ve —— — — — — — AFA ARAGG ACL AVÄULDT LTL BILGIN SIUMUSSIUlg VIFATEMENv den afsatta konungens af Ava parti vinner terraing. Bombay-Times, yrkade det England måtte blanda sig i de kinesiska angelä-l genheterna med anledning af den alltmer kringsiggripande insurrektionen. Efter hvad som förmäles från Hongkong under den 11 Marsj hade insurgenterna eröfrat Wukang och förstört de dervarande afgudabilderna. LITTERATUR. Svensk illustrerad Polytechnisk Journal. Första Bandet. 1852. Den håg för studium af naturvetenskaperna och dermed beslägtade ämnen, som allt mer och mer börjat visa sig inom fäåderneslandet, utgör otvifvelaktigt ett högst glädjande tidens tecken. Också har det varit möjligt, att åtminstone utan förlust utgifva ätskilliga värdefulla arbeten i denna väg. Men om I härmed skall kunna uträttas nägot verkligen godt; om dessa studier skola motsvara sitt ändamäl, att verka utvecklande på förståndet, skärpa eftertanken och i sin mån lifva industrien, är oundvikligen nödI vändigt, att de arbeten, som erbjudas allmänheten, väljas med urskiljning samt skrifvas på ett rent och tydligt språk. Der detta icke är händelsen, mäste det vara kritikens oafvisliga pligt att uppträda med allvar och söka lägga band på ett författareeller utgifvarebegär, som alltför mycket växer öfver förmågan. annat fall är det fara värdt, att äfven vår gryende techniska litteratur blifver usel, och att en gäckad allmänhet snart vänder densamma ryggen. Enligt titelbladet skulle den ifrågavarande Journalen innehålla populära meddelanden, hemtade från technikens och fabrikationens områden, beskrifningar Iderdelningen m. m. För att ådagalägga författarens! å nya upptäckter och uppfinningar, jemte en populär! kurs i Technologien, för Mecanici, Ingeniörer, Slöjdidkare, Fabrikanter, Handtverkare samt för alla an-! dra, hvilka vilja göra sig bekanta med utlandets! techniska framsteg. Ett i sanning så omfattande program, att det skulle afskräcka de flesta utgifvare.. Men vi vilja ej fästa oss härvid, utan endast söka l tillse huru arbetet tager sig ut, betraktadt såsom technisk. Journal i allmänhet. Det nu fulländade första bandet innehåller 91 särskilda artiklar; och det är följaktligen nödvändigt att vi, till undvikande af alltför stor vidlyftighet, inskränka vår granskning till nägra få bland dem. Vi skola dervid välja de vigtigaste; och kunna dä medl. skäl börja med Galvanoplastiken och den Elektriska Telegrafen, som bäda afhandlas på tillsammans 25 sidor. Detta är i sanning ett knapphändigt sätt att söka i deras helhet beskrifva tvenne bland sednare tiders vackraste och vigtigaste uppfinningar; men vi skulle mindre hafva fästat oss härvid, om framställningen varit enkel och redig samt framförallt om uppgifterna varit sanna. Men långt derifrän; ettoredigare teoretiskt svammel, ett mera ogeneradt hopande af felaktigheter och oriktiga föreställningssätt, samt derjemte en svårare misshandling af språket, hafva vi förut ej sett i svenskt tryck. Hvad först galvanoplastiken beträffar, börjas med en kort redogörelse för galvanismens upptäckt; derefter förekommer ett slags beskrifning öfver Voltas stapel och Wollastons träg-apparat; härtill finnas visserligen figurer, men utan bokstäfver eller hänvisningar; samma förhällande eger rum med Daniells stapel. Detta fel vidlåder ej redogörelsen för Groves äldre element; figuren till detta är verkligen försedd med bokstäfver; men öfverensstämmelsen mellan text och figur sädan, att hvad i den förra uppgifves vara en lercylinder, i den sednare visar sig säsom ett parallelipipediskt kärl. En platinaremsa (hvarföre ej ett bleck?) omtalas, men ej att den med sä stor