niska riket, sammanställas och garanteras.
Ett tredje förslag, som utgår från franskalk
ministern vid ryska hofvet hr OCastelbajac,
vill nöja sig med en enkel af Reschid
Pascha undertecknad not, hvari Rysslands for-
dringar-och Portens eftergifter skola resume-
ras och bringas i harmoni, i det man utlera-
nar åtskilliga punkter som skulle lägga hin-
der i vägen. Oriktigt uppgifver Independances
dessa förslag såsom de tre enda mellan hvilka
sultanen har att välja; man har ju dessutom
det österrikiska förslag hvars förespråkare ge-
neral Giulay rest till Petersburg, det engelsk-
franska förslag som afgått till Petersburg samt
det preussiska förslaget.
Man får framför allt icke glömma att nya
skrifvelser afgått från engelska och franska
kabinetten i anledning af Nesselrodes sedna-
ste not. Siecle säger: Man skulle nu kunna
i Paris ha svar från czaren på de första pro-
positionerna; men detta svar, om det ock vore
gynnsamt, skulle icke kunna afgöra någon-
ting då engelska och franska regeringarne funno
att Nesselrodes sista not fordrade reservatio-
ner som blifvit gjorda och förklaringar som
blifvit afgifna.
Independance liksom Assemblee. Natio-
nale förmöäla att czaren först vill afvakta hu-
ruvida Porten antager något af de gjorda för-
slagen. Härtill svarar Pays med den för-
säkran som icke innebär synnerligen fredliga
utsigter, att Porten icke vill antaga något för-
slag till fredlig lösning, förrän ryssarne utrymt
Donaufurstendömena.
Time2 vill veta ett det först till Peters-
burg ingångna bemedlingsförslaget rönt ett
så gynnsamt mottagande att man borde kunne
hyga goda förhoppningar. Kejsaren skall ha
för den franska ambassadören uttalat gin till-
fredsställelse.. Men straxt efter att ha omta-
lat dessa gynnsamma utsigter medgifver Times,
att alisingenting blitvit uträttadt om icke Ryss-
land ofördröjligen utrymmer Donaufurstendö-
mena, och att man icke kan neka att Ryssar-
neg beteende i Moldau och Wallachiet stå:
illa tillsammans med de fredsförsäkringar som
komma från Petersburg, och hvilka Journal
de Francforto samt Wienerbladen göra sig allt
omak för att utbasuna.
Hvad men af alit detta torde kunna sluta
är att Petersburgerkabinettet vill uppehåila de
vestra makterna med något fagert tal och
draga ut underhandlingarne tills det för allt
redo vid Donau och anser rätta tiden vara
inne.
Från Donaufurstendömena och turkiska Do-
nau-armeen medför denna post inga nyare
underrättelser.
MV PH RR — m.
- DANMARK.
Koleran utgör ännu nästan uteslutande det
ämne, som tager pressens uppmärksamhet j)
anspråk. Ännu förljudes ingenting om det
beslut gom blifvit fattadt i statsrådets möte
den 23. Fedrelandet. uttalar sin tillfredastäl-
lelse deröfver, att man ändtligen synes vilja
företaga någonting och att konungen sjelf ta-
ger initiativet, och tillhåller ministeren att träfta
några mått och steg, då den icke sjelfmant
vill det, och tillägger:
Och det är i senning nödigt, att nu ändtligen
sker, hvad som borde skett för längesedan, ty miss-
troendet griper mer och mer omkring sig och i dess
fotspår gär demoralisationen. Sundhetskommissionen
synes betrakta den privata läkareföreningens förslag
och sträfvanden med en viss svartsjuka och läkare:
föreningen tröttas naturligtvis att i stället för att
finna erkännande, ofta stöta på hinder. Och hvad
som sker i den högre sferen fortplantar sig nedät.
Visserligen finner man äfven i denna olycka skö.a
upplyftande exempel på ädel energi och uppoffring
(den summa som centrälkommitteen utan synnerligt
besvär har insamlat samt byråernas oförtrutoa verk-
samhet vittna tillräckligt härom), men man stöter
dessvärre äfven på likgiltighet och egenkärlek, på
fåfänga och feghet och dessa onda makter fordras
makt till att undertrycka och oskadliggöra. I de lä-
gre klasserna af samhället äro sinnena i mycken ån--
gest, så att det stundom icke är möjligt, tilloch med
för. högt pris, alt få folk till nödvändiga arbeten;
detta är just en följd derat, att det icke finnes nägon
auktoritet till hvilken man med förtroende kan sel
upp. Det är nu tal om att läta visitationerna i bu-
sen upphöra, emedan man saknar läkare, då somliga
aflidit, andra äro sjuka, och de äterstäende icke kunna
utföra detta betydliga arbete vid sidan af deras praxis.
Med utfiyttniogen ur de af farsoten värst inficierade
husen gär det långsamt; blott från Christianshavn ha
omkring 50 familjer utflyttat i tält, som krigsmini-
stern efter mycken vägran alltså ändock har mäst
utleverera och utanför Nörreport uppföras nägra få
baracker. Deremot var fotgardets kasern ännu i
förrgär icke utrymd och man ser intet spär till be-
gagnande af andra lediga lokaler, sksom exercishuset,
nya rädhuset o. s. v. Sädana hemska ställen, som
det s.k. Pjaltenborg (ett slags fattighus), hvarest
låg vinningslystbad pinar medmenniskor, äro, oaktadi
de blifvit angripna, ännu bebodda. På iständsättande
af de usla boningarne synes man icke tänka. Ga-
torna befinna sig i sitt gamla orenlighetstillständ;
man öfveröser smutsen med litet vatten, i stället för
att aflägsna den. Ett sådant svineri, som att ha
natt-renovationsvagnar stäende i gärdarne, går ännu
i svang på Christianhavn, utan att polisen kan häfva
det. Ja, man har till och med ända till de sista da-
garne begraft koleralik på Christianshavns kyrkogärd
innom vallarne! Och nu först är det nya likhuset
utanför porten färdigt, så att gymnastikhuset vid
Philösopbgangen kan utrymmas. Så längt ha vi
kommit i femte veckan efter epidemiens utbrott.
Detta är förteckningen på sundhetskommissionens be-
drifter.
Bland de sednast i koleran aflidna omnäm-
nag distriktläkaren Bramsen, en af Köpenhamns
utmärktaste yngre läkare, allmänt aktad och
värderad (ban var i 1848 års krig öfverläkare
vid Herregårdsskyttarne), samt den berömde
konstnären professor ZEckersberg, de danska
målarnes nestor, som aflidit på Charlottenborg,
konstakademiens palats, hvarest koleran farit
mycket vildt fram.
Dagbladet, föreslår samlandet genom en-
skilda bidrag af en pensionsfond för aflidna
läkares efterlemnade medellösa enkor och barn,
hvarvid det uppställer en jemförelse mellan
officerarne som i kriget vågade sitt lif, och
de läkare som i ännu högre grad göra detta
under farsotstiden. 4
De af centralkommitten insamlade bidrag i
anledning af koleran uppgå nu till öfver 25,000
riksbanksdaler. ;
FRANKRIKE. .
Dagens post: bringar härifrån den särdeles
intressanta underrättelsen att kassationsdom-
stolen ogillat appellationsdomstolens utslag i