Med skepp. Andersson, från Seaham: ÅA. Svanberg å KONST skopp. T. Nilson, från Bergen: AT. Surek, 020 KET. en: ÅA. T. ce tr sill, 215 våg. sey. een Ku Med sk :pp. Evertsen, från Stavanger: L. Tyden å Komp., 600 t:r sill, STOCKHOLMS EXPORTLISTA. Med skepp. Lundsiröm, till Läbeck: J. de Rop, 601 st 2 1K 10 I stångjern. Med skepp. Pettersson, till Nordsjön : Högland, 301 sk4 5 1 10 I stångjere. — Schön Komp, 120 skF 7 !I d:o, 14 skK 11 IK mannafaktarjern. — Erdman å Komp, 55 skK 11 IT stångjern, 1 skW plåtar, 5 t:r tjära. Med skepp. Beriet, till Östersjön: Meak, 3224 sk 411 IE stångjern. Med skepp. Liadström, till Östersjöar: Tottio Arivedson, 550 sk 17 IK stångjera. v Med skepp. Veenstra, till Nordsjön: C. Poyron, 661 t:r ljära. Mel skepp. Gundersen, till Frankrike: C.: Payron, 103 sk stål. — Högland, 154 si stångjern. — Tottie å rn 371 ek FIF do, 25 skW stål, 438 tolfter bräder. KÖPENHAMN den 23 Juli. Spanmåls-tillförseln frän provinserna är för närvarande ganska ringa, och ej heller utförseln är af någon särdeles betydenhet. 1 . 848: 184 År Far4 Fartyg Läster tyg ) Från Sverige till London . 90 840634 176 12 uthamnarae 216 1297440 175 10 utrikes orter till England 74 588686 46 3 Summa 380 27267 60 .397 26 byarvid den tillfredställande anmärkningen framstår 8f sig sjelf, att under förenämnde tidrymd svenska skeppsfarten på Stora Britannien och Irland hällit sig i en stadig tillväxt, ty under det äret 1852 öfversteg det nästföregående med 62 fartyg om 4,247,93 läster, utgjorde tillväxten under nyssnämnde är, jemförd med medeltalet af dess närmaste fyra föregångare, icke mindre än 182 fartyg om 18619,73 läster, hvilket med afseende på fartygens antal motsvarar omkring 42 procent, men om lästetalet tages i betraktande visar det sig att denna tillväxt i sjelfva ve:ket uppgår till den högst betydliga propertionen af inemot 55 procent. Denna skilnad emellan fartygens och lästetalens proportionella tillväxt antyder, att det företrädesvis varit större fartyg, som vunnit ökad sysselsättning på Stora Britannin, och ehuru det förhållandet ensamt synes gifva vid handen, att denj svenska skeppsfarten på detta land har för sin tillväxt på sednare åren att i första rummet tacka upp-! häfvandet af de gamla brittiska navigationslagarne, så finnes det emellertid för bestyrkandet af denna sats närmare och pätagliga bevis, i jemförelsen mellan antalet och lästetalet af de svenska fartyg som under de sista fem ären ankommo till Stora Britannien och Irland frän Sverige direkte, och af dem som ankommo från främmande orter under samma tid, bland hvilka sednare den hufvudsakliga tillväxten vill befinnas, ty under det de är 1852 från Sverige ankomne fartyg utgjorde 400, med en sammanlagd drägtighet ef 29,673,10 läster och under de fyra: 1848: 18 FarFartyg Läster Frän Norge till London . . 202 26663!, 146: Sverige dito . . 127 18628!, 131. dito uthamnarne . 143 12397 131 Norge dito . 638 34339 621 utrikes orter till Eagland 74 5385 92 Summa 11184 97413 1121t Analyseras denna tabell, så visar det sig att årliga m-deltalet af de norska fartyg, som under de nästföregående fyra ären besökte England från alla trakter, utgjorde 1,396 om 118,407 kommersläster sammr-nlagda drägtighet, och att 1852 ärs skeppsfart sölunda med 623 fartyg och 52,766 kommersläster, eller föga mindre än 59 proceat. öfverstiger, detia medel tal. Afskiljer man häraf dem som under samma tid,