broder till L2so Ihun, befinner sig redan, sedan ian-
gre tid tillbaka i Insbruck och bistår kraftigt den
böhmiska saken vid kejserliga hofsvet. — Den 5 Juni !
skall det treeniga konungariket Dalmatien, Croatien
och Slavonien öppna sin landtdag. Banen Jellachich
har sändt en skrifvelse, daterad den 20 Maj, till
nationalutskottet i Praz, hvaruti han talar om sla-
visk stamförvandtskanp och uppmanar att skicka
ablegater till landtdagen.
Den österrikiska monarklens provinser uppträda
allt mera fiendtligt emot hvarandra. Magyarisk,
slavisk och tysk nationalitet åtskilja sig allt mera
markeradt, samt bilda en stark partianda, och om
italienska staterna är knappt värdt att tala. I af-
sigt att tillknyta och förstärka föreningsbanden mel-
lan de olika stammarna, vidtagas de förvändaste åt-
gärder, som lända till motsatsen af hvad man åsyf-
tat, och hafva en fullkomlig upplösning till ound-
viklig följd. Måtte Tyskland icke försumma att
komma det tyska Österrike till bjelp. Nationalite-
ternes kamp skall snart — tyvärr alitför snart, ut-
bryta.
Den 3 Jual. Just nu ingår underrättelsen att
Milsno kapitulerat och att Venedig redan sändt
en deputation till H. M. Kejsaren. H. M. skall
med det allra första återvända till Wiwen.
Föplitz d. 31 Maj. I går från Prag hit ankomne
resande medförde underrättelsen att en proviso-
risk regering der blifvit tillsatt, samt att tvenne re-
negater af tysza adeln, grefve Josef Mattias Thun
och baron Neuburg, uppmanat czecherna att afsända
en deputation till Paris, för att af dervarande rege-
ring utbedja sig skydd och bjelp att upprätthålla
sin nationalitet, och att det czechiska partiets
ledara verkligen beslutat sfsända en sådan. Nämnde
tyske adelsmän äro desamme, som förklarade valen
i Frankfurt för landsförräderi, emedan genom de-
samma den österrikiska kejsarstatens suveränitet och
integritet kunde blifva förnärmad!
Insbruck d. 27 Maj. Tidningen Tyroler Bote
innehåller följande märkliga svar af Tyrolarne på
det af Böhmiska deputationens i Iosbruck utfärda-
de manifest, som vi meddelade i Thorsdagens Af-
tonblad: J kommen till vår hufvudstad, för att
brioga kejsaren, som lyckliggör oss med sin när-
varo, försäkran om eder trobet och tillgifvenhet;
vi helsa eder af bjertat välkomne! J uppmanen
oss till verksamhet för Österrikes frihet, Österrikes
enhet, Österrikes sjelfständighet, till trohet och kär-
lek för vår kejsare. I sanning! Intet folk behöf-
ver mindre denna uppmaning än Tyrolarne; der-
för borgar såväl det förflutna som det närvarande.
Hvad viljen j då med denna uppmaning till oss?
Och hvad betyder eder proklamation af kejsardö-
met Österrikes enhet och oafhängighet? Ar frågan
nu om något annat, än hvad j öppet hafven för-
klarat inför verlden, och för tyska sändebuden uti
Frankfurt. J viljen göra de Tyska stammarna mera:
främmande för hvarandra; edert oafhängiga Öster-
rike är Österrikes fiendtlighet mot Tyskland, och
det i en tid, då mer än någonsin den fastaste
sammarhållning är af nöden, ja, då hela vårt väl
eller ve derpå beror! J glömmer: att stammar af
tyskt blod äro Österrikes kärnfolk; att det är tysk
bildning som genomtränger de Österrikiska folken;
att den tyska historien äfven är Österrikes histo-
ria; och att edra Böhmare sjelfve bo på tysk jord
och tillhöra Tyskland. J öfversen att Tysklands
och Österrikes framtida historia är oåtskiljelig, att
deras splittring är deras förderf. Men j hafven ej
ett ord för Tyskland; j haten Tysklands färger, som
svaja från våra tinnar; j kallen Slaverna till den
tyska hufvudstaden Prag, för att med eder rådslå
om ett slavrike. Se der andemeningen af hvad j
kallen Österrikes oafhängighetl Kejsardömet skall
blifva ett slavrike, och j viljen bjuda oss handen,
