penningarna till annat och hvarje besparad riksdaler;4
är så god som en vunnen. — Att de ogifta äro få-lt
fänge är mera förlätligt och en följd af deras är och!
oeftertänksamHöt. — De vilja behaga och hoppas attl:
det utländska skimret skall ädraga dem ynglingarnas
kärliga blickar — tron mig barn, som är gammal och:
erfaren; just härmed förfelen j ert ändamäl — gos-Å
sarne börja blifva förständigare än så och hafva hvi-:
skat mig i örat, att ej är värdt med dessa flickor, :
som utbreda sin prakt likt päfågeln oeh lysa medl.
länta fjädrar. Varen flitige och snälle, och då ertls
val skall göras tagen ej den kavaljeren, som prunkar 4
med sjöskumspipa, cigarr, fickur, snusdosa, försilfradel:
knappar i rocken, blanklädersstöflor, spanskt rör och i
i
L
andra herrevulningar, utan den tarfveligt klädde, då
skolen j blifva lycklige, utkomsten och sämjan finnas,
barnen bli väl uppfostrade och hafva efter eder att
vänta nägot arf och j skolen ät desse granne, räre,
dä de voro ogifte, kunna bevisa barmhertighet och
gifva allmosor.
Qvinnor! Flickor! skola vi blifva sälle och äfven j;
så kläden er med hemmagjordt, äten tarfligt, akten
styfvern och alla skola må väl. — Föresyn ger erl;
Maja Svensdotter som i dag hedras -— träd fram akt-;
ningsvärda flicka, att ur min hand emottaga en be-l:
löning din Konung dig gifvit för din förtjenst. —I.
Fortfar att vara hans - aktning värdig och en fortfa-
rande lycka kröne städs din dygd. Här är 10 rår!
banko. ÅL
— MoDERSKärieK. I franska blad läsesl
följande: Bland fångarne i Saint-Lazare befann sigl
för flera är sedan en qvinna af god familj, som der
försonade de förvillelser hvartill ett första fel hade
fört her.ne. Hennes namn var Ernestine B... Un-:
der loppet af sin oordentliga lefnad hade Ernestine :
gifvit lifvet ät en dotter, som erhöll namnet Marie-l:
Madeleine, och hvars fader förklarades vara okänd. :
Detta barn blef föremål för en ytterlig ömhet fränl:
modrens sida, och denna kärlek till en oskyldig va-
else äterupprättade henne på sätt och vis från sin)i
förnedring. Hon pälade sig otroliga umbäranden för.
:att kunna längt ifrån sig låta på ett passande sätt:
uppfostra Marie, och dä den lilla kom till den ålder, )
att hon behöfde undervisning, skaffade modren hen-l;
ne en plats i en af de bästa pensioner i: hufvudsta-)
den. Vid denna tid hade Ernestine utstätt sitt straftls
:och bodde i.en by i grannskapet af Paris. Nägral
spillror af hennes fordna välständ, i förening med ettl:
träget arbete, tilläto henne att bekosta de nödiga ut-1
gifterna för hennes dotters uppfostran... För denna
sednare, liksom för pensionsföreständerskan uppgaflx
hon sig säsom en aflägsen slägting, som af medli-la
dande tog vård om den stackars Marie, som i sin ti-
digaste barndom blifvit -fader- och moderlös samtlc
icke egde någon förmögenhet. Alla dessa försigtig-l:
hetsmätt hade för ändamäl att förhindra det nägonlr
underrättelse om hennes förflutna lif skulle - komma
till den unga flickans öron och grumla friden i hen-l1
nes barnasinne. Under en svär sjukdom, som förde
Marie till grafvens rand, vårdades hon af en ung lä-l:
kare, hvilken endast kort tid utöfvat praktik. Denli
unga mannen fattade för sin patient en liflig böjelse
och slutade med att begära hennes hand. Han för-l1
skaffade sig i anledning häraf upplysningar af pen-l!
sionsföreständerskan, som underrättade Ernestine om
förslaget. Vid ett möte som denna hade med läka-l!
ren nödgades hon för honom upptäcka en delaf san-
na förhällandet. Dessa bekännelser rubbade dockl:
icke doktorns beslut, och det blef öfverenskommet att
giftermålet skulle ske, men att man skulle ställa sål:
till, att den unga makan fortfarande förblef okunnig(
om sin moders namn och sorgliga öden. Man öfver-1
enskom tillika, att Ernestine B : . . skulle lefva aflägs-:
nad frän sina barn, hvilka hon skulle besöka endas.
