1. Den förvandlar Danmarks rikes författ-
ning till en landskapsförfattning, som skall
sortera under en till beskaffenheten alldeles
okänd helstatsförfattning, i afseende på hvil-
ken tyska förbundsdagen kan intervenera och
göra sitt inflytande gällande. Man har bort-
tagit allt, som tillkännagifver Danmark såsom
ett sjelfständigt, af Tyskland fullkomligt obe-
roende rike, stående i samma förhållande
som konungariket Nederländerna, och i stäl
let förvandlat det till en provins. Bestämmel-
serna om att regeringsformen är konstitutionell
och koungamakten ärftlig, om riksdagens med-
verkan till arfföljdens förändring, om konun-
gens beedigande af grundlagen, om rätt ati
välja konung, då ingen tronföljare finnes,
om civillistan o. s. v. äro alldeles uteslutna,
liksom alla andra dylika bestämmelser, som ka-
rakterisera en verklig grundlag. Om Danmarks
representanter antaga detta förslag, upphäfva
de ej blott den nuvarande grundlagen, utanls
upphäfva tillika det från urminnes tider be-
stående och sjelfständiga Danmarks rike, för
att göra det till provins i en nyoktrojerad stat,
som regeras med stormakternas och tyska för-
bundsdagens nåde.
2, Danska riksdagen får enligt detta för-
slag endast sysselsätta sig med hvad som hö-
rer under justitie-, kultus- och inrikes-mini-
stererna, och detta med många inskränknin-
gar. Det blir för öfrigt icke svårt att beröfva
riksdagen sin yttranderätt äfven i dessa äm-
nen, då hela den paragrafen som handlar om
ämnenas föredragning i danska statsrådet (21)
är utstruken och intet hindrar helstatsministe-
ren att besluta allmänna bestämmelser och åt-
gärder, hvilka då förklaras ligga utom riks-
dagens befogenhet, hvilken skulle bli så myc-
ket ringare, som riksdagen icke ens med
adresser finge vända sig till konungen i an-
dra än konungarikets enskilda anogelägenhe-
ters. Man erinrar sig lätt huru Örsted såsom
konglig kommissarie i de fordna provinsstän-
derförsamlingarne, afskar dem rätten att yttra
sig i hvarje fråga, som ej alldeles uteslutande
rörde den särskilda landsdelen.
3. Valrätten utgår alldeles ur grundlagen
och skall sedermera bestämmas genom en sär-
skild, förmodligen äfven oktroyerad lag, hvars
beskaffenhet man lätt kan förutse.
4, Riksdagen skall sammankomma blott
hvart annat år och den bestämmelse, enligt
hvilken riksdagen, om konungens kallelse ute-.
blifver, eger rätt att på bestämd tid sjelfmantli
sammanträda, bortfaller,
5. Ett sken af ministeransvarighet är vis-
gerligen bibehålet, men bestämmelsen om en
ansvarighetslag är borttagen och de specielt
danska ministrarne ega alltid tillfälle att, i
fråga om. godtyckliga åtgärder, mot ansvaret
inför danska riksdagen skyla sig under hel-l,
statsministerens mantel. r
6. Man vill vidare ur grundlagen borttagesl:;
bestämmelsen att tryckfrihet skall ega rum och
att ingen censur eller andra förebyggande åt-
gärder någonsin åter få införas, Hvad slags
tryckfrihet den nuvarande ministerens ledare
önska införa, visar sig bäst af deras beteende,
der de kunnat handla fritt, t. ex. i Slesvig.
hvarest spridningen af de danska oppositions-
bladen biifvit alldeles förbjuden.
7. Embetsmännen få icke mottaga val till
riksdagen utan regeringens samtycke. - Då
man känner det rent-af- brutala och olidliga
sätt, hvarpå flera ministrar redan nu trakasse-
rat riksdagsmän af embetsmannaklassen, som
visat någon sjelfständighet, kan man lätt inse
att hädanefter inga embetsmän med sjelfstän-
diga tänkesätt skulle få en plats på riks-
dagen.
8, I afseende på skattebevillningsrätten för-
menar Sv. Tidningen oss begå ett stort miss-
tag då vi yttrat att äfven denna till väsentlig
del beröfvas den danska riksdagen. Det fin-
nes visserligen ännu qvarstående i förslage!
en paragrat om beviljande af skatter, men
danska riksdagen har dock genom detsamma
förlorat all rätt att yttra sig i afseende på ci-
villistan, utrikesministerns, krigsministerns,
marinministerns och finansministerns budget.
Alla dessa rättigheter, med flera andra, så-
som kommunalfriheten, vill man att den dan-
ska riksdagen handlöst skall kasta ifrån sig,
i hopp att de möjligen till någon del kunna
komma att inrymmas i en författning, som al
regeringen skall godtyckligen oktrojeras och
om hvars beskaffenhet man ingenting känner.
Svenska Tidningen, förundrar sig till och
med deröfver,- att icke ännu flera grundlagliga
bestämningar blifvit borttagna, för att uppta-
gas i helstatförfattningen., och förmenar, att
det är mycket oriktigt att säga, att t. ex.
tryckfriheten är borttagen semedan det kan vara
möjligt, att den; såsom utgörande en fråga för
hela monarkien, kommer att få sin plats i den
gemensamma författningens. — Till hvilka är
det danska riksdagen med ett så utomordent-
ligt förtroende skall förboppningsfullt öfver-
lemna sina dyraste rättigheter att dermed göra
hvad de behaga? Jo det är tvenne holstein-
ska grefvar af stock-aristokratiska tänkesätt,
den under försvar för absolutismen grånade
Örsted, den despotiske och mot hvarje up-
penbarelse af konstitutionelt statslif fiendtlige
Hansen, den kameleontiske Sponneck o, 8. v.
De hälla visligen sin tillämnade helstatsför-
fattning hemlig, men om de ock inför riks-
dagen i afseende på densamma afgåfve de
grannaste löften, ega de, efter allt hvad som
inträffat sedan början af år 1852, numera rätt
att i-dylika frågor blitrodda? Ochinser Sven-
ska Tidningen, hurudan t. ex. den tryckfrihet
kan bli, som Danmark skulle kunna få genom
helstatsförfattningen, gemensam med Holstein?
den blir beroende af de principer, som göra
sig gällande vid tyska förbundsdagen, är un-l;
derkastad många chancer och kan urarta tili
det gröfsta förtryck, utan att Danmark kan
göra någonting dervid. :
Vi vilja ej längre uppehålla oss vid detta
förslag, som vi hoppas måtte vara dödfödt.
På danska riksdagen finnes visserligen nu enit
majoritet af s. k. bondevänner, som sagt ja
till alla ministerens förslag. Menvi förmoda,
att den brytning, som nyligen inträffat mellan ir
JR EE
TT fe em ge - - dr J— br RAN FR SP VT Je SR -
I MR dn KV ÄV ET AA
kö - Mm -—-
Äc PM Fr AR Dt a Pe sr
- Mm
f
2
r
i
k
a
th
t
v