arf af ;skuld, -som Ludvig. Filip efterlemnat.
Man har väl sett, att ministrarne varit betänkta
på inskränkning af kostnaderna för den all-
männa förvaltningen, genom nedsättning af em-
betsmännens löner; men detta synes vara att
sila mygg och svälja kameler, då armeen un-
der samma tid blifvit ökad till 500,000 man,
och den del af budgeten, som hör till för-
svarsverket, härigenom lär kunna anses med-
taga en million riksdaler banko om dagen. Detta
gör omkring 720 millioner francs för året, un-
der det budgeten hade upptagit 270 millioner.
Lägger man härtill åtskilligt annat, som väl, i
jemförelse med den slukande försvarsbudgeten,
är en småsak, men likväl på andra ställen
skulle anses såsom rätt betydande, såsom ut-
gifterna för slafemancipationen i kolonierna;
krediten till staden Paris för en mängd bygg-
nadsföretag, kostnaderna för utflyttningar till
Algier, utgifterna i anledning af Juniorolighe-
terna, understöd åt åtskilliga i förlägenhet
stadda industriella företag, och en mängd an-
dra dylika saker, så torde det ej vara för myc-
ket alt antaga, att ytterligare minst 400 mil-
lioners deficit uppstår.
Slutföljden af allt detta blir då oåterkalleli-
gen den, att om detta år skulle afslutas utan
statsbrist, så måste en finansminister i Frank-
rike finna extraordinära medel till att betäcka
dessa 600 millioner, oberäknadt den enorma
ärfda statsbristen, som skulle betäckas med
1847 års lån, såsom förut är nämndt.
För sådant ändamål finnas nu att påräkna:
först lånet af franska banken på 350 millioner
mot skattkammarobligationer ; 2:o den additio-
nella eller särskildt påbudna beskattningen af
45 centimer af hvarje franc på de direkta
skatterna. Inkomsten häraf räknades först skola
blifva 480 millioner, sedan 460, sedan 4120,
och kanske uppgår den i sjelfva verket blott
till 400 millioner. Derefter komma 30 millio-
ner genom en 4 procentsafgift å alla hypote-
ker. Derefter det andra lånet från franska
banken å 4350 millioner, hvaraf hälften skall
erläggas i år och andra hälften nästa år, och
slutligen det genom hr Goudchaux afslutade
femprocentslånet på 200 millioner, hvaraf öf
ver hälften skall betalas i år.
Låtom oss nu uppsummera detta:
Franska bankens första lån. . .... 30,000,000.
Det andra årets inbetalning . . . . . 75.000,000.
Nationallånet, detta årets hälft . . . . 100,000.000.
45 centimes-tillökningen . . . . . . . 100,000.000.
1 procent på bypotheker. . . . . - 30,000,000.
335,000,000.
Häremot stär på andra sidan:
Minskningen i de ordinarie inkomsterna 200,000,000.
Tillökniog i utgifterna . .. . . . 400,000,000.
600,000,000.
Afgår ofvanstående 335,000,000.
Återstår deficit för 14848 : . . ... - 265,000,000.
Efterliggande deficit för 1846 och 4847 200,000,000.
Summa total statsbrist 465,000,000.
hvilket är det minsta som lärer kunna anta-
gas. Fortfar sedermera armåen att hållas på
samma fot som hittills, så har man visst icke
att emotse en förbättring för nästa år.
Det här synts oss vara skäl att meddela
denna kalkyl, emedan vi bekänne vår oförmåga
att inse huru de framlagda svårigheterna skola
kunna reda sig, och det blir af stort intresse
att erfara, hvad nationalförsamlingen skall göra
i det afseendet.. Emedlertid qvarstår alltid sav-
ningen af den hederlige Dumboms gamla maxim :
ju mer man lånar, dess mer man sätter sig
skuld; men det ser ut som om denna nyt-
tiga lära skulle råkat alldeles i förgätenhet.
Märkvärdigt nog, är det också ej blott i Frank-
rike som man varseblifver detta fenomen nu
likaväl som tillförene. Det tyckes genomgå nä:
stan alla länder såsom en farsot, i flera bän-
seenden mera hotande än koleran. I England
har man under innevarande år haft samma
anledning till klagan: samma slags galna slö-
seri, fastän icke till en sådan ytterlighet, har
der egt rum för de s. k. försvarsanstalternas
utvidgning, så att budgeten icke heller der
kunnat uppgöras utan ett deficit af flera; mil-
liorer pund sterling. Innan en radikal förän-
dring vidtages i denna del af den europeiska
politiken, det vill säga, innan man kan ope-
rera den kräfta, som tärer på sambällenas märg
uti det orimligt uppstegrade militärväsendet
och de stora armåerna, skall vår verldsdel
sannolikt icke. återvinna något varaktigt inre
eller -yttre lugn, någon sann trefnad. - Huru
mycket hån, som än från vissa håll må utta-
las öfver den bekanta frasen: en styrelse för
godt köp, så kommer detta likväl att bibebålla sin
stora vigt såsom en af de första fordringarne i
statskonsten. s
RIESDAGEN.
Bondeståndets diskussion sistlidne Lördag
t anledning af Presteståndets inbjudning
KE TA JT Ja