stränder, hvilket i sitt slag hos oss okänd
konstverk öfverallt i Europa . och Amerik
väckt mycket uppseende. Sedan ett par da
gar finnes denna målning att beskåda äfver
i Stockholm, der den blifvit uppställd i h
De la Croix salong. Man får här följa der
väldiga Mississippi, vattnens fader, i sit
lopp från vattenfallen vid S:t Antony till flo
dens utlopp i Mexikanska viken. De otalig:
märkvärdigheter som förekomma på flodei
och dess stränder på denna sträcka af 400(
eng. mil, lemna i sanning ämnen nog till er
tafia af 60000 qvadratfot; som den Risleysk:
panoraman da utgöra. Rikt eklärerad me
transparent belysning, passerar den rörliga taf
lan långsamt förbi åskådaren i en oafbrutei
sträcka, stadnar något vid märkvärdigare fö
remål, medan förevisaren upplyser om des
namn, egenskaper, statistik o. s. v. Deflest:
vyer äro ganska förtjenstfullt utförda och för
tjena ett fördelaktigt omdöme äfven ur konst
närlig synpunkt; perspektivet är ganska god
och flera sjöscener äro särdeles lefvande oci
natursanna. AÅtt icke tala om de intressant
utsigter af Neworleans, Natchez, Memphis
S:t Louis och andra städer på flodens strän.
der med sina praktfulla palatser, kupoler och
torn, sina omätliga quaier och otaliga skepp
ligger ett synnerligt intresse uti de afbildnin-
gar af dessa märkvärdiga Mississippiångbåta
som förekomma till stor mängd och unde
alla möjliga lägen och omständigheter, så at
man genom denna panoramas äskådande få:
ett ganska tydligt begrepp om byggnadssätte
och inrättningen af dessa kolossala farkoster
som till ett antal af ända till 1200 oupphör.
ligt hvimla på Mississippi och dess bifloder
Mississippiångbåtarne hafva i Europa sin stör.
sta ryktbarhet genom den tragiska ändalyk
söm tidt och ofta blifva dem till: del, och h
Risley har derföre också på sin målning fram.
ställt alla de former af förolyckande, som på
denna flod äro så vanliga. Sålunda får mar
se ångskeppet General Brown springa i luf.
ten, ångskeppet Ben Sherrodsx brinna, tvenne
andra stå på grund på sandbankarne och et
annat i sjunkande. tillstånd, spetsadt på en -
bottnen fastsittande trädstam, eller s.k. snag
Men det blefve för vidlyftigt att uppräkna all
det anmärkningsvärda som -hr Risley låte
sväfva oss förbi, och vi vilja derföre endas
nämna att den hela två timmar varande före-
visningen är på ett lämpligt sätt indelad :
trenne afdelningar, så att åskådaren hinne)
rekreera sig och hvila ögat efter det något an-
strängande betraktandet af den starkt upplyste
taflan. Slutligen torde det tillätas oss nämn:
en af många bland åskådarne yttrad åsigt, at
det vore önskligt om den förklarande beskrif-
ningen öfverflyttades på god svenska och upp-
lästes af någon som vore-vårt språk fullt mäk-
tig, Härigenom skulle betydligt förökas der
ganska stora praktiska nytta, som åskådandet
af ett sådant konstverk som detta otvifvelak-
tigt medför genom att dels direkt upplysa och
undervisa, dels väcka hågen till inhemtande
af ytterligare kunskap om de orter, den na-
tur och de föremål, med hvilka man på detta
sätt fått göra bekantskap. De ständiga till-
fällen som i England och Amerika erbjuda
sig till förströelser af detta slag hafva mäk-
tigt bidragit att bland massan af folket sprida
geografiska insigter samt sunda cch rediga be-
grepp om ämnen, som måhända eljest skulle
ha blifvit för mävgden fremmande.
— Man läser i Norrbottensposten :
Ehuru i denna tidning blifvit af någon insändare
omnämdt att Gellivare bolag erhällit ytterligare an-
ständ för anläggning af Korpfors masugn och Ren-
sunds jernverk, så anse vi ej olämpligt att lemna all-
mänheten del at frågan, sådan den af Kongl. Maj:t
blifvit löst, enligt Kongl. Maj:ts bref at den 16:de
Juni detta är. Uti ingressen till detta bref heter det,
att disponenten för Gellivare bolag, kapten Norlin,
anhållit att, som anläggningen af Korpfors masugn
och Rensunds jernverk, i anseende till de sednare ärens
missgynsamma jernkonjunkturer, ännu icke under den
sednast fr. 1845 til och med 1853 erhållna förlängda
frihetstiden kommit till ständ, men en ordnad bruks-
rörelse skulle komma att utöfva ett väsendtligt infly-
tande på den för berörde anläggning afsedda öde
traktens uppodling och befolkning och dessutom pbe-
tydliga kostnader redan blifvit nedlagda på uppodling
och bebyggande (!?!) af de skogstrakter, hvarpå an-
läggningen vore grundad, Kongl. Maj:t måtte för upp-
förande af bemälde masugn och jernverk, med der-
under lydande nybyggnad och skogstrakters:-bibehål-
lande, ytterligare bevilja en förlängd frihetstid af 5
är. Oaktadt säväl Råneä socknemäns genom Herman
Öbom protest, som landshöfdingeembetets afstyrkafi
till bifall till den underdäniga ansökan, bar dock den
tillförordnade Regeringen funnit godt på det sätt
bifalla den gjorda underd. ansökniovgen, att med upp-
byggandet af Korpfors. masugn och Rensunds stäng-
jernsverk må anstå i ytterligare-5 är eller till 1858
ärs slut. Häraf vill dock synas, som. någon för-
längning af tiden i afseende på nybyggens anlägg-
ning och jordens odling icke beviljats, hvilket nog
torde blifva ett kinkigt item att verkställa för bolagets
förvaltning, men hafva, såsom ofvan nämndt är, re-
dan betydliga kostnader blifvit nedlaggda på uppod-
ling och bebyggande af de 316,570 tunnland skogs-
trakter, som enligt 1828 ärs privilegier höra under
nämnde verks anläggningar, så torde det ej bafvasig
sä svärt fullgöra resten ätminstone på papperet, I
sammanhang härmed må vi ock omnämna att samma
bolag af Kongl. Maj:t erhållit, på :derom gjord. un-
derdånig ansökning, rättighet att af de 316,570 tunn-
land skogsmark, hvarå Korpfors och Rensund erhällit
privilegier för kolfång, använda 3731 tunnland till
kolfång för Medlersteins bruk.
— Rörande skogseldarne i Råneå och Kalix
meddelar Norrbottens-Posten följande, som
står i någon strid mot förut lemnade upp-
gifter:
Uti rapport af d. 4 Aug. från t. f. fogden i Kalix
fögderi omförmäles att skogseldar rasat förfärligt i
Räneå och Neder-Kalix socknar och att, ehuru man-
skap dagligen varit uppbådadt: för eldens släckning,
allt bemödande varit snart sagdt fruktlöst. . Om regn
icke snart kommer, heter. det, och dämpar eldarna,
äv fara värdt att fara af dem snrida sig till anorän-