Article Image
års afgift, enka och barn skulle uti hela 14 är elle intill dess stadgade femton ärs afgifter blifvit guldne gå miste om väsendtligt unders:öd från pensionsin rättningen, synes mig i högsta mätto obilligt, att e säga nägot mer. Vid mannens död är ätminstone : de flesta fall hans familj mest i behofaf hjelp, och at i en sådan tidpunkt i icke obetydlig mån beröfva enks och barn det ringa understöd, som pensionsinrättnin gen erbjuder, innebär nära nog en härdhet. 9Säsom skäl för en sådan ätgärd har blifvit anfördt, att derigenom i någon män beredes pensionsinrättningen er. sättning för till enka och barn utgående pensioner af tjenstemän, som först vid längre framskriden älder blifva delegare i pensionsinrättningen. Med billighet och en värnlös enkas och hennes barns torftiga belägenhet för ögonen, förefaller det mig som en hvai lätt skulle inse halten af nämnde skäl och hurusom detsamma vid minsta pästötning borde ramla. För min del skulle jag, i stället att utsträcka den tidrymd, ofvannämnde 27 innehåller, vara sinnad att inskränka den till ett eller högst tvänne år, derest fråga om en sådan förändring blifvit bragt ä bane. Enär, på sätt ofvan är vordet angifvet, jag hufvudsakligen sökt biträda det förslag kongl. direktionen för enkeoch pupillkassans förstärkning uppgjort och till fullmäktiges bepröfvande hemställt, och detta förslag för bestridande af pensioneringen frän enkeoch pupillfonden endast förutsätter ett årligt bidrag från tjenstemannafonden af 42,000 rdr bko, har jag icke heller kunnat dela fullmäktiges äsigt, att från sistnämnde fond till enkeoch pupillkassan öfverflytta ett årligt bidrag af 50,000 rdr bko, så vidt berörde bidrag öfverstiger det af kongl. direktionen nödigt ansedda belopp.

7 februari 1853, sida 3

Thumbnail