göra Preussen dylika anbud; han skulle förklara, att Preussen aldrig låter köpa sig. Men vi erfara — tillägger bladet — att generalen icke be:höft ge denna förklaring synnerligt eftertryclk, ty om äfven dylika tankar kunnat uppdyksa hos vissa personer, så har det engelska kabinettet bestämdt tillbakavisat dem, och föjrsäkrat att det icke tänkte på att förnärma Preussen med dylika framställningar. I em korrespondens från Berlin af den 23 heter (det bland annat: Det ryska partiet håller Ihär allt i schack; man har laggt beslag på det: sednaste häftet af ,Grenzboten; man utestämger vensterns i andra kammaren i Leipzig uttkommande Avtograph. Corresp.,, emedan den innehåller åtskilliga meddelanden om sändningarne till Paris och London, uppgifter om förbindelserna med S:t Petersburg o. s. v., kortligen, här kännes en stark påtryckning och Kreuzzeitungs,-partiets riddare förkara öppet, att Preussen blott kan gå hand 1 hand med Iyssland., En annan korrespondent berssar, att om andra kammaren icke voterar ten begärda summan, ärnar regeringen yplösa kamrarse och måhända åter ställa 0narkien på den gamla foten. . fen ÖSTERRIKE. oo ar PLloyds redaktör, hr Warrens, utgiven skrift öfver den orientaliska frågan heter dett: Tysikland är måhända nog starkt för att med framgång kunna motsätta sig alla de stammar, som nu äro föreenade under den ryska spiran. Men om nya millioneer i europeiska Turkiet skola öka Rysslands makt, (om denna makt — hvilket blir föliden af Kon stantinopels eröfring — får Kaukasus lugnt och underkastar sig; alla kustländerna vid Svarta hafvet, så skall Polens öde flytta sig åt vester och allt mera åt vester. Om Österrike gränsar till Ryssland i söder lik-: som i morr och öster, om Italien, som mycket lättare kan beherrskas af en stormakt på andra sidan Adriatiska hafvet än på andra sidan Alperna, kommer under ryskt inflytande, om de ryska flottorna bli lika mäktig. i Medelhafvet som i Östersjön, om denna makt jå en gäng skall befalla öfver Byzanz, Jeru salem )ch Rom, så finnes det i Europa blott en stor makt. Detta känner Europa, och derför skynda härar och flottor att strida, för att skydda Konstantinopel mot ryssarne; man fäktar icke för turkarne, såsom fremlimgar och otrogna, utan för sin egen sak, för sin egen härd. vEn förening af mellersta Europa för att understödja Ry:ssland är en omöjlighet. Den del som skulle sluta sisg till denna makt, skulle ögonblickligen bringa vigten :af alla de nationella sympatierna öfver åt den andra ssidan, som då företrädesvis skulle få Tysklands öde i ssina händer. Vi lhöra nu strömmen af vår tids största politiska händelse brusa fram, och känna ej noga det ögonblick då den. äfven-skall gripa oss. Men i hvilken riktning den måste drifva oss så snart vi äro deri, derom är intet tvifvelsmål. Många tro, att vi kunna bli stående på stranden såsom sysslolösa äskådare. Denna tanke är orikig. Europa sjelf har under tidernas lopp sammansnält till en slags enhet. Rubbningar i detnormala tllståndet hos åtskilliga delar framkalla lidanden äfren hos de andra. En lång neutralitet under ett långt krig förstör de europeiska staternas krafter mera än en kort strid. Inom några månader skall hela verldsdelen få ett våldsamt drifvande behof efter ett afgörande. Slag på slag skola då besluten komma, och de handlingar som vi med glädje skola helsa såsom räddande.r