corps, fastän under annat namn (nemligen Mekaniska Vattenbyggnadscorpsen), har funnits alltsedan 1827 (se K. M:ts näd. bref d. 14 Nov. nyssn. är), då K. M:t täcktes i näder gilla framl. excellensen m. m. hr grefve B. von Platens härom afgifna förslag. Vid dess organisation ställdes Mekaniska Corpsen (som bland sina medlemmar räknat framl. öfversten G. Lagerheim och öfverstelöjtnanterne J. Edström samt C. P. Tällström, äfvensom ännu lefvande öfversten m. m. N. Ericsson; hvilka alla gjort sig ett aktadt namn inom och utom landet säsom vattenbyggnads-ingeniörer), under en amirals, neml. chefens för f. d. storamirals-embetets 3:e afdelnings befäl, emedan 3:e afdelningen då egde öfverinseendet och ledningen af allmänna vattenbyggnaderne under H. KE. H. Storamiralens, nuvarande H. M. Konungens chefskap; men när, vid 1840—41 ärens riksdag, förändring vidtogs i grundlagarne, hvarigenom statsräderne blefvo chefer för statsdepartement, i följd hvaraf storamirals-embetet upplöstes; och allmänna arbetena ställdes: under statsdepartementet för civil-ärenderne, ändrades, detta oaktadt, icke de reglementariska stadgarne för Mekaniska Vattenbyggnadscorpsen. Ett högst eget förhällande uppkom härigenom ; ty chefer för Styrelsen af Vägoch Vattenbyggnaderna, som erhöll. benämning öfverdirektör, blef civilembetsman, och de officerare, hvilka skulle i tekniskt hänseende tillhaudagåä vid handhafvandet och ledningen af kontrollen äå allmänna arbeten, hafva, alltsedan 1841 utar corpschef, stätt, i egenskap af officerare, under statsrädets och chefens för sjöförsvarsdepartementets kommando, på samma gång som de, i egenskap af distrikteller arbetschefer, mäst lyda den civile chefer för vägoch vattenbyggnaderne, hvilken embetsman återigen sorterar under statsrädet och chefen för K. Civildepartementet. Väl är det sannt, att detta invecklade förhållande ej, under de 10 är det fortgätt, inverkat särdeles menligt på göromälens gän2, men reform har likväl varit med: skäl efterlängtad, — ett par gånger ifrägasatt — och nu destomera behöflig när flere ingeniörselever, som under förflutna tiden genomgätt kursen vid Mariebergs högre militär-läroverk, behöfde i statens tjenst antagas för att i nägon män fylla bristen å skicklige undersökningsförrättare, arbetschefer, m. m. Nu frågas: borde vid ofvanbeskrifne förhällanden, dä Styrelsens för Väg-och Vattenbyggnader hela hittillsvarande personal för de tekniska detaljerne innehar militärgrader, de Hyå Kifrädena anställas såsom civile tjenstetaän? Skulle ej i Sädant fall en ytterligare och Län större Oförmlighet uppkommit? Eller hadö Måhända de militäre distrikt-oeMarbetschefern Hordt afskedas för ätt lemna rum ät-den i jenstränträdande personalen, på det att denne kumnat sill: s helt och hället civil? . Hade icke dä iäNa fall, nägon reda för framfiden skulle kunna ernäS; ett reglemente blifvit behölligt för att bestämma och ordna de unga eCivilingeniörernes verksamhet och disciplin? 7 Dessa med mänga flera om och men tyckas: bevisa, att emot den i näder beslutade reorganisationen icke med skäl torde kunna göras annan anmärkning, än att det varit önskligt om den vidtagits när storamirals-embetet upplöstes och Styrelsen för Vägoch Vat:enbyggnader är 1841 öfvertog befattningen med de allmänna arbeten, hvartill statsbidrag meddelas. Red. har äfven yttrat: Det säges att den nya pcorpsens uniformer skola blifva präktigare och dyr;bärare än nägra andra inom svenska armeen; och Irager Red., efter ett anförande öm Englands och Amerikas civilingeniörer, den slutsats, att shos oss skola granna uniformer och förmodligen äfven hasselkäppen ästadkomma hvad engelska ingeniörer uträtta med välvilja och foglighet. Hvad uniformen beträftar, sä hade, den 23 Jan., 1å Red. gjorde anmärkningarne, ännu icke något förlag derom till K. M:t från -corpschefen i underd. afemnats; och Red., som igenom sitt det säges, pä sätt och vis antydt. att uppgiften härleder sig från öst prat, hade, innan den lemnades allmänheten, sunnat i styrelsens byrä, der den ritning ä uniform fanns att skäda, som chefen ämnade hos K. M. förelä, kunnat göra sig. förvissad om historiens otillföritlighet. Förhällandet är emellertid, att endast näsra smärre ändringar i den för Mekaniska Corpsen ;ällande uniform angetts böra i underd. begäras, — ch dessa ändringar hafva funnits hödiga,; eftersom Vägoch Vattenbyggnadseorpsen icke kommer att, säom Mekaniska Corpsen, räknas till K. M:ts flotta. Vidkommande slutligen Red:s anförande om haselkäppen, så tror jag mig utan skryt kunna yttra, :; utt samtliga distriktoch ärbetschefer, som frän Mekaniska Corpsen blifvit eller blifva öfverflyttade till Vägoch Vattenbyggnadscorpsen, under vär mängriga tjenstgöring i olika trakter af landet, gjort oss ä kända, att den obefogade insinuationen icke komner att skada någon af Vägoch Vattenbyggnads;orpsens medlemmar. Stockholm den 26 Januari 1852. A: W. Modig. Öfv.-löjtn: vid Vägöch Vattenbyggnads-corpsen.