— Kongl. Maj:t har under den 3 sistl. Juli be viljat kamreraren och riddaren E. M. Dahlerus afsked från dess i Kongl. Krigskollegium innehafvande kamrerarebeställning, samt tillåtit att Dahlerus från och med innevarande Augusti månads början mä å allmänna indragningsstaten uppföras till åtnjutande af en årlig pension utaf 1200 rdr bko, jemte tillökning efter riksmarkegångspris för 144 tunnor spanmål. — I anledning af de utaf regementsskrifvaren vid Konungens Svea lifgarde, E. G. Norström i underdånighet anförde besvär deröfver, att öfverrevisionsdepartementets militie-räkenskapskontor, vid granskning af regementets aflöningsräkningar för åren 1844 —1845, anmärkt och yrkat, att, enär de i stat till 48 korporaler, å 60 rdr för hvardera, uppförda aflöningsarfvoden blifvit för de nu ifrågavarande åren utreqvi:erade, men räkenskaperne utvisade, att korporalsvacancer egt rum år 1841 i 28 månader, hvardera af åren 1842 och 1843 i 24 månader, år 1843 i 46 månader och år 4845 i 34 månader, eller tillsammans 476 månader, och ifrågavarande aflöning, som icke vore af passevolance-natur, således bordt under nämnde tid statsverket besparas med tillhopa 880 rdr, detta belopp alltså måtte varda kronan godtgjordt; har K. M., sedan vederbörande blifvit hörde, samt sekundchefsembetet vid berörde lifgarde upplyst, det hälften af ifrågavarande medel blifvit använd till aflöning åt t. f. korporaler och hälften till understöd för regementets matinrättning, behagat förklara, hvad först den del af det anmärkta beloppet anginge, som användts för tjenstgöringen under korporals-vacancer, att sekundchefsembetets disposition i detta hänseende icke varit emot stat och författningar stridande, utan deremot instämmande äfven med den serskilda töreskrift, som till grund för korporalsgratifikationers fördelning uti nådiga brefvet den 6 April 4842 biifvit gifven, och bemälde regementskrifvare fördenskull befriad från återbäring af de sålunda använda medlen; men hvad iter beträffade den del af det anmärkta beloppet, som disponerats till regementets matinrättning, att kammarrättens utslag i denna del af målet vore välgrundadt, samt klaganden, ehuru af nåd befriad från iterbäring af ifrågava.ande medel, med afseende lerå, att desamma blifvit använda till regementets sagn och nytta, dock skyldig att å berörde belopp rlägga den stadgade anmärkningspr ocenten, hvilken till vederbörande bör utgå.