Berättelsen ådagalägger, att under de sista
16 åren från och med 1835 en ständig till-
växt egt rum bland de hvarje år nykomne
fångarne inom denna klass. Deras antal ut-
gjorde 842 år 1835, 1030 i medeltal för åren
1836—1840, 1241 d:o åren 1841—18453, 1526
under quinquenniet 1846—1850 samt 1639
för år 1831. Tillväxten har således varit både
fortfarande och betydlig, då antalet på 16 år
nära fördubblats.
Återfall på broitets bana ha också ökats.
Bland de 1851 nykomne fångar kommo 42
procent på dem som förut hållits till allmänt
arbete. Detta procentförhållande uppgick blott
till 39 år 1850.
Vidkommande de år 1851 nykomne straff-
fångarnes brott upplyser berättelsen, att de
gröfre brottslingarnes antal minskats, men tjuf-
varnes deremot ökats. Sålunda hade de för
mord och dråp år 1850 dömde straff-fångar
uppgått till 75 men 1851 till 43, de för bar-
namord förra året till 25 och det sednare till
19, de för rån och röfveri d:o till 26 emot
15 år 1851, men tjufvarne, som 1850 voro
374, uppgått till 447 år 1851.
Bland de dömde kommer såsom vanligt
största antalet i förhållande till folkmängden
på Stockholms stad och dernäst på Blekinge län.
Under år 1851 ha 1618 fångar uppförts så-
com afgångne inom fångpersonalen i 2:a klas-
sens fångar, hvaraf 21 genom rymningar utan
att ertappas, 209 genom döden, 32 genom
nåd, 909 etter tilländalupen arbetstid eller ka-
pitulation. Såsom förflyttade från ett till an-
nat straff-fingelse samt från sådant fängelse
till kronoarbetskåren i egenskap af benådade
upptagas bland de afgångne icke mindre än
91, hvilka dock stannat qvar inom klassen.
Af de ifrågavarande år för beredelse till un-
dergående af dödsstraff insatte 52 fångar ha
8 blifvit afrättade och 44 till lifvet benådade.
Bland hela fångpersonalen för året uppgifvas
277 icke hafva haft någon kristendomskun-
skap; 41 fångar ha för första gången framta-
gits till H. H. nattvard.
Under året ha tre sjelfmord inträffat i cell-
fingelserna, nemligen ett i hvartdera af dessa
fängelser i Linköping, Carlstad och Wenerza-
borg. Sinnessjukdomarne ha eljest visat sig
mildare - bland de häktade 1851 än 1850.
Fångpredikanterne hafva äfven för år 1851
vitsordat fördelarne af cellfängelserna. Under
året ha dessa fängelser ökats med två nya,
som blifvit fullbordade och öfverlemmade till
begagnande, ett i Carlskrona och det andra i
Wenersborg. Sistlidet år ha ytterligare två
tillkommit, ett i Calmar samt Stockholms stads
stora nya cellfängelse. Sådana fängelser fin-
nas nu fullbordade i Christianstad, Carlskrona,
Wexiö, Calmar, Mariestad, Wenersborg, Carl-
stad, Linköping, Fahlun och Gefle samt i
i Stockholm ett för Stockholms län och ett
för Stockholms stad, samt dessutom två min-
dre för samma stad uppförde kronocelifängel-
ser, ett å Långholmen och ett å Norrmalm.
I afseende på kostnaderna för de två nya
1851 färdiga cellfängelserna meddelar berät-
telsen, att till det i Wenersborg, beräknadt
att kosta 70,000 rår, åtgått 135.966: 38, 6.
samt till det i Carlskrona, beräknadt att ko-
sta 97,278 rdr, likaledes åtgått 131,477: 39,
10., allt bko. Kostnadsförslagen ha således här
högst betydligt öfverskridits.
I sammanhang med tillväxten i fångantalet
ha naturligtvis fångomkostnaderna äfven sti-
git, eburu förändringarne bland dem, såsom
beroende ej blott af fångpersonalens antal utan
äfven af omvexlingen i gällande priser, icke
stå i ett uteslutande förhållande till fånganta-
let. För öfrigt är den del af fångvårdssty-
relsens berättelser, hvilken omfattar ekonö-
mien, den svårfattligaste, att icke säga obe-
gripligaste.
Utgifterna för fångvården ha de sednare
ären uppgått: 1847 till 966,792: 14, 11; 1848
till 866,774: 16, 6; 1849 till 885,210: 18, 8;
1850 till 789,625: 30, 6 samt 1851 till
335,032: 22, 8 allt bko, Det är svårt att
iase hvarföre dessa utgifter 1849 varit omkring
50,000 rdr bko högre än 18351, ehuru upp-
gifna fångantal sistnämnde år varit mer än
4000 högre än 1849, men åtminstone vill det
äfven häraf synas som en förbättrad hushåll-
ning alltmera inträdt inom detta område.
Fångomkostnaderna ha för öfrigt varit myc-
ket olika på olika platser. Kostnaden för en
fånges förplägning, beklädnad och sängkläder
har år 1851 utgjort 45 rdr 14 sk. 10 rst i
Landskrona; 54: 13, 10 i Christianstad;.68:
45, 4 3 Carlstens fästning samt 70: 17 vid
Långholmen. Vid några kompanier af kro-
noarbetskårev har denna kostnad uppgått till
84: 11, Il, som är högsta beloppet... Medel-
beloppet för 2:a klassens fångar har verit 63;
46, 3 för hvarje fånge. Samma medelbelopp
var 60: 34, 5 år 1850. -
De till fångvårdsstyrelsens disposition ställ
de medel ha med 77,919: 41, 2 öfverskjutit
utgifterna, och bland sina tillgångar har sty-
relsen haft 65,843: 16, 8 i nettoinkomst. af
arbeten som verkställts af fångar, . Dessa ha
dessutom, utan, ersättning, fullgjort :293;733
dagsverken för fortifikations ms fl.- militära
arbeten, hvilka dagsverken således kostnads-
fritt kommit försvarsverket till godo. Om de
betalts å 12 sk. bko, eller det pris som flot-
tan erlägger till fångvårdsstyrelsen för krono-
arbetskarlarnes dagsverken i Carlskrona, skulle
de hafva inbringat 73,433 rdr 15 sk. bko.
För att ej blifva alltför vidlyftiga angående
detta ämne, sluta vi nu med den önskan att
fångvårdsstyrelsen. i sina framtida. berättelser
måtte i början af dem lemna en kort öfver-
sigt af .deshufvudsakiigaste förhållanderna, så-
som inledning till de efterföljande tabellerna,
hvilkas uppfattning eljest fordrar nog mycket
besvär för dem gom ej hafva särskildt studerat
vårt fångväsen.
— a
— H. M. Konungen har i dag, tillika med