märkt lärd — en lärd vid hvars namn min far blottade sitt hufvud,) egde, jag måste öppet tillstå det, mindre bokkunskap än mången anspråkslös krämares dotter kan yfvas öfver i dessa mer npplysta tider, men hon hade några naturgåfvor, hvilka, himlen vete huru, hade. utbildat sig till qvinliga talenter. Hon tecknade icke utan elegans, och målade blommor af utsökt fulländning. Hon spelade ner än ett instrument med vida mer än pensiodsskicklighet; och fastän hon icke sjöng på något annat språk än sitt eget, så gafs det få som kunde höra hennes ljufva stämma utan att blifva djupt rörde. Hennes musik, hennes sång, utöfvade ett underbart inflytande på mig. Med ett ord, ett slags drömmande, stundom angenäm melankoli bemäktigade sig hela min varelse; och detta var så mycket mer anmärkningsvärdt, emedan det var alldeles motsatt mitt tidigare sinnelag, som var stolt, verksamt och glädtigt. Förändringen å min karakter började utöfva sitt inflytande på min kroppsbyggnad. Från ett starkt och kraftfullt barn utvecklades jag till en blek och spenslig gorse. Jag började blifva nedstämd och krasslig. Mr Squilis tillkallades. Behöfver något stärkande ! sade mr Squills; och låt honom icke sitta och hänga öfver boken. Skicka ut honom i friska luften — låt honom leka. Kom hit min gosse — dessa organer ha utvecklat sig för mycket; och mr Squills, söm var frenolog lade sin hand på min panna. På min heder, sir, det här artar sig att likna er; och, Gud bevare mig, en sådan kombination ! Min far makade åt sidan sina papper och gick fram och tillbaka med händerna på ryggen; men han sade ej ett enda ord förrän mr Squills hade gått. Min väns, kade han då till min mor, mot hvars bröst jag stödde mitt värkande hufvud — min vän, Pisistratus måste i skola med allra snaraste. Bevare mig, Austin! — vid hans ålder? Han är nära åtta år gammal.