånd att värdera sin ställning i dess enskildheter, samt den lätthet, hvarmed kunskaper utbredas genom en press, som läses af alla och är fullkomligt fri, tillskrifver hr Whitworth med skäl de Förenta Staternas stora öfverlägsenhet. Deras lands naturliga hjelpkällor äro oändliga; men detsamma kan sägas om nästan alla länders, och amerikanarne ensamme förstå rätt att begagna sig af natvrens gåfvor. Fördomsfria, ha de öppnat sina ögon och öron för den herrliga naturs lärdomar, i hvilken de lefva, och i grund studerat vetenskapen om naturkrafterna, som, för att tala med Bacon, skall göra dem till herrar öfver naturen. Hvad som isynnerhet förvånar den resande i Amerika,, säger hr Whitworth, när man besöker fabriksstäderna, är den duglighet och okufliga kraft och uthållighet hvarmed man trotsar de svårigheter, som äro förbundna med hvarje nytt företag. Man må icke förundra sig öfver att icke så få dugliga män, hvilka velat anlägga fabriksanstalter i Amerika, ha vändt tillbaka till Europa, emedan de förlägenheter, som voro en följd af deras isolerade ställning och af bristen på hjelp, voro alltför stora för att de skulle kunnat värdera sig sjelfva efter sitt sanna värde. De engelsmän, som stå i spetsen för industriella anstalter i Amerika, äro vida färre, än man i allmänhet tror. Största delen af de utvandrade ha funnit arbetstiden för lång.. Flera af de amerikanska manufakturanstalternas isolerade läge och brist på de bjelpmedel, hvarvid den engelska arbetaren är van, synes också ha lagt dem oöfverstigliga hinder i vägen. ::De egendomliga förhållanden, hvarunder industrien utvecklar sig i Amerika, och hvilkas mångasvårigheter amerikanarne lärt ) sig att öfvervinna, skulle, säger hr Wallis, l. tvinga många af Birminghams och Sheffields manufakturister till att upphöra med sin rörelse, derest de t. ex. sjeltve skulle bereda alla de stoffer, som de nu köpa hos fabrikanter. Det amerikanska systemet är mindre ett lån från Europa, än en på någon kännedom om hvad som sker i Europa stödd tillämpning å Amerikas egendomliga förhållanden. Hr Whitworth gör oss uppmärksamme uppå, att en af de vigtigaste industrigrenar i Amerika är införd der och har framkallat flera andra. De förste kolonisterne, säger han, funno i skogarne en oändlig massa träd, som nödvändigheten tvang dem att använda på alla möjliga sätt.. Sålunda har trädet blifvit ett råämne; som brukas: till allt, och då det var brist på arbetare, infördes machinerna, för att ersätta dem. Efterhand har en enskild industrigrens karakter öfvergått på alla de andra industrigrenarnes. Machinerna för att hugga sten t. ex. ha uträttat lika mycket arbete med en man, som tjugu stenhuggare utan machin. Amerikanarne ha förträffligt inrättade och mycket stora sågqvarnar. De ha stora fabriker, der dörrar, fönster, o. s. v., förfärdigas med machiner. De ha portativa sågmachiner, inrättade till olika bruk, och en mängd hyflingsmachiner. Fastän England i Portsmouth -har gjort något för att bearbeta trädet genom machiner, ha de på varfvet här införda förbättringar dock icke utbredt sig, som i Amerika, till det dagliga lifvets förnödenheter. Under erkännande af amerikanarnes öfverlägsenhet införa dock nu Liverpoolarne några af de bästa amerikanska machiner. De amerikanska uren äro berömda öfver hela verlden, för hvilket amerikanarne ensamt ha att tacka sin företagsamhetsanda, l: sin energi och sitt sinnrika användande af machiner. Arbetet och råämnena äro dyrare i Amerika, än i de länder, der dessa ur importeras, af hvilka ett stort antal kommer till England, för att åter derifrån utföras åt allal; håll. Amerikanarnes sgnabba framskridande och storhet är deras eget verk. Boende i ett land, som Öppnar nästan obegränsade medel för deras verksamhet, och der råämnena, som användas till de olika industrigrenarne; finnas i öfverflöd; utrustade med. goda förmågor, vana att arbeta, begåfvade med en moralisk kraft, som vida öfvergår den, som finnes hos den gamla verldens halft slafviska, förnedrade och illa styrda inbyggare; sjelfve fruktsamme ach dock förgadda mad tillrsoklig nlate för .. st ff FP IF

18 augusti 1854, sida 3

Thumbnail