SJ TE, Ae SUTYEe St pe ER
RIZESDAGEN.
Diskussion hos Borgareståndet öfver Statsut-
skottets utlåtande, N:o 262, i anledning al
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse, angående
öfverstelöjtnanten m. m. grefve A. E. v.
Rosens underdåniga ansökan om understöd
från statens sida till anläggning afen jern-
väg emellan Örebro och Hults lastageplats
vid Wenern.
(Slut fr. Lördagsbl.)
Hr Embring medgaf jernvägars nytta, men an-
såg att då man ännu icke betalt krigsrustnings-
kostnaderna, borde man ej höja bevillningen och
belasta staten; med borgesansvarighet, då inga öf-
verskottsmedel finnas. Talaren trodde ej, att stän-
derna hade rättighet att besluta om en utgift, som
icke kan komma i fråga vid närvarande riksdags
statsreglering, utan yrkade afslag.
Hr Ericson delade i allo hr Werns åsigt och
tillstyrkte bifall. Talaren medgaf vårt lands fattig-
dom, men tyckte att, då man kostade millioner pö
backars borttagande, man borde bevi!ja det be-
gärda anslaget.
Hr Palander ansåg, att: hr Wem fullkomligt
nöjaktigt vederlagt hr Schartaus skrupler och trodde
lika med hr Ericson att penningar borde finnas
till jernvägsföretag såväl som till andra kommupvi-
kationer befördrande åtgärder. Talaren trodde,
att de förluster, som förespeglats att staten skulle
lidå genom att utlänningar vore med om företaget
och droge penningar ur landet, komme att rikligen
ersättas oss genom ökad export af våra hufvudar-
tiklar.
Hr E. G. Lindström hade i början, då frågan
uppstod om jernvägars inrättande i landet, betvif-
lat deras nytta för oss, men hade genom efterfråg-
ningar och undersökningar vunnit denöfvertygelse,
som nu ålade talaren att bifalla förslaget.
Hr Tauson yrkade alslag å utlåtandet, hufvud-
sakligen på samma grunder, som hrr Thomander
och Schartau i sina reservationer anfört. Taleren
fann ej tidpunkten nu vara inne för jernvägars an-
låggande i Sverige. Häruti instämde hr Stenberg,
som dock yrkade återtemiss. j
Hr P. H. Lindström fänv det underligt, att nå-
gon kunnat tro Örebro-Hults-banans syfte vara, att
blott lätta kommunikationen emellan dessa ställen.
Meningen är att sammanbinda rikets östra och ve-
stra delar; Talaren påminde om de missgynnande
omdömen, som . fälldes öfver de första ångfartyg,
som här ilandet byggdes. , Han fruktade. ej, att
staten skulle belastas med ytterligare borgensför-
bindelse för jernbanang autyidgande; när derom blif-
ver fråga, finge de ständer, som då komma till-
sammans, densamma bevilja eller afslå. Nu vore
frågan blott om garanti för Örebro-Hult-linien och
man måste hålla sig vidnuvarande företag. Tala-
ren hade varit emot anslaget till nationalmuseum,
emedan detta egentligen vore en praktbyggnad —,
här vore deremot fråga om ett tiksgagneligt före-
tag och derföre tillstyrkte talaren bifall titl utlå-
tandet.
Hr Colln tillstyrkte bifall. Talaren kunde ej
finna, att den nu föreslagna jernvägen kunde jem-
föras med Götha kanal. En kånal liknar en jern-
väg utan materiel af lokomotiver och vagnar, ty
då man vill sända varor På kanalen, mäste man ha
besvär med att anskaffa fartyg, som föra desamma,
och då man till transportmedel nyttjar seglande
fartyg, kan man dessutom ej beräkna tiden för
framkomsten till bestämd ort. På jernvägen der-
emot äro afgångs- och framkomsttider på timmen
bestämda, man behöfver blott nedföra sina varor:
afgiften är äfven lägre än på kanalen. Således
kommer jernvägen att anlitas mycket mer än ed
kanal och således giva större inkomster.
Hr Almgren tyckte att det ej vore enligt, med
statens värdighet, att garantera ränta på ett kapi-
tal, som den ej kunde, lemna. Ville staten bjelpa
jernvägsbolaget, borde den anslå en rund summa,
så stor som den anser sig kunna uppöffra, men
icke förödmjuka sig och garantera ränta ät ett bo-
lag, som vore rikafe än staten. Talaren yrkade
återremiss.
Hr Muren:i hade funnit, att frågan gällde huru-
vida Sverige ville. följa : med :andra--civiliserade: län-
der i framåtskridande i industrielt hänseende eller
ej. Den föreslagna jernbanan vore så mycket mer
nyttig, som man derafkunde få veta om flera jern-
banor kunna bära sig i Sve:ige under närvarande
förhållanden. — Hvad den ränta, som man skulle
komma att betala till utlänningen vidkomme, få
vore det icke det enda tillfälle, då yi få betala
ränta till utlänningen. De stora kriser, som ia-
träffat i Frankrike och England, härleda sig ej från
jernvägarne; ty sådane kriser ha inträffat derstädes,
innan några jerfvägar der funnos. Hos oss inträf-
fade en stöfKris, för några år sedan, då priset på
svenska fartyg sjönk ända till 50 proc.; men ändå
tänkte ej någön på, att vi.borde. upphöra med
skeppsbyggeri. Statenskommer ej att direkte, såsom
aktieegare, taga del i jernvägsanläggninger. Hade
staten gått lika: försigtigt tillväga vid anläggandet
af Götba?! kanal, som Nu är projekteradt, så bade
man tröfifödej nu kunnat framdraga kanalen som
ett varnande exempel. Talaren ansåg det yarasta-
ten föllkomligt värdigt, att på sätt blifvit föresla-
get garantera 4-proc. ränta; stalen riskerade deri-
genom mindre, om företaget möj igen skulle nmniiss-
yckas. te .
Hr Sjögvjst yrkade åttrreniss, på den grund,
att han tyckte, det staten borde inskränka sig till
LR PORN Munster 2 a AAA mg