1. Den förvandlar Danmarks rikes författning till en landskapsförfattning, som skall sortera under en till beskaffenheten alldeles okänd helstatsförfattning, i afseende på hvilken tyska förbundsdagen kan intervenera och göra sitt inflytande gällande. Man har borttagit allt, som tillkännagifver Danmark såsom ett sjelfständigt, af Tyskland fullkomligt oberoende rike, stående i samma förhållande som konungariket Nederländerna, och i stäl let förvandlat det till en provins. Bestämmelserna om att regeringsformen är konstitutionell och koungamakten ärftlig, om riksdagens medverkan till arfföljdens förändring, om konungens beedigande af grundlagen, om rätt ati välja konung, då ingen tronföljare finnes, om civillistan o. s. v. äro alldeles uteslutna, liksom alla andra dylika bestämmelser, som karakterisera en verklig grundlag. Om Danmarks representanter antaga detta förslag, upphäfva de ej blott den nuvarande grundlagen, utanls upphäfva tillika det från urminnes tider bestående och sjelfständiga Danmarks rike, för att göra det till provins i en nyoktrojerad stat, som regeras med stormakternas och tyska förbundsdagens nåde. 2, Danska riksdagen får enligt detta förslag endast sysselsätta sig med hvad som hörer under justitie-, kultusoch inrikes-ministererna, och detta med många inskränkningar. Det blir för öfrigt icke svårt att beröfva riksdagen sin yttranderätt äfven i dessa ämnen, då hela den paragrafen som handlar om ämnenas föredragning i danska statsrådet (21) är utstruken och intet hindrar helstatsministeren att besluta allmänna bestämmelser och åtgärder, hvilka då förklaras ligga utom riksdagens befogenhet, hvilken skulle bli så mycket ringare, som riksdagen icke ens med adresser finge vända sig till konungen i andra än konungarikets enskilda anogelägenheters. Man erinrar sig lätt huru Örsted såsom konglig kommissarie i de fordna provinsständerförsamlingarne, afskar dem rätten att yttra sig i hvarje fråga, som ej alldeles uteslutande rörde den särskilda landsdelen. 3. Valrätten utgår alldeles ur grundlagen och skall sedermera bestämmas genom en särskild, förmodligen äfven oktroyerad lag, hvars beskaffenhet man lätt kan förutse. 4, Riksdagen skall sammankomma blott hvart annat år och den bestämmelse, enligt hvilken riksdagen, om konungens kallelse ute-. blifver, eger rätt att på bestämd tid sjelfmantli sammanträda, bortfaller, 5. Ett sken af ministeransvarighet är visgerligen bibehålet, men bestämmelsen om en ansvarighetslag är borttagen och de specielt danska ministrarne ega alltid tillfälle att, i fråga om. godtyckliga åtgärder, mot ansvaret inför danska riksdagen skyla sig under hel-l, statsministerens mantel. r 6. Man vill vidare ur grundlagen borttagesl:; bestämmelsen att tryckfrihet skall ega rum och att ingen censur eller andra förebyggande åtgärder någonsin åter få införas, Hvad slags tryckfrihet den nuvarande ministerens ledare önska införa, visar sig bäst af deras beteende, der de kunnat handla fritt, t. ex. i Slesvig. hvarest spridningen af de danska oppositionsbladen biifvit alldeles förbjuden. 7. Embetsmännen få icke mottaga val till riksdagen utan regeringens samtycke. Då man känner det rent-afbrutala och olidliga sätt, hvarpå flera ministrar redan nu trakasserat riksdagsmän af embetsmannaklassen, som visat någon sjelfständighet, kan man lätt inse att hädanefter inga embetsmän med sjelfständiga tänkesätt skulle få en plats på riksdagen. 8, I afseende på skattebevillningsrätten förmenar Sv. Tidningen oss begå ett stort misstag då vi yttrat att äfven denna till väsentlig del beröfvas den danska riksdagen. Det finnes visserligen ännu qvarstående i förslage! en paragrat om beviljande af skatter, men danska riksdagen har dock genom detsamma förlorat all rätt att yttra sig i afseende på civillistan, utrikesministerns, krigsministerns, marinministerns och finansministerns budget. Alla dessa rättigheter, med flera andra, såsom kommunalfriheten, vill man att den danska riksdagen handlöst skall kasta ifrån sig, i hopp att de möjligen till någon del kunna komma att inrymmas i en författning, som al regeringen skall godtyckligen oktrojeras och om hvars beskaffenhet man ingenting känner. Svenska Tidningen, förundrar sig till och med deröfver,att icke ännu flera grundlagliga bestämningar blifvit borttagna, för att upptagas i helstatförfattningen., och förmenar, att det är mycket oriktigt att säga, att t. ex. tryckfriheten är borttagen semedan det kan vara möjligt, att den; såsom utgörande en fråga för hela monarkien, kommer att få sin plats i den gemensamma författningens. — Till hvilka är det danska riksdagen med ett så utomordentligt förtroende skall förboppningsfullt öfverlemna sina dyraste rättigheter att dermed göra hvad de behaga? Jo det är tvenne holsteinska grefvar af stock-aristokratiska tänkesätt, den under försvar för absolutismen grånade Örsted, den despotiske och mot hvarje uppenbarelse af konstitutionelt statslif fiendtlige Hansen, den kameleontiske Sponneck o, 8. v. De hälla visligen sin tillämnade helstatsförfattning hemlig, men om de ock inför riksdagen i afseende på densamma afgåfve de grannaste löften, ega de, efter allt hvad som inträffat sedan början af år 1852, numera rätt att i-dylika frågor blitrodda? Ochinser Svenska Tidningen, hurudan t. ex. den tryckfrihet kan bli, som Danmark skulle kunna få genom helstatsförfattningen, gemensam med Holstein? den blir beroende af de principer, som göra sig gällande vid tyska förbundsdagen, är un-l; derkastad många chancer och kan urarta tili det gröfsta förtryck, utan att Danmark kan göra någonting dervid. : Vi vilja ej längre uppehålla oss vid detta förslag, som vi hoppas måtte vara dödfödt. På danska riksdagen finnes visserligen nu enit majoritet af s. k. bondevänner, som sagt ja till alla ministerens förslag. Menvi förmoda, att den brytning, som nyligen inträffat mellan ir JR EE TT fe em ge dr J— br RAN FR SP VT Je SR I MR dn KV ÄV ET AA kö Mm -—Äc PM Fr AR Dt a Pe sr Mm f 2 r i k a th t v