utfärda mot honom, innehåller följande, som ! vi här meddela efter orden: — fuisse reum confessum de carnali copula, dum in coeno-l: bio Viterbiensi moraretur, cum pluribus foeminis habita, item de defloratione alterius vir: ginis in civitate Montis Falisci, aliasque duas ;mulieres Capuz carnaliter cognovisse. Eruitur qvoque aliam puellam Neapoli matrem reddidisse; ac superiorem ordinis preedicatorum scutato qvinqvaginta alteri foeminae ab seodem Achilli corrupte pependisse ad damna illata sarcienda.n Sedan vittnesförhören blifvit slutade anställde generaladvokaten en skarpsinnig och snillrik kritik öfver resultatet deraf och framlade på ett träffande sätt de motsägelser, som funnos i Newmans advokats svaromål och vid jemförelsen mellan dessa och vittnesmålen. Sålunda yttrade han t. ex., att det blifvit påstådt, att Achilli år 1855 i Viterbo förfört en viss Vicenza Guerra, då det likväl blifvit bevisadt, att han på den angifna tiden bott ji erkebiskopens af Capua hus och der hållit predikningar. Om en person som han skulle förfört år 1831 hade blifvit yttradt, att hon blifvit förstörd genom hans predikningar emot kyskheten, och på ett annat ställe att han begynt dessa osedliga predikningar år 1841. Öm ett annat af de förmenta offren visste doktor Newman hvarken hvad hon hette eller hvar hon bott, men väl att hon varit gift och dygdig,. Det pästods att han begått en af de angifna förb-ytelserna på en långiredag, och likväl angåfvo de om den saken afhörda vittnena en helt annan dag. Maria Principe, en af personerna i fråga, uppgafs hafva varit ej fullt 13 år gammal då hon blifvit förförd af Achilli, och likväl visade sig af hennes egen mans utsago, att hon det uppgifna äret varit 22 år gammal: Hvad den föregifna inqvisitionsdomen angick, så visade den sig vid närmare pröfning alldeles icke vara någon dom, utan en mycket konstigt tillhopakommen attest af en undertjensteman sarot daterad är 1841, då det likväl först under rättegången blifvit ådagalagdt, att Achilli blifvit sekulariserad redan år 1839 eller två år förut. Domstolens ordförande lord Cambell gaf härefter en ganska sorgfällig resumå af frågan, vid hvars början han anmärkte att han icke hyste någon slags bitterhet mot det katholska presterskapet, men väl emot de män som förblefvo i den protestantiska kyrkansj embeten sedan de antingen formligen eller i hjertat fråugått protestanstismen. Serdeles uppehöll han sig omständligt vid det här ofvan omnämnda dokumentet från inqvisitionen och lutvisade huru oklart detsamraa vore, då deri talades om osedligheter och kätteri, utan att man likväl deraf fick veta för hvad brott den anklagade egentligen skulle blifvit dömd. Sedan processen sålunda räckt 41 timmar, tog juryn afträde och återkom efter två timI mar, samt förklarade att den funnit den 19:de lanklagelsepunkten bevisad, nemligen den att Achilli blifvit afsatt från sitt professors och själasörjare-embete, men alla andra punkter icke. Härvid utbröt ett stormande jubel bland den närvarande åhöraremängden, hvarmed sessionsrummets galleri under hela tiden varit fullpackadt. Underrättelsen meddelade sig hastigt till de grupper som framför Westminsterhall väntade på utgången och genom dessa åt folet. Vi hafve ansett det löna mödan att lemna en öfversigt af förestående injurieprocess icke blott derföre, att den varit en med förföljelseandans största ansträngningar drifven partiprocess: å den ena sidan, för att genom per-j sonlig skandal söka tillintetgöra verkan af Achillis yttranden, utan ock derföre att den lemnar ett intressant tillfälle att se den aktningsvärde och aktningsbjudande karaktern hos engelska domaremakten: Man känner af historien, att medan engelska folket ännu var stadtiden långvariga och blodiga kampen för den politiska frihet, som. det nu i 160 år åtnjutit, voro domstolarna fiere gånger de sista tillflyktsorterne, som gåt. vo sanningen och det fria ordet ett skydd emot väldets och godtyckets öfvermakt. Medlemmarna af Stuartska huset sökte att bryta: detta och ställa domarne under maktens godt-l: finnande, på samma sätt som Ludvig Napoleon i våra dagar till en viss grad försökt i, Frankrike; de inrättade nemligen serskildal: extra tribunaler som de besatte med sina egna l kreatur. Men detta upphörde efter en myc-l ket märkvärdig rättstvist under Carl den I:s! regering som förtjenade ihågkommas öfverallt, der man har något intresse för rättvisans helgd. Då nemligen denne monark ville, tillj anslag för en stående arme under fredstid utskrifva en skatt som parlamentet hade beviljat endast för krigstid, förfäktade John Hampden inför domstol folkets rättighet att vägra denna skatt, och vann denna sgak.l Sedan den politiska makten på fasta landet börjat allt mer vilja göra sig till sjelfherrskarel öfver de skattdragandes rättigheter, har de engelska domstolarnes sjelfständighet äfven i politiskt afseende alltmera kunnat betraktas såsom ett afundsvärdt mönster för andra länder, hvarest de lagskipande myndigheterna af fruktan eller vana ofta böjt sig när de haft att afgöra i mål, der den verkställande mak-l ten stått såsom ena parten inför deras skrank. Under loppet af de sista 50 åren hafva enl mängd rättegångar i England derföre väcktl: det största deltagande långt utom Englands! gränser, emedan utslag och grundsatser der uttalades, som man annorstädes icke vågade ; yttra, och emedan deri handlats om en fråga l; i afseende på maktens förhållande till folket! brännande allt, och så blef det ett mörker )I sn Kap a i FR