på det vi må med eder draga mot våra tyska brö-
der! Afstån från denna olycksbringande början
och räcken oss en redlig brodershand! Edert slav-
rike är inbördes krig, är Österrikes förderf. J haf-
ven sköna ord, men ingen handling för detta Öster-
rike, vårt gemensamma fosterland. Vi äro och
förblifva Tyrolare, men ingen, — ja icke ens j
sjelfva — skall kunna betvifla att vi äro goda
Österrikare; men detta äro vi för Österrike, sådant
det nu är, men icke för ett Tschech- eller Magyar-
välde. Såsom goda Österrikare, och goda Tyskar,
sluta vi oss innerligt och fast till Tyskland, eme-
dan Österrike icke upphört att hafva sin gravita-
tionspunkt i Tyskland; Österrrike står, eller faller
med Tyskland. År det edert allvar att betrygga
det eniga Österrikes makt, så måsten j afstå från
eder fiendskap mot Tyskland, samt upphöra att
med hat och fiendtlighet bemöta edra tyska brö-
der i Böbmen och Mähren. J måsten i Frankfurt
bevaka edra egna och kejsarens tyska intressen,
samt inställa edra operationer, i Wien och på an-
dra ställen, hvilka, måhända mer än något annat,
föranledt kejsarens afresa från rikets hufvudstad.
Vi känna blott trenne folk på fastlandet, som skola
afgöra verldens öde: Fransmän, Tyskar och Rys-
sar. Tschech-Illyrier- eller Magyarvälden hafva
deremot inga garantier för sitt bestånd. Alla tre
kunna blott vinna styrka och varaktighet genom
att ansluta sig till Tyskland, Ryssland eller Frank-
rike. Åren j emot Tyskland, svälla sig de Österri-
kiska slaverna fiendtliga mot detsamma, så ställen
j eder ock på Rysslands sida. Den af eder, som
seke är med Tyskland, han är tyskarnes och äf-
ven tyrolernas fiende. Ännu en gång, afstån från
edert förder!bringande förehafvande, och sluten e-
der redligt med hela Österrike till Tyskland; ty
blott genom ett stort förbund kunna vi betrygga
oss mot de faror, som hota oss från vester och
norr. Detta måste vi säga eder till svar på eder
helsning, käre Böhmiske bröder! Meddelen edra
bröder der bemma, huru vi tänka, och huru hvarje
redlig tysk Österrikare måste tänka; men sägen
dem äfven, att det är vår innerligasta önskan, att
alla Österrikiska folk;Etill gemensam nytta, må
sluta sig till hvarandra, 4 sann endrägt och bro-
derlighet, för att gå med årofull seger ur de stri-
der, som den närmaste framtiden hotar att fram-
kalla; sägen dem, att vi vänskapligt uppmana dem,
att afstå från ett företag, som ej har något mål
som är möjligt att uppnå, och som måste hringa
mera förderf öfver dem sjelfva, än öfver oss. Vil-
jen ) nu verkligen ett mäktigt, sjelfständigt, enigt
Österrike, så instämmen med oss i den fosterländ-
ska önskan : Lefve Österrike med Tysland! Lefve
kejsarbuset Habsburg-Lothringen! TLefve kejsar
Ferdinand !
POLEN.
Posen den 31 Maj. Stor oro rådde i staden i
anledning af en tillämnad polsk demonstration, be-
stående af ett stort tåg, hvarvid polska och ryska
fanot-skulle föras i procession genom staden. Sta-
dens myndigheter hota genom en proklamation att
använda vapenmakt, om man ej afstode från den
polsk-ryska demonstrationen. — Alla försök att re-
organisera vår provins i polsk nationel anda måste
stranda, då det ej vill lyckas general v. Pfuel att
förmå någon enda polack att emottaga befattningar
vid den nya administrationen och lagskipningen;
alla fortfara orubblizt med sin vägran, emedan de
derigenom tro sig kunna göra hela reorganisations-
verket omöjligt. — Bland stadens tyskar hafva splitt-
ringar uppstått, emedan ett parti uppenbart går för
långt i sin germaäniseringsifver. Den så kallade cen-
tralkommitten har hos stadsministeriet väckt fråga
Oh I OM bege mm et AR je BV VN - —- NN AR
Me - 0 RM oo sh FR -
-
-— RR me D BM hu mm Ö
- re
i - AA JA — PF CR
ee