1 Fattic alt Palloua Ssjell glilat piecslucnhten
Bonapartes bref vederlägges af Falloux sjelf i
Monitören.
Flera inflytelserika legitimister sägas hafva
uppvaktat republikens president, och dervid
förklarat, alt brefvet vis erligen var äkta fran-
syskt, men icke politiskt.
En tidning innehåller följande: Flera leda-
möter af corps diplomatique hafva den 8 Sept.
f. m. församlat sig hos lord Normanby och lå-
tit honom förklara för utrikesministern Tocque-
ville, att några makter sannolikt skulle anse
presidentens bref som en krigsförklaring, om
ministeren erkände det (?).n
Enligt en annan uppgift skulle general Ro-
stolan hafva blifvit återkallad, emedan han vä-
grat tillägga presidentens bref någon officielll
karakter. Andra påstå, att generalen sjelf be-
gärt att entledigas.
Några tidningar anse hela brefvet endast så-
som en Napoleonisk fras utan all betydelse.
Emedlertid äro legitimisterna förargade på
Louis Napoleon, hvilken de på spe kalla Au-
gustulus.
En mängd rykten äro i omlopp; än heter
det att påfven sjelf gillat meranämnde bref, än
att general Bedeau, än att general Randon skall
efterträda Rostolan m. m.
Bland annat ville man veta, att general
Changarnier skulle ölvertaga högsta befälet öf-
ver en ny alp-armå.
General Oudinot hade redan ankommit till
Marseille.
Gazette de France seqvestrerades den 7
Sept. för anfall mot grundlagen och d-: repu-
blikanska institutionerna.
Underrättelserna från departementerna äro
af ganska fredlig natur. Ingen enda af de så
mycket fruktade Conseils Gentraux har hit-
tills uttalat nå on önskan om en sådan revi-
sion af grundlagen, som vore förtidig eller i:
öfrigt stode i strid med författningen. Gene-
ralrådet i Aube har uttalat sin önskan om en
revision i laglig form; syftet skulle vara att
förnya och förlänga presidentens makt samt
åstadkomma en förändring af vallagen. I öfra
Pyrencerdepartementets generalråd uppträdde
en legitimist med den motionen, att bannlys-
ningsdekretet mot Henrik af Bourbon måtte
upphäfvas. Motionen förkastades dock efter
en häftig debatt.
I departementet Var har generalrådet enhäl-
ligt antagit följande beslut:
Troget sin förklaring att biträda den demo-
kratiska, enda och odelbara republiken, uttalar
generalrådet följande önskan:
att grundlagen må hållas helig, att den i
de organiska lagarne må erhålla den utveck-
ling, som motsvarar dess demokratiska prin-
cip, och att denna princip må bilda den oför-
änderliga och nödvändiga grundvalen för hvarje
revision, som vid föreskrifven tid och i lag-
enlig form kan blifva beslutad.n
LÅeon Faucher — säger en tidning — har
ännu icke blifvit kurerad från sin republik-
skräck (fievre republicophobe). Afven han har
yttrat sig om grundlagens revision. Detta skedde
vid en bankett, som gafs till hans ära i Chå-
lons sur Marne. Enligt hans åsigt var det
tvenne saker som hindrade industriens och
handelns förnyade blomstring, nemligen: de
faror, som hotade från den socialistiska pro-
pagandan och den verkställande maktens obe-
ständighet. I sistnämnde afseende åberopade
han det för hvart fjerde år återkommande
presidentvalet med det dervid fästade villkoret
att den närvarande presidenten icke finge om-
väljas; han kallade detta en för hvart fjerde
år återvändande revolution, och yrkade der-
före författningens revision vid den lagliga tid-
punkten, då man borde utverka förlängning af
Louis Bonapartes presidentskap; ty en sådan
man ansåg han för en verklig skänk af För-
synen!
Corsaire talar om ett nytt hemligt säll-
skap af rödan, som uppstått under namn af
En-sou-associationen, som af Frankrikes samt-
liga socialister skall upptaga en månadtlig skalt
af en sou.
Man vill veta att en bonde, som vid pre-
sidentens ankomst till Rheims ropade p,lefve
kejsaren, genast arresterades af en national-
gardeskapten inför Louis Bonapartes ögon.
Bref från Ryssland berätta, att kejsar Ni
kolaus inbjudit det franska sändebudet Lamo-
riciere alt åtfölja storfursten Konstantin till
Kaukasus för att jemte honom mönstra der-
varande ryska armå.
En bankredogörelse af den 6 dennes har,
enligt Journal des Dåebats,, tagit statsmännens
uppmärksamhet i anspråk. Pariserportföljen
har fallit 2, mill., d. v. s. till 43 mill., och
departementsportföljen 1!, mill., eller till 78
mill. (I förbigående må anmärkas, alt Pariser-
portföljen den 28 December 1848 steg till 57
mill. och departementsportUöljen till 111 mill.)
Bankens metallförråd, som på en tid allt mer
och mer förökats, hade under den sednaste
veckan stigit 9 mill., d. v. s. till 390 millioner
franes. I omlopp varande banknoter stego till
ett belopp af 407 millioner, således endast 17
mill. mer än det metalliska förrådet. Journal
des Dåebats anser, att banken nu kan börja
alt för kontanter inlösa sina obligationer, och
önskar att sådant måtte ske snart; eller att
man på annat vis måtte sätta i omlopp det
guld, som nu ligger dödt i bankens källare.
Man synes icke vara benägen att upphäfva den
rovisoriska regeringens lag i detta ämne. El-
jest, heter det, kunde banken förskjuta finans-
ministern Passy de 200 mill., som han nu vill
anskaffa genom lån. Privata personer kunde
då nedlägga sina befriade summor i jernvägs-
eller andra företag. oo
Treprocentsfonderna stodo på 56 fr.; fem-
procents på 83,80; bankens aktier på 2370
och nordbanans på 442,50.
NEDERLÄNDERNA.
ifrån Haag berättas under den 8 dennes, att
konungen utnämnt ryske storfurslen Constantin
axet ace Arden. för
Rå FS