Gskerierna i Storbritannien, hvilka, såsom man vet
-sålgöra en af det landets betydande näringsgrenar,
sochk hunnit en stor höjd genom den omsorg, hvar-
;aned de blifvit omhuldade. Af nämnde dokument
finner man, att antalet af de personer, som utes!u-
tande sysselsättas med fiskeri, utgör 90,000. To-
tala kostnaden för denna näringsgren från statens
sida har utgjort hvarje år icke mindre än från
41,500 till 43,000 f. Men bland dessa utgifter,
dikasom nästan i alla öfriga delar af den engelska
budgeten, erfar man att en icke ringa del upptages
at pensioner eller sinekurer, som den engelska ari-
stokratien i parlamentet förstått att lassa på staten
under de mest olika titlar, till förmån för sina kli-
-enter och gunstlingar. För öfrigt finnes ett litet
serskildt kollegialt embstsverk, för att hafva öfver-
inseendet öfver fiskeriangelägenheterna. Under be-
föl af detta embetsverk, äro anställda trenne ång-
fartyg, kommenderade af officerare vid flottan, och
hvilka kryssa på Skottlands östra och vestra kust.
Kostnaden för dessa skepp betalas af amiraiitetet;
-men fiskerikassan lemnar 400 om året till er-
sättning åt hvardera, Fiskerikollegiets och dess
underlydandes åliggande är, att hålla noga reda på
fångsten och exporten af sill och all slags fisk; att
hafva en förteckning på alla båtar och fartyg, som
användas till fiskerierna; äfvensom på alla fiskare,
notbindare, fisksaltare och andra i fiskhandeln ao-
stälda personer; att när det begäres, kröna silltun-
nor; att gifva undervisning och råd för det tjenli-
gaste sättet af sillens och fiskens skötsel; att före-
komma och hindra yngelns förstöring genom olag-
lig fiskning; att vaka öfver främlingars uppförande,
som komma till engelska kusten att fiska, och hin-.
gra dessa att bryta mot de internationella fiskla-
darna; att använda ett anslag af 500 , som ärbe-
viljadt till repartition af båtar åt fattiga fiskare i
Skottland; att undersöka verkliga behofvet hos dem,
som anhålla om hjelp, 0. 8. v.
I sammanhang härmed och såsom ett bevis på
huru mycket omsorgen om fiskeriernas vårdande
kan hafva inflytande på denna näringsgrens ställ-
ning, må anföras följande:
Redan för längre tid tillbaka hade man med be-
kymmer funnit, att laxfisket, som utgjort en bland
de mest lönande grenarna af fiskeriet, med hvarje
år syntes förminskas. Sakkunniga män, som an-
ställdes att undersöka detta förhållande, ansågo or-
saken till denna förminskning ligga uti flodernas
laxfisken, hvilka bedrifvas på det sätt, att laxarna,
när de om våren och sommaren gå upp i floderna
för att der lägga sina ägg, fångas uti dertill inrät-
tade laxfisken. Dessa fisken voro så bygda, att
icke en enda lax kunde komma förbi, utan alla
blefvo fångade. Med anledniog häraf föreslogs och
beslöts för 6 eller 7 år sedan, att vid strängt an-
svar intet laxfiske må bedrifvas på söndagen under
24 timmar; och att fiskerianstalterna skola vara så
stälda, att passagen då lemnas fri för laxarna.
Denna enda åtgärd, som lemnar hvart 7:de dygn
fritt åt laxarna, har visat den välgörande verkan
uti en ymoig tillvext af ifrågavarande fisksort, att
3 gånger så mycket laxar blifvit fångade på hvar-
dera af de sista två ären, som förut varit fallet.
Ofvanstående synes förtjena nämnas, äfven så-
som en påminnelse om det bristfälliga skick, hvar-
uti vården om fiskerianstalterna b-finner sig här i
Sverige, såväl hvad kunskapen i det större fiskeriet
beträffar, jemförd med den, som finnes på de en-
gelska, franska och holländska kusterna, som i af-
seende på lagar och anstalter att hindra yngelns
utrotande Att de författningar, som härom finnas,
och sättet att göra dem gällande, icke äro tillräck-
liga, skönjes af den klagan, som blifvit alltmera
allmän på de sista åren, att fisken blifvit årrare
och sparsammare i den Bohuslänska skärgården. I
Östersjön skulle säkert en betydligt större näring
kunna hemtas af fiskeriet, om det lyckades utbre-
da kunskapen derom. Vid kusten af Gottland fin-
nas flera bankar, der fisk samlas och lägger sin
afvel, man hyaraf nu blott en obetydlig profit dra-
ges, emeden bvarken behöriga båtar eller redskap
finnas för fiskets bedrifvande.
CENREV DE SEKTER IRS SUND DN KP PTS SL DITDITESTATE TITS ETSI