yta som möjligt bör stä ner uti salpetersyran, hvilket är så mycket svärare att sluta sig till, som den ej synes på figuren. Bunsens vigtiga element har ej erhällit nägon figur, utan blott en ofullständig beskrifning. Härmed är hela redogörelsen för staplarne afslutad; ej ett ord förekommer om huru de skola sammansättas för olika ändamäl, ej heller om polträdarnes beskaftenhet, hvarken här eller på något annat ställe i afhandlingen. Deremot finner man en flera sidor upptagande, minst sagdt, grumlig förklariog öfver elektriska strömmens olika verkningar, öfver orsaken till den kemiska söninsigter i sitt ämne skola vi anföra nägra godbitar. Bland strömmens verkningar upptages t. ex. päåtungan en alkalisk smak af positiva polens elektricitet, då dess träd lägges öfver tungan och den negativa derunder; den sednare gifver en smak som man velat l finna alkalisks. Hvilkendera smakar nu verkligen lalkaliskt? Det galvaniska ljuset mellan kolspetsar Ikan af flera par förklaras på följande sätt: Om den: Jintensitet blir då större. Deraf följer att strömmens förklaras uppkomma derigenom, attfina partiklar kol lösslitas och förbrännas,. Men huru kan dä detta fenomen, som säges vara skönt och derjemte så strälande, att ögat ej kan fördraga detsamma, huru kan det likväl försiggå i lufttomt rum? Men kanske författaren ej anser detta hindra förbränniogen? Ver-i elektriska strömmen på sin väg genom kedjan ofta! räkar på (!) en fuktig kropp, sä ökas hans bemödande ! att öfvervinna det hinder, som vätskans sämre ledningsförmäga met honom uppställer, och strömmens: intensitet ökas med antalet af elementer, och att man, ! STYV AE läs snart man. vill företaga en sönderdelning emellan ökosslossseese Atos AD Itares skildringar vida höjde öfver sina stamförvandter i yttre och inre egenskaper. HufI vudet är visserligen smalt, pannan något trång, Jsamthela -kroppsfärgen mörkbrun; men dej Thbära detta hufvud helt stätligt, och detta i Toch lediga växt, förlänar dem karakteren af Jett sags lefvande bronsstatyer. Jag såg bland b om hvilka jag någorlunda kan döma, äro afl malayisk härkomst, men enligt alla reseberätnäsan liten och munnen något framstående! förening med deras naturliga kolorit samt mjuka dem några, förlåt mig uttrycket, riktigt herkuliska Apollo-bilder, hvilka utom denna så sköna växt äfven besuto förmågan att röra sig på ett så plastiskt sätt, att jag ovilkorligen Å . ; Å Jofvan en ytterst fin, utbroderad och bländande ; Tlöst hängande, så att värmens utdunstning I måtte lättare befordras. Ibland påtaga de sig I derofvan en lätt kort sommarjacka och täcka Tbufvudet med en tunn stråhatt,; som ej sällan Ilig felbhatt, långa stunder njöt af att begapa dem. KarTlarne, så vida de ej äro alldeles nakna, eller nära nog så, blott täckte af en vanligen blå tunn sjömansskjorta och dito pantalonger, utan skola vara riktigt klädde, bära underkläder af storrutigt eller bredt randigt fint tyg, och derhvit eller af andra förger bjert lysande skjorta, är svartmålad och har hela formen af en vanFruntimren äro ovanligt småväxta, och svepa löfver sin klädning ett mycket tätt åt höfterna och kring lifvet sittande randigt tygstycke, samt I fullända drägten med en mycket tunn och E ytterst fin jacka, som är så kort, att en del Iaf veka lifvet mellan jackan och höftklädet är naken. De hafva en underlig gång, alldeles som ginge de ständigt aktsamt bärande stora bördor på hufvudet, d. ä. skjutande fram höfterna och vaggande med hela kroppen. Deras anletsdrag äro snarare fula, och den vidunderliga klädedrägten är ingalunda fördelaktig för deras väl byggda former. Ti!l sinnelaget Sro tagalerna olada. god