v:ltnen sKolat utlala 518 OIVEr nNalldelser nvyHlKajl
gå tillbaka ända till året 1826, så har ett vid-
sträckt spioneri måst sättas i gång för att få
reda på alla som möjligen med Achilli stått
i beröring och genom preliminärförhör inhemta
i hvilka afseenden den ene eller andre skulle
kunna användas i processen. Detta har inför
publiken i England och Europa bevisat, att
här ej blott var fråga om en person emot en
annan, utan att hela den romerska hierarkien
hade väpnat sig i sin förfärligaste rustning,
för att, då den icke direkt kunde krossa sin
vederdeloman, åtminstone på det sätt som
möjligen kunde åtkommas, släcka sin förbit-
tring mot honom. i
Newmans angifvelser emot Achilli gå huf-
vudsakligen ut på att framställa honom såsom
en Don Juan n:o 2, och han har i detta af-
seende gifvit ett register på fruntimmer som
skola hafva utgjort föremål för Achillis förfö-
relser, föga mindre långt än Leporellos i Mo-
2arts bekanta opera. Uti förteckningen näm-:
nes sålunda: Eleana Valente, Rosa de Alles-
sandris, Vincenza Guerra och åtskilliga obe-
kanta i Viterbo, Maria Giovanni Principe i
Neapel, hustru till en skräddare Garamonti;
och hustrun till en chorist Vincenzo Coribonij
i Corfu, åtskilliga obekanta storheter på Malta.
Harriet Harris, Jane Legg, Sarah Wood, Ca-;
tbarina Gorrman och miss Fortay i London.:
Större delen af dessa personer hade blifvit
transporterade till London såsom vittnen (det
bör härvid märkas att i England kallas en-
hvar, som höres vid domstol, vittne, hvar-;
emot två vittnesintyg ingalunda gäller såsomj
bestämdt eller fullt bevis enligt engelsk lag.)
Sjelfva målets beskaffenhet gör det mindre
tjenligt att upprepa omständigheterna dervidl
inför den svenska publiken; vi vilja blott il
förbigående nämna om ett och annat som kan
gifva begrepp om det hela. Så t. ex. kanji
nämnas, att förhöret den 21 Juni börjades
med Eleana Gjustini, född Valente från Vi-
terbo. Hon bekräftade beskyllningarna i hvad
de angingo henne sjelf och afgaf under för-j
höret en icke alltför uppbygglig beskrifning:
på klosterlifvet och biktstolen. Achilliskullel
hafva gifvit henne tre såsiser och en näsduk,
samt lofvat henne åtskilliga andra presenter.
men aldrig hällit detta. Efter sin bekantskap
med honom hade hon i 3 år varit i ett kloster.
För sex månader sedan hade hennes pastor exa-
minerat henne om hvad hon visste rörandej
Achilli, och skickat henne till Rom under den!
förevändningen att det skedde för den heliga;
kyrkans skull, hvarefter hon. der hade blifvit
vidare förhörd, först af generalvikarien och se-
dan af en annan munk, samt slutligen af en
engelsk jurist. . Hvem som betalt resekostna-
den och hennes uppehälle under vistandet i:
Rom, viste hon icke; hon hade rest med enj
italiensk dam, — Härefter följde i förhöret
en italiensk prest, numera boende i England,
hvilken också hade rest omkring för att skaffa
angifvelser mot Achilli. Derefter Sophia Ma-
ria Balisano, född Principe, som ibland annat!
gaf serdeles intressanta upplysningar om sa-
kristiornas byggnadssätt och ingångarna dit.
Hon hade genom en dominikanermunk blifvit
hemtad från Italien.
Åtskilliga af de andra personernas uppgif-
ter voro ungefär af samma beskaffenhet somj
den här ofvannämnda, och stundom förekom
det som om Achilli icke hade varit precist
oskyldig till alla angifvelsernas innehåll. Men
å andra sidan visade sig vid förhören på
ett framstående sätt huru en stor del af vitt-
nesmäålen varit en följd af tillställningar och
öfvertalningar samt frambragta genom det mest
utsträckta spioneri. Sålunda bevisades det
bland annat, att flere af de framskickade frun-
timren, som skulle varit offer för Achillis för-
förelser, icke befunnit sig på ställena der ger-
ningen skulle inträffat, å de tider som upp-
gåfvos. Vidare visade det sig vid jemförelse
af åldern angående tvenne bland dessa qvin-
nor, med hvilka han skulle haft förtrolig be-
kantskap så långt tillbaka som före år 1830,
att de då hade varit helt små barn, 0. 8. v.
Maria Crisaffi, hustru åt skräddaren Garawoni,
en liten liflig person, uppgaf att hon en afton
hade tillkallat Achilli för stt ställa till rätta
en misshällighet mellan henne och mannen.
Men i detsamma Achilli hade kommit in i
huset, och just som hon kommit emot honom
öfverst på trappan med ett Jjus, hade mannen
störtat emot henne och gjort henne äreröriga
förebråelser, o. s. v. Fru Achilli intygade,
angående två tjenstpigor, hvilka också upp-
gåfvos att hafva varit föremål för Achillis
olämpliga uppförande, att hon måst köra bort
den ena för hennes orenlighet, och den andra
emedan denna tagit en älskare in i huset i
hemlighet. Angående konflikten med inqvi-
sitionen uppgaf Achilli sjelf, att hans första
tvifvel om den påfliga läråns sanning uppstättj.
år 1832, då han ej kunnat tro, att brödet och
vinet i sakramentet,. blott genom det af pre-
sten uttalade ordet verkligen förvandlade sig
till Christi lekamen och blod. Svarandens
advokat frågade med anledning häraf, huru
Achilli det oaktadt hade kunnat fortfara att
hålla messan, då han ansåg den för en för-
villelse. Achilli svarade då: detta är en fö-
rebråelse, som skulle träffa alla reformatorer.
xJag var i förståndet, men ännu icke i hjer-
tat öfvertygad, att läran vore villfarande. Jag
tror, att omvändelsen har sitt rum mera i
hjertat, än i förståndet., — Det förhör, som
inqvisitionen anställt med honom och hvarvid
han blifvit arresterad, uppgaf han hafva här-l;
ledt sig deraf, att han predikat att menniskanh
kunde blifva salig ensamt genom tron. Ment)
den anklagelse, som inqvisitionen sedan låtiti
bstn mRNA EE