efter länga mellantider och med bibehällandet af pa
nämningen tant. Dessa öfverenskommelser i ettogos
med största noggrannhet. Lycklig att se .; dotters
sällhet tryggad, underkastade sig Ern? wine att nöd-
gas sakna hennes smekningar. sån längesedan
hade hon brutit med alla de persper, med hvilka
hon tillförene stätt i närmare gjer aflägsnare för-
bindelser, och i den lilla 0.4 der hon bodde åtnjöt
hon allmän aktning och, tillgifvenhet. För några da:
gar sedan ankom Eroustine B., som på tvenne mä-
nader icke hade fc sina barn, till Paris för att be-
söka dem. — ra stor blef icke hennes öfverrask-
ning, då Loå i den piga, som Öppnade porten, igen-
kände en at sina fordna fängelsekamrater! Icke
mindre öfverraskad än hon, tilltalade henne denna
gvinna med det namn hon dä bar och hvilket var
det enda som denna kände. Träffad säsom af åskan
af denna oväntade händelse förlorade den olyckliga
qvinnan medvetandet. Marie, som befann sig allenä,
skyndade till vid bul!ret, och, medan hon biträdde
att aterbringa sin mer till sansning, ställde hon ät-
skilliga frågor till pigan, hvilka denna besvarade på
ett sätt, som lät ana hela det olyckliga sammanhan-
get. På denna scen följde ett djupt rörande samtal
mellan mor och dotter, som inneslutit sig allena och
aflägsnat pigan. - Ernestine B., som af sin dotter
blifvit öfverhopad med ömhetsbetygelser, aflägsnade
sig dock utan att invänta sin mägs hemkomst. Da-
gen derpå tillkallades mären i kommunen att kon-
statera ett sjelfmord genom os. I ett längt bref till
denne embetsman berättade, den beklagansvärda Er-
nestine B. de föregäende tilldragelserna, och slntade
med att säga, det hon föredrog döden framför den
föreställningen att hennes dotter skulle behöfva rodna
för henne.
— WrrstaPPEN, en holländsk landskapsmå-
lare har, enligt skrifvelse från Rom, aflidit.
— MEDEL MOT BETT AF GALNA HUNDAR. Uti
en Tysk skrift läses följande: Engelska blad -be-
rätta på ett sätt, som icke tyckes sätta sakens rik-
tighet i ringaste tvifvel, om ett medel; som med
framgäng blifvit användt mot bett af galna hundar,
och hvilket bestär deri, att man låter patienten dricka
en större qvantitet nötolja samt derjemte slär nägot
af samma olja i säret. Upptäckten af denna oljas
undransvärda läkedomskraft, i nämnde fall, skall hän-
delsevis hafva blifvit gjord i Persien, i det en Perser
som blifvit biten, ensam och öfvergifven i sin nöd
samt plågad af den häftigaste febertörst, icke hade
annat än nötolja till att dermed släcka törsten. Men
till sin förundran och glädje märkte han, att smär-
torna lugnades efter hand som han drack af oljan
och derjemte dröp af denna i såret; han berättade
sedermera händelsen, saken blef pröfvad af läkare,
och det visade sig nu verkligen, att nötolja är ett
lika säkert som föga kostsamt medel mot bett af
galna hundar. — Det kunde ju vara skäl att försöka
detta enkla medel på en hund, som man låter bitas
af en annan med sjukdomen behäftad; skulle oljans
kraft bevisa sig, så vore det så mycket bättre. (D. B.)
— Burney berättar, att en viss bergskotte,
betjent hos en general, fällde tärar hvarje gäng han
hörde en viss, långsam skottsk melodi bläsas på säck-
pipa. Hans herre, general G., smög sig en natt ia
uti hans rum , då han redan läg i djup sömn, och
bläste denna melodi helt piano på sin flöjt, hvarvid
mannen, utan att vakna, gret som ett barn.
Rättelse: I redogörelsen för användandet af extra
statsanslaget till flottan i gärdagens blad upptages
för anskaffning af segelduk för stationen i Carlskrona
17,000 och för Götheborgs 1,000 rdr, men de rätta
aiffrorna äro: 17,400 och 600.
HANDELS-UNDERRÄTTELSER.
Medelkurs , noterad å Stockholms Börs d. 27 Jan.