arf af ;skuld, -som Ludvig. Filip efterlemnat. Man har väl sett, att ministrarne varit betänkta på inskränkning af kostnaderna för den allmänna förvaltningen, genom nedsättning af embetsmännens löner; men detta synes vara att sila mygg och svälja kameler, då armeen under samma tid blifvit ökad till 500,000 man, och den del af budgeten, som hör till försvarsverket, härigenom lär kunna anses medtaga en million riksdaler banko om dagen. Detta gör omkring 720 millioner francs för året, under det budgeten hade upptagit 270 millioner. Lägger man härtill åtskilligt annat, som väl, i jemförelse med den slukande försvarsbudgeten, är en småsak, men likväl på andra ställen skulle anses såsom rätt betydande, såsom utgifterna för slafemancipationen i kolonierna; krediten till staden Paris för en mängd byggnadsföretag, kostnaderna för utflyttningar till Algier, utgifterna i anledning af Junioroligheterna, understöd åt åtskilliga i förlägenhet stadda industriella företag, och en mängd andra dylika saker, så torde det ej vara för mycket alt antaga, att ytterligare minst 400 millioners deficit uppstår. Slutföljden af allt detta blir då oåterkalleligen den, att om detta år skulle afslutas utan statsbrist, så måste en finansminister i Frankrike finna extraordinära medel till att betäcka dessa 600 millioner, oberäknadt den enorma ärfda statsbristen, som skulle betäckas med 1847 års lån, såsom förut är nämndt. För sådant ändamål finnas nu att påräkna: först lånet af franska banken på 350 millioner mot skattkammarobligationer ; 2:o den additionella eller särskildt påbudna beskattningen af 45 centimer af hvarje franc på de direkta skatterna. Inkomsten häraf räknades först skola blifva 480 millioner, sedan 460, sedan 4120, och kanske uppgår den i sjelfva verket blott till 400 millioner. Derefter komma 30 millioner genom en 4 procentsafgift å alla hypoteker. Derefter det andra lånet från franska banken å 4350 millioner, hvaraf hälften skall erläggas i år och andra hälften nästa år, och slutligen det genom hr Goudchaux afslutade femprocentslånet på 200 millioner, hvaraf öf ver hälften skall betalas i år. Låtom oss nu uppsummera detta: Franska bankens första lån. . .... 30,000,000. Det andra årets inbetalning . . . . . 75.000,000. Nationallånet, detta årets hälft . . . . 100,000.000. 45 centimes-tillökningen . . . . . . . 100,000.000. 1 procent på bypotheker. . . . . 30,000,000. 335,000,000. Häremot stär på andra sidan: Minskningen i de ordinarie inkomsterna 200,000,000. Tillökniog i utgifterna . .. . . . 400,000,000. 600,000,000. Afgår ofvanstående 335,000,000. Återstår deficit för 14848 : . . ... 265,000,000. Efterliggande deficit för 1846 och 4847 200,000,000. Summa total statsbrist 465,000,000. hvilket är det minsta som lärer kunna antagas. Fortfar sedermera armåen att hållas på samma fot som hittills, så har man visst icke att emotse en förbättring för nästa år. Det här synts oss vara skäl att meddela denna kalkyl, emedan vi bekänne vår oförmåga att inse huru de framlagda svårigheterna skola kunna reda sig, och det blir af stort intresse att erfara, hvad nationalförsamlingen skall göra i det afseendet.. Emedlertid qvarstår alltid savningen af den hederlige Dumboms gamla maxim : ju mer man lånar, dess mer man sätter sig skuld; men det ser ut som om denna nyttiga lära skulle råkat alldeles i förgätenhet. Märkvärdigt nog, är det också ej blott i Frankrike som man varseblifver detta fenomen nu likaväl som tillförene. Det tyckes genomgå nä: stan alla länder såsom en farsot, i flera bänseenden mera hotande än koleran. I England har man under innevarande år haft samma anledning till klagan: samma slags galna slöseri, fastän icke till en sådan ytterlighet, har der egt rum för de s. k. försvarsanstalternas utvidgning, så att budgeten icke heller der kunnat uppgöras utan ett deficit af flera; milliorer pund sterling. Innan en radikal förändring vidtages i denna del af den europeiska politiken, det vill säga, innan man kan operera den kräfta, som tärer på sambällenas märg uti det orimligt uppstegrade militärväsendet och de stora armåerna, skall vår verldsdel sannolikt icke. återvinna något varaktigt inre eller -yttre lugn, någon sann trefnad. Huru mycket hån, som än från vissa håll må uttalas öfver den bekanta frasen: en styrelse för godt köp, så kommer detta likväl att bibebålla sin stora vigt såsom en af de första fordringarne i statskonsten. s RIESDAGEN. Bondeståndets diskussion sistlidne Lördag t anledning af Presteståndets inbjudning KE TA JT Ja