AVGE FA SILUG IGT: IICU BIM ALT lillögrt samma ställting, som den turkiska armåer hade vid ryssaraes invasion 1828 ARNSTAD HE Några underrättelser om det Norska Un dervisningsvåsendet, meddelade af A Arotander. (Slut från gärdagsbl.) Då lärjuogarnes ental i de oftentliga skolorna. bvilket 1815 endast var 198, 1820 ökats til 344 och 1826 till 631, ansäg man det nödvändigt att bestäm ma ett maximum af lärjuvgar för hvarje skola, hvar vid man tyckes hafva gått ut frän den principen, at iäingen klass fisge vara mera än 30 disciplar. Mer då vanligtvis Hera disciplar afginge till det praktiska lifvet-eller annan bestämmelse, innan de hunnit till den eller de öfversta klasserna, bestämdes genom er kongl. resolution af 1827 maximum för skolor med klasser till 100, för 5 klasser till 80, för 4 klasser till 64, för 3 kl. till 48 och för 2 kl. till 32 discip: lar. Da emellertid utsigterna att hastigare vinna befordran på embetsmarnabanan icke mera voro så lockande; som förut, och föräldrarne derför började alitmera tänka på att utbilda sina söner för det praktiska lifvet, hvartill kommunernas borgareskolor, j hvilka afgiften dessutom var lindrigare än i statens skolor, ansägos bättre förbereda, så började antalet, isynnerhet i flera af ce mindre latinskolorna, så be. tydligen aftaga, att man till och med började tänka på att nedlägga en eller annan af dem. Emellerlid hade regeringen, som redan 1830 var betänkt på en reorganisation af-bela skolväsendet, uppdragit rektorn vid Thrordbjems skola F. M. Bugge att under en .på statens bekostaad företagen resa j Tyskland och Frankrike göra sig bekant med dessa länders skoleväsen, och derefter utkasta en pian till reorganisation af de norska skölorna. Frukterna aj cenna resa, för sä vidt de äro nedlagda i denne utmärkte skolmans uti tre digra volumer utgifna herättelse och reorganisationsplar samt den derefter nedsatta undervisningskommitts förslag till lagar för de olika slag af skolor från de lärda till den vid folkskolorna, torde redan längesedan vara bekant för de flesta svenska skolmän. Jag vill derför här endast påminna om, att dessa förslag gingo ut på att framgent hälla lärdomsoch realskolorna(borgareskolorne) alldeles skilda, ehuru bäda under statens garanti och öfverinseende af en specielt för skolväsendet tillsatt administration, samt att ett af förslagerna till och med gick ut på upprättandet af högre borgareskolor eller realgymnasier.. Dä emellertid nägra af dessa förslag förelades storthinget (1845), men af detta icke bifölios, kom sken tills vidare att hvila nägra är, till dess: kyrkodepartementet, på uppmaning af storthinget, i anledoiog af äskade ökade understöd till de lärda skolorna, den 18 Mass 1847 anmodade profe:sorerna (i grekiska -och latin) vid Christiania universitet Vibe och Aubert samt föreståndaren för en privatskola i Christiania, Nissep, att sammäånträda i en kommiti och tll regeringen inkomma med motiverade betänkanden öfver ätskilliga det lärda skol. väsendet vidrörande frägor. -Dessa tre-mön inkommo snart med förelöpiga förslag till reorganisation af bela det högre skolväsendet, hvilka förslag af kyrkodepartementet den 12 April s. ä. öfversändes till skolornas eforater, på det att säväl hvarje skolas lärare i saroräd kunde öfver de gjorda förslagen få tillfälle att yttra sig, som vederbörande kommuner koruma till att uiiala sin mening angäende saken, emedan förslagerna äfven gingo ut på att sammanslå kommwunernas borgareskolor med statens lärdomsskolor, emot att staten garanterade de två bildningsliniernas fria och fulla utveckling inom de kombinerade skolorna. Inom ärets slut hade säväl från skolorna som koms munerna inkommit svar på departementets skrifvelse, hvilka alla, utom ett enda, gingo ut på att biträda de gjorda förslagen, hvarföre regeripgen under den 8 Februari 1848 — alltså inom ett års förlopp — inzom till H.. M. Konungen med förslag till skolornas reorgenis tion och ett derpä grundadt förslsg till gagereglemente (stat) för de lärda och förenade lärda och rTealskolorna inom hela xiket. Detta förslag njäste föreläggas storthinget, emedan dess genomförande fordrade större anslag af denua statsmakt för de skolor, som icke bestä uteslutande genom egna medpl, hvilket sednare endast är faliet med Christiania, Börgens och Throndbjems skolor. Denna stat blef emellertid icke då (1848) antagen af Stortbinget, som tvärtom anmodade regeringen att taga i öfvervägande, buruvida icke nägon af latinskol: rna borde nedläggas. Men dä detre sakkunniga männen (Vebe, Aubert och Nissen) i sina ytterligåre afgifna detaljerade förslag päpekade nödvändigheten af alla skolornas bestäende och åndamälsenlighelen at deras förenande med kommunernas skolor, och gage-reglementet äter 1851 förelades Storthinget, blef det af detsamma enhälligt antaget. Enligt detta gege-reglemente skall vid de 14 ofvannämnda skolorna, som rumera kalla: lärda och rea!skolor, eller middel och realskolor, finnas: 1) 14 rektorer, af hvilka 3 med 1200 Spd lön hvardera, 2 a 1050 Spd, 1 med 1000 Spd, 4 å 900 Spd; 1 med 800 Spå, 1 med 700 Spd och 2-å 600 Spå, hvilka alla dessutom hafva fria boställsrum; 2) 18 öfverlärare, hvaraf 3 njuta 900 Spd lön hvärdera, 3 å 800 Spd, 3 å 700 Spå, 4 ä 600 Spd ech 5 å 500 Spd; samt 3) 45 adjunkter, hvaraf 3 med 600 Spå lön, 6 å 500 Spd, 75å 450 Spd, 8 å 400 Spd, 10 å 350 Spd och 11 åa 300 Spd. ; Härvid bör vidare observeras: 1) attlärarne i Christiania skola njuta ett tillägg af 100 Spd hvardera; 2) att uppflyttning till högre lön visserligen under vanliga förhällanden skerefter anciennetet, sä att äfven den sämre lottade, men nitiske läraren kan vänta att i sin tur uppflyttas, men att uppflyttningen dock för hvarje särskildt fall bestämmes af Konungen, på det att tilltälle mätte vara öppet bäde att korrigera den försumlige eller oduglige och att genom uppflyttDing utom turen uppmuntra den utmärkte läraren, till hvilket sista ändamäl regeringen äfven hos Storthinget särskildt begärde 500 Spd ärligen; och 3) att lärarekären utöfver hela riket urgör med anseende till lönetur inom samma klass (rektors, öfverlärare eller adjunktsklassev) en belhet, sä att om t. ex. äldsta adjunkten är anställd vid Tromsö sköla och dör eller afgär, verkar dett: lönförhöjning för alla de öfriga älista adjunkterna i hvarje atdelning, till och med den äldsta i lägsta afdelningen, om han än vore anställd vid Cbristiansands eller hvilken som helst annan skola, sä att denne. då stiger upp frän 300 Spå till 350 Spd ärlig lön, 0. 5. Vv.