STOCKIOLR, den I April
Åter har en liberal reform i Englands la-
gar öppnat ett nytt fält till verksamhet för
andra folk och deribland äfven för oss. Går-
dagens post medförde nemligen underrättelse
att drottning Viictoria sanktionerat den af en-
gelska parlamemtet antagna billen om kust-
fartens öppnandle för alla vänskapliga makter.
Den 7 Februari mottogo vi första undr-
rättelsen om att drottning Victoria, i trontalet
vid parlamentets öppnande den 31 Januari,
omnämnt att ett förslag i berörde angelägen-
het skulle framläggas för parlamentet, och
inom 8 veckor derefter få vi veta, att denna
vigtiga fråga blifvit af parlamentet afgjord
samt den nya författningen af engelska rege-
ringen sanktionerad. Om man härmed jemför
den odrägliga långsamheten i förhandlingarne
hos vår representation och styrelse, faller ge-
nast i ögonen huru mycket Sverge lider af
sitt föråldrade och tröga statsmachineri.
Efter engelska navigationslagarnes upphäf-
vande 1850 har tillvexten i vår sjöfart på
storbritanniska och irländska hamnar varit
ganska betydlig. Lästetalet af svenska far-
tyg, som ankommo till dessa hamnar, hvilket
1849 var 27,10, uppgick 1850 till 35,890,
1851 till 48,387 och 1552, det sista år för
hvilket vi ännu ha någon uppgift, till 52,523.
Detta är ju nära en fördubbling på 3 år.
Huru stor bör icke denna tillvext hädanefter
blifva, då vår handelsflotta äfven får kon-
kurrera i farten mellan de särskilda britiska
och irländska himnarne? Det är isynnerhet
för sjöfolket på vår vestra kust, från Sundet
till norska gränien, som denna förändring kan
anses komma at medföra högst väsendtliga
fördelar.
På Norges sjöfart kommer denna förändring
sannolikt att utöfva ett ännp märkligare in-
flytande, emedan norrmännen äro närmare de
britiska farvattnen än vi och dessutom mera
företagsamma; och då man nu vet huru stor
del som norska handelsflottan tager i sjöfar-
ten på de svenska hamnarne, synnerligast för
trävaruexporten, kan häraf uppstå en ny an-
ledning för svenska redare att anstränga alla
sina krafter för att begagna konjunkturerna,
äfvensom för styrelsen att vidtaga alla möj-
liga åtgärder som uriderlätta utvecklingen af
vår handelsflotta. Den är och kan i framti-
den än mera blifva en af våra bästa förvärfs-
källor, och förökandet af handelsflottan samt
i sammanhang dermed af antalet af sjömän
är äfveh önskvärdt med hänseende till den
styrka, som en rik tillgång på öfvadt sjöfolk
gifver åt vårt sjöförsvar.
År 1830 innehöll hela vår handelsflotta ej
mera än 72,074 läster, hvaribland landtmän
tillhöriga fartyg 14,239; 1840 hade dessa siff-
ror stigit till 37,779 och 19,565; 1850 till
112,983 och 31,188; samt 1852 till 116,291
och 32,252. Tillökningen har således varit
betydligast på de landtmän tillhöriga fartyg,
hvaribland Götheborgs och Bohus län 1852
deltog för 8,965 läster, efter att dock 1849
hafva haft 9,251 läster. Sannolikt skall till-
vexten i landtmannaseglationen, efter den
större frihet som författningarne ändtligen på
sednare tiden deråt lemnat, hädanefter i för-
ökad skala fortgå samt företrädesvis Bohus-
linska skärgården och hela vestra kusten
komma att förete ett lif och en verksamhet i
sjöfart, hvartill naturen ämnat denna kust och
dess invånare.
Men utom det att de storartade reformer,
som de britiska statsmännen med en lugn och
orubblig konseqvens, hvilken icke ens hejdas
al den utbrytande krigslågan, utfört inom sjö-
firtens och handelns områden, skänker ökadt
)if, förtjenst och ekonomiska framsteg äfven
ät fremmande fdk, hvaribland vårt eget in-
tiger en framstiende plats genom den stora
trävaruexporten ach den förökade sjöfarten
1. m., föranleda alla dessa reformer till en
moralisk lyftning hos de folk, hvilka ingå i
den stora britiska konkurrensen. Allaha der
så mycket att lära, och då England dela
med sig af sina :rikedomar, utdelar det äfver
sina lärdomar i sann humanitet, upplyst med:
borgerlig anda och en glödande patriotism.
hvarpå det just na lemnar det skönaste efter-
döme. Exporten och importen af dessa mo-
ruiska artiklar äro nog lika inflytelserika som
af de andra, fastin de icke kunna mätas, vä-
gas och kontant ippskattas. Äfven ser man
här den mest Isande bekräftelse på der
gamla sanningen. att den som delar med sit
at andra, har största välsignelsen för eger
rikning. De som sjelfva vilja hafva allt, d
som stänga och spärra sina gränser, de son
utestänga de fremmande varorna och inne
stänga det inländska guldet, de blifva fattiga
De som dela med sig af varor och guld ö
hela jorden, bli deremot jordens rikaste oc
mäktigaste folk.
PA mA me Am
— H. M. Komngen samt D. K. H. Kron
prinsen och Prins August bivistade i går afto
vetenskapsakadeniens årsammankomst på stor
börssalen.