rår, hvilken, fördelad öfver de circa 429 hemmantal
som komma att deltaga uti vägens byggnad, unge-
fårligen skulle utgöra 175 rdr för hvarje helt mantal;
hvilket äter deladt på 3:ne är, under hvilken tid man
kände päräkna att vägen vore färdig, endast skulle
blifva 52, rdr pr mantal ärligen, en obetydlig kost-
nad den vi tro att allmogen med glädje vill under-
kasta sig blott för att åstadkomma den förbättring som
äsyftas, äfven om den icke toge i beräkning den
framtida vinst som uppkommer genom besparing af
hästar och vagndon etc. samt den lätthet hvarmed
den, efter: en slik förbättring, besörjde sin kommu-
nikation med staden under alla tider af äret. Sum-
man som erfordras kan visserligen tyckas betydlig;
men med nit -för-saken, med endrägt och samhälls-
anda har man sett större företag än det här påpe-
kade kunnäå utföras, och vär lilla grannstat Danmark
är härpå ett lika hedrande som glädjande -exempel.,
— I Nyköpingsbladet läses nedanstående
korrespondansartikel:
Stockholm. d. 20 Jan. Utnämningen till Erkebi-
skopsstolen i Upsala och Prokancellariatet vid univer-
sitetet derstädes skedde i lördagens konselj och bisko-
pen i Strengnäs Holmström, som hade första rummet
.på förslaget, blef utnämnd. Denna utgäng-var väl
ej. oväntad, ehuru det troddes att biskop Butsch skul-
1e heldst önskas af mängen med inflytelse på Konun-
gens åsigter i denna fråga. Nu får nämningen vitt-
na om det afseende sonvi vära dagar märkbart göres
cpå: prelaternas, herrar consistoriales röster bestäm-
mande; önskningar.
— Hvad den nye erkebiskopens politiska verksamhet
i framtiden beträffar kan väl antagas att denna icke
kommer att särdeles afvika från den, som ständets
pluralitet vid riksdågarne nästan i århundraden hyllat.
Det är privilegiernas försvar som utgör det första och
-sista deri, Hvad äter angår hans blifvande verksam-
het för det läroverk, som nu kommer att stå i för-
-hällanden till honom, bör man hoppås att den mätte
blifva välgörande. Der behöfves mycket reformeras,
om man skall hafva nägot att vänta för en högre,
sen ädlare presterlig och embetsmannabildning än den,
som - hittills under företrädaren vunnits. Detta be-!
visas: bäst genom den stora brist på utmärktare veten-!
Bkapsmän, andlige talare, rättslärde och i statsären-
den kunnige porsoner, som nu räder.
Det är namera påtagligt att grefve von Platens
Sätträde ur statsrådet varit föranledt af de svärigheter,
ssom ieke endast inom konseljen utan äfven frän hög-
sta ort gjordes, för afgörandet af dispositionen utaf.
de till flottan af Rikets Ständer anslagna medel, på
det sätt, som grefven föreslagit. Man finner nemli-
gen af hans afskedsansökan, att oaktadt han i myc-
ket förändrat sitt primitiva förslag och sökt förena
den en gäng af K. Maj:t och statsrädet biträdda pro-
positionen vid sista riksdagen samt ständernas beslut,
med det nu afgiffa, har ändock hinder mött att kun-:
na vinna Konungens bifall dertill, och det är icke
längre tvifvelrunderkastadt att linieskepps-partiet seg-
rat.. Den-nyd statsrädsledamoten herr, Ulner skall
ock vara en afgjord anhängare deraf, och vi torde
säledes icke kunna emotse någon. väsendtlig föränd-
ring i flottans organisation. Man skall lappa och
Teparera på de gamla skeppen, så att man fär intet
öfver till de för sjöförsvaret mera nödige effekter,
materialier; -bestyckningar,:o. s. v. Allt uppslukas af
de gamla skrofven, hvilka, otjenlige till användande
af ängkraft och propellers begagnande,: förblifva all-
deles onyttige, om de än en gang skulle behöfva an-
litas för ländets försvar:
— Jönköpingsbladet yttrar i anledning af
erkebiskopsutnättmningen:
Då erkebiskopen, i följd af ett åtminstone till in-
gen nytta ledandestadgande i grundlagen, tillika är
sjelfskrifven ordförande. i presteständet, har saken lika
mycket en politisk. som kyrklig sida, och ur den syn-
unkten kan:ej nekas att biskop H:s val, under pre-
steståndets närvarånde skaplynne, var deträtta, lika-
Som det ock förmodligen bäst öfverensstämde med det
nu rädande regeringssystemet. :: För den liberala sa-
ken kunde i hvarje fall valets utgång vara likgiltigt:
den häde i intetdera fallet hägonting att hoppas, der-
för lägga institätionerna och de i bemälde hänseende
fådande förhällandena alltför mycket hinder i vägen.n
— En korrespondent i Bohusläns tidning
skrifver:.
Hvad den nye Erkebiskopens inflytelse på preste-
stähdet Vid nästa riksdag kär blifva torde vara lika
osäkert, -som: huru det ståndet :ikomme att handla i
nägra afide vigtigare frägorna. Det sannolika är
kväl,:att både talman och ständet kommer att följa
den gamla politiken, att försvara framför allt privi-
gierna. SE 3
2 Att grefve v. Platens afgång ur- statsrädet bevisar
någon vida större förändring i regeringens system; i
synnerhetshvad sjöförsvaret angär, än det som man
bittills förmodat, har: nu blifvit ganska klart; genom
lydelsen af grefvens ingifna afskedsansökan, eller som
et kallats afskedshemställan,. Män irodde nemli-
gen, att orsaken var en ålltför stor envishet hos gref-
ven, att vidhälla i alla delar sitt, af rikets ständer
uti några punkter icke delade förslag -till anslagens
fördelning för flottans nya , organisation; Sedan vi-
sade det sig, att grefven i åtskilliga delar inskränkt
sin plan och att. säledes en sammanpjemkning af debna
öch ständernas äsigt varit möjlig; nu säges det äter,
att denna jerhkning helt och hället blifvit tillintet-
gjord genom:det att det s.k. linieskeppsinteresset fått
öfvertaget i, statsrädet och att prins Oscar, som gjort
nägra örlogsexpåditioner, äfven lyckats hos konungen
fillvägabringa en förändring i H. M. äsigter, hvilka,
säsom bekant är, vid 1847 ärs riksdag och äfven vid
propositionens afgifvande är 1850 till rikets ständer,
mera lutade till kust- och skärgärdsförsvarets fördel.
—LL
2 SEAN SAN. I Se NNE LJ DIE