niska riket, sammanställas och garanteras. Ett tredje förslag, som utgår från franskalk ministern vid ryska hofvet hr OCastelbajac, vill nöja sig med en enkel af Reschid Pascha undertecknad not, hvari Rysslands fordringar-och Portens eftergifter skola resumeras och bringas i harmoni, i det man utleranar åtskilliga punkter som skulle lägga hinder i vägen. Oriktigt uppgifver Independances dessa förslag såsom de tre enda mellan hvilka sultanen har att välja; man har ju dessutom det österrikiska förslag hvars förespråkare general Giulay rest till Petersburg, det engelskfranska förslag som afgått till Petersburg samt det preussiska förslaget. Man får framför allt icke glömma att nya skrifvelser afgått från engelska och franska kabinetten i anledning af Nesselrodes sednaste not. Siecle säger: Man skulle nu kunna i Paris ha svar från czaren på de första propositionerna; men detta svar, om det ock vore gynnsamt, skulle icke kunna afgöra någonting då engelska och franska regeringarne funno att Nesselrodes sista not fordrade reservationer som blifvit gjorda och förklaringar som blifvit afgifna. Independance liksom Assemblee. Nationale förmöäla att czaren först vill afvakta huruvida Porten antager något af de gjorda förslagen. Härtill svarar Pays med den försäkran som icke innebär synnerligen fredliga utsigter, att Porten icke vill antaga något förslag till fredlig lösning, förrän ryssarne utrymt Donaufurstendömena. Time2 vill veta ett det först till Petersburg ingångna bemedlingsförslaget rönt ett så gynnsamt mottagande att man borde kunne hyga goda förhoppningar. Kejsaren skall ha för den franska ambassadören uttalat gin tillfredsställelse.. Men straxt efter att ha omtalat dessa gynnsamma utsigter medgifver Times, att alisingenting blitvit uträttadt om icke Ryssland ofördröjligen utrymmer Donaufurstendömena, och att man icke kan neka att Ryssarneg beteende i Moldau och Wallachiet stå: illa tillsammans med de fredsförsäkringar som komma från Petersburg, och hvilka Journal de Francforto samt Wienerbladen göra sig allt omak för att utbasuna. Hvad men af alit detta torde kunna sluta är att Petersburgerkabinettet vill uppehåila de vestra makterna med något fagert tal och draga ut underhandlingarne tills det för allt redo vid Donau och anser rätta tiden vara inne. Från Donaufurstendömena och turkiska Donau-armeen medför denna post inga nyare underrättelser. MV PH RR — m. DANMARK. Koleran utgör ännu nästan uteslutande det ämne, som tager pressens uppmärksamhet j) anspråk. Ännu förljudes ingenting om det beslut gom blifvit fattadt i statsrådets möte den 23. Fedrelandet. uttalar sin tillfredaställelse deröfver, att man ändtligen synes vilja företaga någonting och att konungen sjelf tager initiativet, och tillhåller ministeren att träfta några mått och steg, då den icke sjelfmant vill det, och tillägger: Och det är i senning nödigt, att nu ändtligen sker, hvad som borde skett för längesedan, ty misstroendet griper mer och mer omkring sig och i dess fotspår gär demoralisationen. Sundhetskommissionen synes betrakta den privata läkareföreningens förslag och sträfvanden med en viss svartsjuka och läkare: föreningen tröttas naturligtvis att i stället för att finna erkännande, ofta stöta på hinder. Och hvad som sker i den högre sferen fortplantar sig nedät. Visserligen finner man äfven i denna olycka skö.a upplyftande exempel på ädel energi och uppoffring (den summa som centrälkommitteen utan synnerligt besvär har insamlat samt byråernas oförtrutoa verksamhet vittna tillräckligt härom), men man stöter dessvärre äfven på likgiltighet och egenkärlek, på fåfänga och feghet och dessa onda makter fordras makt till att undertrycka och oskadliggöra. I de lägre klasserna af samhället äro sinnena i mycken ån-gest, så att det stundom icke är möjligt, tilloch med för. högt pris, alt få folk till nödvändiga arbeten; detta är just en följd derat, att det icke finnes nägon auktoritet till hvilken man med förtroende kan sel upp. Det är nu tal om att läta visitationerna i busen upphöra, emedan man saknar läkare, då somliga aflidit, andra äro sjuka, och de äterstäende icke kunna utföra detta betydliga arbete vid sidan af deras praxis. Med utfiyttniogen ur de af farsoten värst inficierade husen gär det långsamt; blott från Christianshavn ha omkring 50 familjer utflyttat i tält, som krigsministern efter mycken vägran alltså ändock har mäst utleverera och utanför Nörreport uppföras nägra få baracker. Deremot var fotgardets kasern ännu i förrgär icke utrymd och man ser intet spär till begagnande af andra lediga lokaler, sksom exercishuset, nya rädhuset o. s. v. Sädana hemska ställen, som det s.k. Pjaltenborg (ett slags fattighus), hvarest låg vinningslystbad pinar medmenniskor, äro, oaktadi de blifvit angripna, ännu bebodda. På iständsättande af de usla boningarne synes man icke tänka. Gatorna befinna sig i sitt gamla orenlighetstillständ; man öfveröser smutsen med litet vatten, i stället för att aflägsna den. Ett sådant svineri, som att ha natt-renovationsvagnar stäende i gärdarne, går ännu i svang på Christianhavn, utan att polisen kan häfva det. Ja, man har till och med ända till de sista dagarne begraft koleralik på Christianshavns kyrkogärd innom vallarne! Och nu först är det nya likhuset utanför porten färdigt, så att gymnastikhuset vid Philösopbgangen kan utrymmas. Så längt ha vi kommit i femte veckan efter epidemiens utbrott. Detta är förteckningen på sundhetskommissionens bedrifter. Bland de sednast i koleran aflidna omnämnag distriktläkaren Bramsen, en af Köpenhamns utmärktaste yngre läkare, allmänt aktad och värderad (ban var i 1848 års krig öfverläkare vid Herregårdsskyttarne), samt den berömde konstnären professor ZEckersberg, de danska målarnes nestor, som aflidit på Charlottenborg, konstakademiens palats, hvarest koleran farit mycket vildt fram. Dagbladet, föreslår samlandet genom enskilda bidrag af en pensionsfond för aflidna läkares efterlemnade medellösa enkor och barn, hvarvid det uppställer en jemförelse mellan officerarne som i kriget vågade sitt lif, och de läkare som i ännu högre grad göra detta under farsotstiden. 4 De af centralkommitten insamlade bidrag i anledning af koleran uppgå nu till öfver 25,000 riksbanksdaler. ; FRANKRIKE. . Dagens post: bringar härifrån den särdeles intressanta underrättelsen att kassationsdomstolen ogillat appellationsdomstolens utslag i