ve —— — — — — —
AFA ARAGG ACL AVÄULDT LTL BILGIN SIUMUSSIUlg VIFATEMENv
den afsatta konungens af Ava parti vinner
terraing. Bombay-Times, yrkade det Eng-
land måtte blanda sig i de kinesiska angelä-l
genheterna med anledning af den alltmer kring-
siggripande insurrektionen. Efter hvad som
förmäles från Hongkong under den 11 Marsj
hade insurgenterna eröfrat Wukang och för-
stört de dervarande afgudabilderna.
LITTERATUR.
Svensk illustrerad Polytechnisk Journal. - Första
Bandet. 1852.
Den håg för studium af naturvetenskaperna och
dermed beslägtade ämnen, som allt mer och mer bör-
jat visa sig inom fäåderneslandet, utgör otvifvelaktigt
ett högst glädjande tidens tecken. Också har det
varit möjligt, att åtminstone utan förlust utgifva ät-
skilliga värdefulla arbeten i denna väg. Men om
I härmed skall kunna uträttas nägot verkligen godt;
om dessa studier skola motsvara sitt ändamäl, att
verka utvecklande på förståndet, skärpa eftertanken
och i sin mån lifva industrien, är oundvikligen nöd-
I vändigt, att de arbeten, som erbjudas allmänheten,
väljas med urskiljning samt skrifvas på ett rent och
tydligt språk. Der detta icke är händelsen, mäste det
vara kritikens oafvisliga pligt att uppträda med allvar
och söka lägga band på ett författare- eller utgifvare-
begär, som alltför mycket växer öfver förmågan.
annat fall är det fara värdt, att äfven vår gryende
techniska litteratur blifver usel, och att en gäckad
allmänhet snart vänder densamma ryggen.
Enligt titelbladet skulle den ifrågavarande Journa-
len innehålla populära meddelanden, hemtade från
technikens och fabrikationens områden, beskrifningar
Iderdelningen m. m. För att ådagalägga författarens!
å nya upptäckter och uppfinningar, jemte en populär!
kurs i Technologien, för Mecanici, Ingeniörer, Slöjd-
idkare, Fabrikanter, Handtverkare samt för alla an-!
dra, hvilka vilja göra sig bekanta med utlandets!
techniska framsteg. Ett i sanning så omfattande
program, att det skulle afskräcka de flesta utgifvare..
Men vi vilja ej fästa oss härvid, utan endast söka l
tillse huru arbetet tager sig ut, betraktadt såsom
technisk. Journal i allmänhet.
Det nu fulländade första bandet innehåller 91 sär-
skilda artiklar; och det är följaktligen nödvändigt att
vi, till undvikande af alltför stor vidlyftighet, in-
skränka vår granskning till nägra få bland dem. Vi
skola dervid välja de vigtigaste; och kunna dä medl.
skäl börja med Galvanoplastiken och den Elektriska
Telegrafen, som bäda afhandlas på tillsammans 25
sidor. Detta är i sanning ett knapphändigt sätt att
söka i deras helhet beskrifva tvenne bland sednare
tiders vackraste och vigtigaste uppfinningar; men vi
skulle mindre hafva fästat oss härvid, om framställ-
ningen varit enkel och redig samt framförallt om
uppgifterna varit sanna. Men långt derifrän; ettore-
digare teoretiskt svammel, ett mera ogeneradt ho-
pande af felaktigheter och oriktiga föreställningssätt,
samt derjemte en svårare misshandling af språket,
hafva vi förut ej sett i svenskt tryck.
Hvad först galvanoplastiken beträffar, börjas med en
kort redogörelse för galvanismens upptäckt; derefter
förekommer ett slags beskrifning öfver Voltas stapel
och Wollastons träg-apparat; härtill finnas visserligen
figurer, men utan bokstäfver eller hänvisningar; samma
förhällande eger rum med Daniells stapel. Detta fel
vidlåder ej redogörelsen för Groves äldre element;
figuren till detta är verkligen försedd med bokstäf-
ver; men öfverensstämmelsen mellan text och figur
sädan, att hvad i den förra uppgifves vara en ler-
cylinder, i den sednare visar sig säsom ett parallelipi-
pediskt kärl. En platinaremsa (hvarföre ej ett bleck?)
omtalas, men ej att den med sä stor yta som möjligt
bör stä ner uti salpetersyran, hvilket är så mycket
svärare att sluta sig till, som den ej synes på figuren.
