heten äfven må afgöra, icke berättigar till den förmodan, att bolaget, om försnillningen oupptäckt fått passera, skolat densamma sjelf angifva och rätta. . I den 2:a artikeln finner Correspondenten väl icke anledning att ifrågasätta den reglementariska riktigheten i hvad jag anfört uti den skrifvelse, med hvilken jag återskickade den af hrr Eklund och Enhörning erbjudna förbindelsen för fartygens obehindrade fart till destinationsorten, men finner. dock detsamma ganska besynnerligt, enär jag på förhand bort känna kanaluppbördsmännens skyldighet och rättighet i afseende på lossningen, och anledningen till misstanka om riktigheten af vigtuppgifterna uti hrr Eklunds och Enhörnings egna skrifvelser vore presupponerad; på samma gång som desse hrr sägas i i sina anbud och sin förbindelse onekligen hafva gjort allt hvad honnettemang kunde görasn. Härå svaras, att just emedan jag både före och vid förbindelsens emottagande hade mig kansaluppbördsmännens skyldigheter och rättigheter bekante, kunde jag icke tillägga förbindelsen giltighet mot någon annan än mig, hvilket jag heller aldrig lofvat, eller fordra att andra kanaltjenstemän skulle hysa lika stort förtroende till hrr Eklunds och Enhörnings uppgifter om vigten och till deras soliditet, som det, hvartill jag sålunda utan all skyldighet visat mig benägen, och hvarigenom jag äfven å min sida tror mig hafva gjort allt hvad honnettemang kunnat göras. Och derest jag begått något misstag, i det jag sålunda förtrott mig till spinneribolagets uppgitter, så må sådant väl kunna läggas mig till last af mina principaler; men oväntadt har det förefallit mig, att jag derföre af spinneribolaget skulle få uppbära klander. N Slutligen förmäler sig Ostgötha Correspondenten i 3:e artikeln veta, att kanaluppbördsmannen Dahlberg i sitt vägrande att ingå på spinneribolagets förslag följt en skriftlig uppgift eller promemoria, utgifven af mig), äfvensom Correspondenten förefunnit ofullständighet antingen hos kanaltjenstemännen, eller i de reglementen, som af dem bort tillämpas, under yttrad förhoppning att den osäkerhet, som häraf blefve en följd, skulle vid kanalbolagets förestående sammankomst blifva afhulpen. Det antydda vägrandet afser förmodligen den i länsmannen Gustafssons intyg öfver förloppet vid sammanträdet på uppbördskontoret förekommande uppgift, att Dahlberg icke skulle velat utskrifva räkning på afgifterna för den last, som vid tillfället den 26 Juli redan var omvägd, efter annan grund än kanaltaxan för inre farten. Riktigbeten af denna utaf en offentlig person meddelade uppgift skulle jag icke tilltrott mig offentligen ifrågasätta, om icke vederbörande sjelfve genom förmälandet, att Dahlberg vid vägrandet följt en promemoria af mig, dertill gifvit den fullkomligaste anledning; ty då just denna promemoria, hvilken var af detta innehåll: 60,888 I hela lasten. 34,982 I uppgifvet. 25,906 I försnilladt. 4,749 I 5 procent af uppgiften å 8 sk. pr 4100 B. . SR 24,157 I 10-dubbel afeill, eller 4: 32 pr 400 EB. ss so 402:29, 7. Summa 4035: 25. 7.n och hvars äkthet är desto ojäfaktigare, som hr Eklund med egen hand derå gjort åtskilliga anteckningar rörande taraberäkningen, innehåller en uträkning öfver afgiften för den omvägda lasten, grundad, icke på taxan för inre, utan på den för transitofarten, så. synes häraf uppenbarligen, att irring ägt rum antingen hos länsmannen Gustafsson vid uppfattandet af Dahlbergs yttrande rörande beräkningsgrunden, eller ock i uppgiften derom, att Dahlberg för beräkningen följt min promemoria. I öfrigt torde hvar och en, som icke är affårsman), finna mindre klandervärdt, om någon ivekan hos uppbördsmannen hade uppstått vid behandlingen af en affär, som i Götha kanals historia icke har någonting jemförligt, och hvaraf dess tjenstemän följaktligen hitintills saknat en erfarenhet, som, sedan den genom bomullsspinneribolagets försorg numera vunnits, tvifvelsutan skall blifva dem en så nyttig lärdom för framtiden, att troligen kanalbolaget sjelf derom knappt skulle, genom några ordningsstadgar, kunna lemna dem en tydligare anvisning. Det bör ock sålunda kunna förmodas, att den som hädanefter trafikerar Götha kanal med försnilladt gods, men hvars företag råkar, likasom nu, att blifva upptäckt, icke skall få anledning att beklaga sig hvarken öfver tvekan eller långsamhet i expeditionen ; och af någon annan trafikerande har jag icke heller hitintills afhört några klasomål i dessa afseenden. Jag tror mig nu hafva visåt, såväl att klandret och insinuationerna mot kanalens tjenstemän och ordningar varit obehöriga, som att delägarne i Norrköpings bomullsspinneribolag och hr Quensel handlat klokast om de i denna sak, i stället att allarmera sig öfver bomullslasternas lagenliga behandlirg på kanallinien, att anmäla protester deremot, att antälla inqvisitoriska förhör c. samt att åt allt detta leras beteende gifva offentlighet — iakttagit en, som let vill synas, dem tillständig tystaad. Motala den 7 September 1849. 0. Jansson, kamererare vid Götha kanal.