rår, hvilken, fördelad öfver de circa 429 hemmantal som komma att deltaga uti vägens byggnad, ungefårligen skulle utgöra 175 rdr för hvarje helt mantal; hvilket äter deladt på 3:ne är, under hvilken tid man kände päräkna att vägen vore färdig, endast skulle blifva 52, rdr pr mantal ärligen, en obetydlig kostnad den vi tro att allmogen med glädje vill underkasta sig blott för att åstadkomma den förbättring som äsyftas, äfven om den icke toge i beräkning den framtida vinst som uppkommer genom besparing af hästar och vagndon etc. samt den lätthet hvarmed den, efter: en slik förbättring, besörjde sin kommunikation med staden under alla tider af äret. Summan som erfordras kan visserligen tyckas betydlig; men med nit -för-saken, med endrägt och samhällsanda har man sett större företag än det här påpekade kunnäå utföras, och vär lilla grannstat Danmark är härpå ett lika hedrande som glädjande -exempel., — I Nyköpingsbladet läses nedanstående korrespondansartikel: Stockholm. d. 20 Jan. Utnämningen till Erkebiskopsstolen i Upsala och Prokancellariatet vid universitetet derstädes skedde i lördagens konselj och biskopen i Strengnäs Holmström, som hade första rummet .på förslaget, blef utnämnd. Denna utgäng-var väl ej. oväntad, ehuru det troddes att biskop Butsch skul1e heldst önskas af mängen med inflytelse på Konungens åsigter i denna fråga. Nu får nämningen vittna om det afseende sonvi vära dagar märkbart göres cpå: prelaternas, herrar consistoriales röster bestämmande; önskningar. — Hvad den nye erkebiskopens politiska verksamhet i framtiden beträffar kan väl antagas att denna icke kommer att särdeles afvika från den, som ständets pluralitet vid riksdågarne nästan i århundraden hyllat. Det är privilegiernas försvar som utgör det första och -sista deri, Hvad äter angår hans blifvande verksamhet för det läroverk, som nu kommer att stå i för-hällanden till honom, bör man hoppås att den mätte blifva välgörande. Der behöfves mycket reformeras, om man skall hafva nägot att vänta för en högre, sen ädlare presterlig och embetsmannabildning än den, som hittills under företrädaren vunnits. Detta be-! visas: bäst genom den stora brist på utmärktare veten-! Bkapsmän, andlige talare, rättslärde och i statsärenden kunnige porsoner, som nu räder. Det är namera påtagligt att grefve von Platens Sätträde ur statsrådet varit föranledt af de svärigheter, ssom ieke endast inom konseljen utan äfven frän högsta ort gjordes, för afgörandet af dispositionen utaf. de till flottan af Rikets Ständer anslagna medel, på det sätt, som grefven föreslagit. Man finner nemligen af hans afskedsansökan, att oaktadt han i mycket förändrat sitt primitiva förslag och sökt förena den en gäng af K. Maj:t och statsrädet biträdda propositionen vid sista riksdagen samt ständernas beslut, med det nu afgiffa, har ändock hinder mött att kun-: na vinna Konungens bifall dertill, och det är icke längre tvifvelrunderkastadt att linieskepps-partiet segrat.. Den-nyd statsrädsledamoten herr, Ulner skall ock vara en afgjord anhängare deraf, och vi torde säledes icke kunna emotse någon. väsendtlig förändring i flottans organisation. Man skall lappa och Teparera på de gamla skeppen, så att man fär intet öfver till de för sjöförsvaret mera nödige effekter, materialier; -bestyckningar,:o. s. v. Allt uppslukas af de gamla skrofven, hvilka, otjenlige till användande af ängkraft och propellers begagnande,: förblifva alldeles onyttige, om de än en gang skulle behöfva anlitas för ländets försvar: — Jönköpingsbladet yttrar i anledning af erkebiskopsutnättmningen: Då erkebiskopen, i följd af ett åtminstone till ingen nytta ledandestadgande i grundlagen, tillika är sjelfskrifven ordförande. i presteständet, har saken lika mycket en politisk. som kyrklig sida, och ur den synunkten kan:ej nekas att biskop H:s val, under presteståndets närvarånde skaplynne, var deträtta, likaSom det ock förmodligen bäst öfverensstämde med det nu rädande regeringssystemet. :: För den liberala saken kunde i hvarje fall valets utgång vara likgiltigt: den häde i intetdera fallet hägonting att hoppas, derför lägga institätionerna och de i bemälde hänseende fådande förhällandena alltför mycket hinder i vägen.n — En korrespondent i Bohusläns tidning skrifver:. Hvad den nye Erkebiskopens inflytelse på prestestähdet Vid nästa riksdag kär blifva torde vara lika osäkert, -som: huru det ståndet :ikomme att handla i nägra afide vigtigare frägorna. Det sannolika är kväl,:att både talman och ständet kommer att följa den gamla politiken, att försvara framför allt privigierna. SE 3 2 Att grefve v. Platens afgång urstatsrädet bevisar någon vida större förändring i regeringens system; i synnerhetshvad sjöförsvaret angär, än det som man bittills förmodat, har: nu blifvit ganska klart; genom lydelsen af grefvens ingifna afskedsansökan, eller som et kallats afskedshemställan,. Män irodde nemligen, att orsaken var en ålltför stor envishet hos grefven, att vidhälla i alla delar sitt, af rikets ständer uti några punkter icke delade förslag -till anslagens fördelning för flottans nya , organisation; Sedan visade det sig, att grefven i åtskilliga delar inskränkt sin plan och att. säledes en sammanpjemkning af debna öch ständernas äsigt varit möjlig; nu säges det äter, att denna jerhkning helt och hället blifvit tillintetgjord genom:det att det s.k. linieskeppsinteresset fått öfvertaget i, statsrädet och att prins Oscar, som gjort nägra örlogsexpåditioner, äfven lyckats hos konungen fillvägabringa en förändring i H. M. äsigter, hvilka, säsom bekant är, vid 1847 ärs riksdag och äfven vid propositionens afgifvande är 1850 till rikets ständer, mera lutade till kustoch skärgärdsförsvarets fördel. —LL 2 SEAN SAN. I Se NNE LJ DIE