ropa eit deltagande. Det beror ännu mindrel:
på en sådan tystnad, att lugna den oro, soml:
bemäkiigat sig förmögenhetens innehafvare. Hvad l!
som här är vådligt, det är att icke säga allt
hvad man tänker, att i grundlagen icke ut-l!
trycka det ädla, deltagande, menniskoälskande, :
som finnes i edra tänkesätt. Utanför edra por-l;
tar lura upprorsligor på folkets lidanden, för
att förvandla dem till nya olycksfall. Det ges!
icke mer än ett medel att betaga dessa ligor
sin styrka, och det består uti att från deras!
uppmaningar borttaga den obetydlighet af san-!)
ning och rättvisa, som ännu kan finnas qvar
deri.
Så länge det finnes en social sanning utan-l
för grundlagen, må vi aldrig sofva lugnt; ty
denna sanning skall förr eller sednare begagoas
till anfallsvapen emot grundlagen. En dylik
sanning är i närvarande ögonblick tillvaron afl
proletariatet, af folkskarors lidanden genom ar-
betslösbet, och af understödsbehbofi alla former.
Hvarje epok, m. b., har sin kallelse gifven
genom sitt ursprung. Om vi vända oss bort
från deita ursprung och vägra att se det, så
finnas andra, som skola se det, och söka för-
klara det 1 vårt ställe. Epoken af 4789 hade
till kallelse, att fastställa tredje ståndets rättig-
heter. Aret 1848 och vår republikanska sty-
relse hafva en ännu vackrare kallelse: den, att
stadfästa rättigheten att vara till, vare sig ge-
nom arbete eller nödbjelp, och på vilkor, som
j sjelfve egen att bestämma. Se der, m. h.,
det kall, som åligger 4848 års revolution!
Frukten ej några onda verkningar af goda af-
sigter; från en ren, af gudomlighetens bud
helgad källa kan ingenting orent härflyta. —
Under vår första revolution, ropade Danton,
vid de utländska våldkräktarnes anfall: Djerf-
het! Djerthet! Beständigt djerfhetl — Vi,
mera lyckliga, under förmånligare omständig-
heter, vi beböfva icke ropa på djerfbeten; men
vi skola säga: Deltagande, ullgifvenhet för
folket; och vi kunna påräkna detsamma till-
baka !)
Rop från alla håll: Omröstning! Omröst-
ning!
(Det omröstas öfver omröstningen angående
Mathieus amendement, och omröstningen be-
slutas.)
Ordföranden: M:r Glais-Bizoin har lemnat
mig ett ovylt amendement. M:r Mathieu har
återtagit sitt och förklarar, att ban förenar
sig med m:r Glais-Bizoin. Den redaktion, som
m:r Glais-Bizoin föreslår af första raden i 8
S af grundlagsinledningen, lyder som följer:
Republiken bör beskydda medborgaren till
person, familj, religion, eganderätt, arbete.
Den erkänner alla medborgares rätt till un-
dervisning, äfvensom rättigheten alt vara tilll
genom arbete och nödhjelp.
(Oredigt sorl. Buller.)
Talrika röster: Vi erkänna icke detta amen-
dement! Det har icke blifvit oss meddeladt på
förhand!
M:r Dufaure erhåller ordet, i afseende på
omröstningsfrågans uppställning; han yttrar:
M. h., grundlagskommitteen förkastar mir
Glais-B:zoins amendement, af samma skäl, som
den förkastat m:r Mathieus, nu af honom sjelf
återtagna; och vi förkasta det nya amendemen-
tet af ett ytterligare skäl, nemiligen att uttryc-
ken deri äro sådana, att om nationalförsam-
lingen medgåfve en öfverläggning och omröst-
ning derom, och denna skulle leda till ett af-
slag, så kunde man utanför detta rum förkun-
na, att nat;onalförsamlingen icke velat åt den
nödställde medgifva ,rättigheten att vara tilln.
(Bullersamt afbrott på yttersta venstern.)
M:r Dufaure: Beviset för betänkligheten af
det nya amendementet och dess ordställning
ligger just i det afbrott, för hvilket jag nu i
detta ögonblick är föremål.
:Jag protesterar emot allt, som skulle kunna
gifva förevändniog till den slutsats jag nyss
omnämnt, och återupprepar, att grundlagsut-
skottets redaktion på ett mycket begripligare
sätt drager försorg om de nödställde.
Flera röster: Omröstning öfver frågan om
m:r Glais-Bizoins amendement bör komma un-
der omröstning!
Glais-Bizoin: JIag begär endast att få säga
ett ord. Jag besvär er, m. h., att icke förka-
sta mitt amendement! Förskjuten icke ur grund:
lagen en förklaring, som skulle komma att göra
sig gällande...
Talrika röster: Till ordningen! Till ord-
ningen:
Glais Bizoin: ... en förklaring, säger jag,
som skulle göra sig gällande och återuppträda
oupphörligt, ända till dess den eröfrat sig ep
plats i samhällsfördraget.
Falrika röster : Omröstning öfver omröst-
ningen!
Finansministern Goudchaux: M. h., jag har
de icke ernat taga ordet under denna rådpläg-
ning. Jag har icke egt tillfälle att förut här-
om rådfråga , mina embetsbröder, och det är
således för egen räkning och i mitt eget namn,
som jag anhåller att här få framställa några
anmärkningar.
M:r Glais-Bizoins amendement är alldeles
nvtt för oss: det är först nu. som vi erhållit