att, meåad den känredom han vore i tillfälle att in
hemta omm ställningen, efter omständigheterna förfara
Tal. röststade derför uti utskottet emot motionen, mer
med reseservation att en skrifvelse borde till K. M:
aflätas oom hvad i ärendet förefallit, så att K. M:i
kunde dderi finna ett stöd i händelse han ansåge sig
föranlåteen vidtaga någon åtgärd till bränvinsbrännin
gens insttällande. Sedan dess hade talaren dock frår
sin hemort mottagit sådana underrättelser, att har
utstrukit: sin reservation och nu stod på majoritetens
ståndpunkt. En vän, på hvars yttrande han kunde
fullkomligt lita, hade, bland många andra, tillskrifvi
honom, att tusendes olycka och en oberäknelig nöc
skulle uppstå om bränvinsbränning finge i April må
nad ega rum. Ofantliga qvantiteter bränvin hafv:
under den redan medgifna bränningstiden blifvit af
verkade; förordningen har i hög grad kringgåtts och
en enorm tillverkning förestod i April månad. D1
kan tryggt tro migs-, hade brefskrifvaren yttrat, at
mången bonde inom Laske härad ej eger ett korr
till utsäde för våren. — Man har sagt, att genom
den nya. inskränkning som är i fråga skulle en rubb-
ning kormmma att ske i en loflig näring, Tal. var lika
män somm någon att märingarne mätte njuta stabilitet;
men då nöden står för dörren måste sådana konside-
rationer vika, ty då gäller den gamla regeln, att
nöden hhar ingen lag,. — Man har äfven talat om
kungsordd, och man har dervid fästat en sädan vigt,
att man skulle vilja uppoffra hela landets väl för att
ej rubba ett jota i den en gäng utfärdade kungörel-
sen. Samma heliga pligt konungen hade att den 13
Juli inslkränka bränvinsbränningen till 2 månader,
samma jpligt har han nu att totalt inställa den under
April. — Förhållanderna hafva sedan dess verkligen
förändrat sig så, att de göra ett sådant steg nödigt.
Ty om man tager den förhandenvarande ställningen
i betrakande, så finner man det obestridligt att un-
der höstnånaderna egt rum en ofantlig bränvinsbrän-
ning, harom man på förhand ej kunde göra sig nå-
gon föreställning. Vidare: om mätaren å tillgången
3 en vara är dess pris, så följer deraf lika obestrid-
ligt, att tillgången på spanmål ej är stor. Utskottet
har i cetta hävseende inhemtat underrättelse från
alla ladsändar och tal. hade sjelf mottagit än
färskare noteringar, redogörande han här för pri-
serna på en mängd olika punkter inom landet,
visande att spanmälen står synnerligen högt äf-
ven i de mest sädesrika orter. Man torde invända
att priserna på några ställen fallit just -de sista da-
garne. Detta är emellertid den naturliga följden
deraf, att bonden i Januari månad nödgas sälja för
att betala sina skatter, att sjöfarten under vintern är
hämmad, att således ingen konkurrens kan ega rum,
utan hanmdlanderna efter behag bestämma priserna
Om bränvinsbränningen nu får florera, skola de
knappa ttillgångar, som ännu förefinnas, komma att
uttömmars, och nägon tillförsel utifrån för att fylla
behofvet: är ej från någon sida att motse. Från Dan-
mark lärer ingenting kunna väntas, ty rägen noteras
i Malmö 23 rdr, och om tillgångar funnes i grann-
riket, skulle Malmö handlande säkert ej underlåtit
att der förse sig. I Polen har förbud mot utförsel
blifvit uwfärdadt. I Frankrike anses ännu för lanm-
dets egå behof behöfva importeras 3 millioner tun-
nor säd. I England stiga priserna dagligen. Iöster-
sjöhamrarne skulle tillgång möjligen kunna finnas,
men det är temligen troligt att Östersjön i sommar
kommer att upptagas af krigsflottor. Annu ett ytter-
ligare nytt förhällande har infrädt sedan kungörelsen
af den 13 Juli utfärdades: anledning är nemligen
förbanden, att vi sjelfve komma att utrusta större
delen af vär flotta och vid kusterna uppställa en del
af vår arme, och detta föranleder en proviantering
som skall än ytterligare uppjaga priserna. Talaren
hemställde derför om det under sådana förhållanden
kan vara rätt, att beröfva oss våra egna tillgängar,
då bristen ej kan från annat håll fyllas; och hvad
slutligen beträffar betänkligheterna i afseende på det
omtalade kungsordet, erinrade talaren att detta kungs-
erd blifvit gifvet ät svenska folket, och om svenska
folket nu här genom sina vid riksdagen församlade
ombud begära dess återtagande, så vore kungsordet ej
genom en sådan ätgärd brutet. Talaren yrkade alltså
bifall tilll betänkandet, men om sädant ej blefve stän-
dets besslut, åtminstone återremiss, på det att hr Dal-
mans maotion mätte komma under pröfning.
