TILL SALU.
I dag bar utkommit i Bokhandeln :
Tjugondefemte häftet ar Held och Cor-
vins illustrerade Verldshi-
storia, fjerde delen, utgörande åttionde-
tredje häftet af hela verket. Priset för subskri-
benter 46 (8 bko för sex ark hög qvart, med talrika
illustrationer.
Innehåll: Spanien 1830—1848. Inbördes-kriget emel-
lan Carlister och Christinos (forts.). Martinez de la Rosa.
Qvadrupelalliansen. Don Carlos återkomst från England.
Missnöje med regeringen. Munos. Toreno. Mendizabal.
Liveralistiska förordningar. Revolutionen i La Granja. Kon-
stitutionen af 4837. Carlistiska) insurrektionens tilltagande.
Expeditionen emot Madrid. Tvedrägt i Carlisternas läger.
Esparteros framgångar. Skräckscenecr under kriget. Gene-
ral Maroto. Konvntionen i Bergara. Don Carlos makt
briten. Mordet på Espana. Cabreras flykt. Striden mel-
lan moderados ock exaltados. Christinas afsägelse. Espar-
tero (med porträt.. Hans regering. Christinas intriger i
Paris. Upproret i Madrid 48414. Insarrektioner i provinser-
na. Prestmaktens mellankomst. Allmän resning i landet
4843. Madrids inagande af Narvaez. Esparteros fall och
afresa till England Lopez. Den 43-åriga Isabella m,ndig
förklarad. Narvaez och Christinas stämplingar. Bege-
ringsscen mellan den unga drottningen oeh
ministern Olozaga (med planch). Gonzalez Bravo.
Christinas återkomst. Hertigen af Rianzares. Reaktionens
framsteg. Konstitutionen af 4845. Zurbanos uppror. Isa-
bellas talrika friare. Förmälningen med Eertigen af Cadix.
—— Portugal. Dom Migsels despotism Dom Pedros af Bra-
silien ankomst till Terceira. Grefve Villaflor. Amiral Napiers
engelska flotta bidrager till Lissabons intagande och Maria
da Glorias utropandle till Portugals drottning. Bom Mignael
lemnar Pyreneiska halfön, slagen af Villaflor vid Asseiceira.
Dom Pedros död. Drottningens förmälning. Kartister och
Septembrister. Upproret i Oporto. Det nya kabinettet un-
der Villaftor och Costa-Cabral Fortfarande partistrider. Sep-
tembristernas kufvande. — Belgien. — Julirevol:tionens infly-
tande. Folkresningen i Brässel. De Potter och van Maanen
Prins Wilhelm af Oranien och hans broder Fredrik. Pro-
visoriska regeringen. Slaget vid Brissel. Kungliga härens
nederlag. Belgiens oberoende af huset Oranien proklame-
radt.. Prins Wilhelms proklamationer. Antwerpens bom-
bardement. General Chasses. Vapenstillestånd. Kandida-
jer till Belgiska kranan. Surlet de Chokier. Belgiska kon-
stitutionen. Leopold, Belgiernes konung (med porträtt).
Belgiskt-Holländska kriget. Prinsens af Oranien inryckande
landet. Englands och Frankrikes mellankomst. Wilhelm
Is hårdnackenhet. Fransmännens belågring af
Autwerpens citadell (med planch:. Chasses kapitila-
ion — Fredens afslutande. Belgien under Leopolds spira Ko-
I ngens karakter. — Holland. Wilhelm I. Finanserna
;refvinnan dOutremont. Fy ngens afsägelse till förmån
ör sin son. Wilhelm IL Regeringsåtgärder. — Fortfarand:
inansnöd. — Grekland. Capo distrias presidentskap. All-
nänt missnöje. Revolitionära rörelser. Mordet på Capo
Pistrias (med planch). Nationalförsamlingen i Nauplia
ionung Otto (med porträtt). Regentskapet. Greklands
rganisation. Oredor, upplopp och sammansvärjningar. Stats
ådet. Konungens förmälning. Maurokordatos ministör. 1843
rs revolation. Konstitutionsirkunden. — Turkiet. Mahmud
Is reformer. Pascharnas uppror. Mehemed Ali. Ibrahim
aschas infalli Syrien. Druserna. Ibrahims segrar i bataljerna
I Hems och Konieh Rysslands mellankomst. Fördraget i
unkiaz Eskelessi. Hals Pascha slagen vid Nesti. Mahmud
:s död. Abdul Medschid. Kapudan Paschas förräderi. Me-
emed Alis anspråk. Stormakternas intervention. Thiers
rigsid. Redschid Pascha. Kungörandet af Hatti-
cheriffen i Gälhanie med planch). Syriska fälttåget
840. S:t Jean dAcres intagande af engelska flottan under
miral Napier. Mebemed Alis underkastelse. Abdul Med-
chids reformer. Striden emellan Draserna och Maroniterna.
- Schweiz. Julikatastrofens inflytande. Grandlagsförän-
ringarne. Striderna i Basel, Schwyz och Nevfchatel. Kon-
ensen i Sarncn. Sarnerförbundets strider.
Teen. Sarneri