Bunsens vigtiga element har ej erhällit nägon figur,
utan blott en ofullständig beskrifning. Härmed är
hela redogörelsen för staplarne afslutad; ej ett ord
förekommer om huru de skola sammansättas för olika
ändamäl, ej heller om polträdarnes beskaftenhet, hvar-
ken här eller på något annat ställe i afhandlingen.
Deremot finner man en flera sidor upptagande, minst
sagdt, grumlig förklariog öfver elektriska strömmens
olika verkningar, öfver orsaken till den kemiska sön-
insigter i sitt ämne skola vi anföra nägra godbitar.
Bland strömmens verkningar upptages t. ex. päåtun-
gan en alkalisk smak af positiva polens elektricitet,
då dess träd lägges öfver tungan och den negativa
derunder; den sednare gifver en smak som man velat l
finna alkalisks. Hvilkendera smakar nu verkligen
lalkaliskt? Det galvaniska ljuset mellan kolspetsar
Ikan af flera par förklaras på följande sätt: Om den:
Jintensitet blir då större. Deraf följer att strömmens
förklaras uppkomma derigenom, att- fina partiklar
kol lösslitas och förbrännas,. Men huru kan dä detta
fenomen, som säges vara skönt och derjemte så strä-
lande, att ögat ej kan fördraga detsamma, huru kan
det likväl försiggå i lufttomt rum? Men kanske för-
fattaren ej anser detta hindra förbränniogen? Ver-i
elektriska strömmen på sin väg genom kedjan ofta!
räkar på (!) en fuktig kropp, sä ökas hans bemödande !
att öfvervinna det hinder, som vätskans sämre led-
ningsförmäga met honom uppställer, och strömmens:
intensitet ökas med antalet af elementer, och att man, !
STYV AE
läs snart man. vill företaga en sönderdelning emellan
ökosslossseese Atos AD
Itares skildringar vida höjde öfver sina stam-
förvandter i yttre och inre egenskaper. Huf-
I vudet är visserligen smalt, pannan något trång,
Jsamthela -kroppsfärgen mörkbrun; men dej
Thbära detta hufvud helt stätligt, och detta i
Toch lediga växt, förlänar dem karakteren af
Jett sags lefvande bronsstatyer. Jag såg bland
b
om hvilka jag någorlunda kan döma, äro afl
malayisk härkomst, men enligt alla reseberät-
näsan liten och munnen något framstående!
förening med deras naturliga kolorit samt mjuka
dem några, förlåt mig uttrycket, riktigt her-
kuliska Apollo-bilder, hvilka utom denna så
sköna växt äfven besuto förmågan att röra sig
på ett så plastiskt sätt, att jag ovilkorligen
Å
.
;
Å
Jofvan en ytterst fin, utbroderad och bländande
;
Tlöst hängande, så att värmens utdunstning
I måtte lättare befordras. Ibland påtaga de sig
I derofvan en lätt kort sommarjacka och täcka
Tbufvudet med en tunn stråhatt,; som ej sällan
Ilig felbhatt,
långa stunder njöt af att begapa dem. Kar-
Tlarne, så vida de ej äro alldeles nakna, eller
nära nog så, blott täckte af en vanligen blå
tunn sjömansskjorta och dito pantalonger, utan
skola vara riktigt klädde, bära underkläder af
storrutigt eller bredt randigt fint tyg, och der-
hvit eller af andra förger bjert lysande skjorta,
är svartmålad och har hela formen af en van-
Fruntimren äro ovanligt småväxta, och svepa
löfver sin klädning ett mycket tätt åt höfterna
och kring lifvet sittande randigt tygstycke, samt
I fullända drägten med en mycket tunn och
E
ytterst fin jacka, som är så kort, att en del
Iaf veka lifvet mellan jackan och höftklädet är
naken. De hafva en underlig gång, alldeles
som ginge de ständigt aktsamt bärande stora
bördor på hufvudet, d. ä. skjutande fram höf-
terna och vaggande med hela kroppen. De-
ras anletsdrag äro snarare fula, och den vid-
underliga klädedrägten är ingalunda fördelak-
tig för deras väl byggda former.
Ti!l sinnelaget Sro tagalerna olada. god-