Hr Orrstöm förklarade sig ej se sakerna så mörkt
som dem siste talaren, och ville han försäkra, att om
innevångarne i Laske härad ville göra en utflykt tlll
Östergötthland, skulle de der ha ganska lätt att till-
byta sig; spanmål mot foder; men derpå var verkli
gen stor: brist och mången hade följaktligen för ut-
fodringen af sina kreatur päräknat dranktillgängen i
April mänad. Talaren erinrade huru man fäster sig
vid löften i afseende på den ekonomiska lagstiftnin-
gen, giha uti för längesedan hållna trontal, och huru
man ej vill medgifva någon afvikelse från deri upp-
ställda grundsatser. Han fann det nu synnerligen
inkonseqvent ati päyrka, det konungen skall taga till-
baka en för så kort tid sedan utfärdad förordning
E. M. ir bäst i tillfälle att genom de ingående rap
portern: bedöma ställningen, hvilken talaren för sn
del ej 2nsåg så svår som utskottet framställt den
Det höja priset på spanmäl skulle också ofelbart
verka drhän, att ej så mycket komme att brännas.
Om deiemot bränv:nsbränningen inställdes, skulle pri-
set på bränvin än ytterligare uppjagas; vinsten deraf
skulle dock ej stanna hos bräuvinsbrännarne ntan hos
dem som för närvarande innehafva varan, och hvem
det är torde ej vara så lätt att utröna. För min
del, slöt talaren, vill jag tillse att någon bränvins-
lukt ej må vidlåda mig, och jag yrkar derföre af-
slag.
Hr Sundblad instämde.
Ur Österberg tillkännagaf att han biträdt det beslut
hvari utskottets majoritet stannat, och önskade att
ståndet måtte sig deri förena. Viljande han till hvad
utskottet andragit endast tillfoga, att då ett krig sy-
nes nära att utbryta i Europa, skola spanmålspriserna
derigenom uppjagas och tillförsela hämmas.
Hr Malmborg fästade uppmärksamheten på, att se-
dan main under en lång följd af är ökat bränvinsflo-
den, fimner man sig nu intagen af en panisk förskräc-
kelse och vill på en gång tämma den. Utskottet
syntes talaren hafva vid författandet af sitt utlåtande
varit intaget af en sådan förskräckelse. Hr Hassel-
roth hade anfört oroande underrättelser från sin hem-
ort; men sådana underrättelser äro ofta oriktiga och
dikterade af enskilda intressen. I talarens hemort
var ställlningen icke så betänklig, och var han dess-
utom aff den tanka, att ett bränningsförbud ej skulle
sänka ppriset på spanmäl. Han yrkade afslag.
Hr Henschen skulle önskat, att de talare, som yt
trat sigz emot, hade gått i samma ordning som betän-
kandet,, nemligen först upptagit skälen ech sedan ve-
derlagt dem, och derefter hade det kunnat vara isin
ordning att förkasta detsamma. Nu har man ej vid-
rört utskottets skäl, ä1 mindre vederlagt dem. Man
har sagt att ett bränningsförbud ej skulle sänka pri-
set på spanmäl. Talaren ville dock erinra, att blotta
motionens framträdande vid riksdagen haft till följd
en pritsänkning i Blekinge. Det har äfven yttrats,
att det vore mindre grannlaga mot konungen att fram-
bära ex begäran sådan som der ifrågavarande, då
det borde antagas att, om behofret så kräfde, kenun-
gen utin påminnelse från ständernas sida skulle vid-
taga den ifrågavarande åtgärden. Talar:n trodde
tvertom, att ett afslag från tre stånd af den ifräga-
TER
tWwaramndaAaA mvAtinanaAR Ölaslla mtretue am AR.