de ämnen, som höra till studentexamen, böra in-
delas i de matematiskt filosofiska och de linguistiskt
historiska. Dessa kunna inhemtas parallelt, dock
så, att ettdera för en tid tar brorslotten, tills det
afträder denna åt ett annat, och så vidare, till dess
alla, hvart och ett i sin tur, kommit i åtnjutande
af samma förmån. Att ett inlärdt ämne derföre ej
helt och hållet lägges å sido, utan att det oafbru-i.
tet genom Dya öfoingar bibehålles i minnet, ärl
sjelfklart.
3:0 En lärare i hvarje ämne. Hvyarje lärare,
äfven den skickligaste, har ett ämne, hvaråt han
mera egnat sig, eller åtminstone ctt, hvaraf ban är
mera intresserad. Att han med mera liflighet och
mera framgång skall undervisa i detta än i dean-
dra, är så tydligt, att det ej behöver vidare om
ordas.
A:o Vid svensk ämnes krifning, framdeles äfven
lysk och fransysk, skola väljas företrädesvis så-
dana ämnen, der lärjungen kan utveckla någon
af de sanningar han inkemtat i de lärokurser,
han genomgålt. Derigenom vinnes reda i begrep-
pet, och läraren kommer i tillfälle att upptäcka de
luckor, som kunna förefinnas i Jä jungens uppfait-
ning och att afbjelpa dem.
3:o Talöfningar unställas flitigt, till eo början!
endast på modersmålet, sedermera äfven på tyska
och fransyska. Genom urskillniog i va! af ämnen,
så att endast sådanve förekomma, sominpgå eler stå
i näre sammanhang med de successit genomgång-
na lärokurserna, skola lärarne försöka Jlifva dessa
öfningar, göra dem gagnand2 och, em möjligt, fö-
rekomma den ensidighet i uppfattningen af frem-
mande språk, som vidlåder det gamla skolsyste
met, der lärjungen vål slutiigen fö siår hvad han
ser, d. Vv. s. läser, men ej bvad kan hör, d. V. sl
det fremmande språket, då det lalas. Denna en-
sidighet torde så mycket lättare kuona undvikas i
min läroinrättning, som den genast ifrån början ut-
går från det muntliga föredraget.
6:0 Intel pensum öfverlemnas åt lärjungen till
inlärarde, innan del är tillräckligt genomgånget
och förklaradt af läraren. Läraren sysselsätter
sig med förklaring och examinering hvar annan:
gång, och hvarje lektion begynner dessutom med
en återblick på det föregående i kursen. Så bibe-
hålles alltid öfversigten och minnet underhj-lpes.
7:0 Undervisningen fortgår på 2:ne linier: den
matematiskt filosofiska och den linguistiskt histo-
riska. För lärjungar i det förra fallet sk-W efter-
sträfves kunskapsmättet för högsta fordringarne till
studentexamen i filo:cfi, matematik, historia och
geografi, och lefvande eprik; för lärjungar i det
sednare fallet, utom i de föregående ämnena, äfven
i de döda språken.
8:0o Inga ferier. Genom upphafvandet af långa
ferier äventyrar ick2 lärjungin att glömma hvad,
han under terminen lärt, och undervisni: g n kon-.
centreras.
9:0 Är lärjungen af sjukdom eller annan giltig
orsak. hindrad alt besöka några af de bestämda
lektuonstimmarne, erhåller han ersättning i extra
lektionstimmar, till dess han äterhemtat, hvad han
genom sin frånvaro förlorat. Fördelarne bäraf
ligga i öppen dager.
40:0 Om lärjunge genom uppmärksamhet och
flit hinner förr än hans kamrater säkert genom-
gå en lärokurs, hindras han ej ait öfver, å till en
annan, som äfven samtidigt läses. Härigenom
vionas alla fördelarne ar den så kallade fria flytt-
ningen. .
41:0 Elever kunna när som helst inkomma ten
skola af denna plan. kLärarne accommodera dock
bäst den 4 Oktober, 4 Januari, 4 April och 4
Juli.
42:0 Begagnar en och annan ferier, ersättes
hans törlust genom extra lektionstimmar, som i 9:0
nämnas.
Att ofvanståend2 endast utgör några få spridda
punkter af planen, och att en plan af denna be-
skaffenbet ej kan antydas, mycket mindre fullstän-
digt utföras inom den trånga rymd, hyvanill jag i
en tidning är inskränkt, torde hyar och en inse.
Slutligen får jag förklara, att in- och utexamina
anställas, och att till de sednare alitid upplyste
och för grundligh-t och lif i undervisningen nit-
älskande män vördsammest skola inbjudas. Stock-
hölm i September 1848. ÅA. J. Andersson.
Lärare i matematiken vic
Stockholms Lyceum.