I periiet härstädes, såsom reformvänneraas sällIskeps pluralitet, Aftontl:det och större delen -Jaf landsortstidningarna, åsyfta i hemlighet at -Igrundlägga regpubiskens införande härstädes. I Minga allarmister hviska så endast sinsemell:n; men Ticiens redaktion bar den för:jen:ter, vid -Idetta tilifälle, att tala rent ut. I Hvad nu den sistnäninda beskyllningen arIgår, så skulle naturligtvis en blott och bar förl,ägcan från de hberalas sida, om mo:sasen, ticke det mnsta hindra beskyllningens upprepande på nytt; h:lt de konservativa allud Jhafva den tillflykten, att i sin vishet säga, ati, Jom också en del af de libirsla icke wvilja reIpubiik i Sverige, så mise en sådan ofelbari ) landra hsnden blifva följden af ett radikalt representationsprogramms antagande. D-nra do: Ibar man cck redan sett afkunnss, icke blota I Tiden, utsn ock af nigra reservationsliberala, Jsåsom friherre Hermelin och hr Nils A:fwidsson i deras reklamationer. Vi vilje således endast erinra, att en repubtik, at det förskräc:ligs: slag, som de frukta, redan i 34 år funnits : No: ge, och det har likvil icze allensst bur 2g rätt bra uader den tiden, utan norrmännen safrva till cch med under s:mra tid allt me och mer fsttat så mycien kärlek för detta statsskick, att vi skulle vilja se hvilken makt sos au mera vocae i stind att förmå dem utbyta det demckratiska k nungadömet emot en verk 1g republik ed president eller direktorium. Det behöfs krappt tillägg:s, att spådomen 0rapublikens eller revoluticnens uadviklighet. stsoxsa följd af en rsdikal reform, står s örrät i motsats emot den lära, soma det konservativa partiet eljast alltid presikar om svenska folke:s konungsibet, en låra som vis:erligen ;cke saknar sn grund, mena hvsrs logiska slutföljd derföre också mista blifva att nationen, om de; ån kan önska raditala reformer, likväl alltid önskar att beldra bibehålla konus.gamaktev, Omgifven af fria inrättningar, ön att utsätta si; för de vådliga ryckningar, som ett republikan k statsskick skulle medföra, å!minstone för l-ngliga tider. Men efter som vi nu kommit på detta kapitel, kan det icke vara ur vägen att framlärga en ob ervation, som vi haft tillfälle göra under de sista tideraa, nemligen att man icke sällsp hört personer, just ur de kretsar, som här ofvar blifvit påpekade, under dispyter med de liberala rörande reformfrigan yttra: Ingen monarki med demokratiska institutioner ch parlamentariskt styrelsesätt! det duger icke fr Sverge. Heldre då rent af republikln — V: hems älla till dem, som varit i ikfälle att oftarsamtala med ref;rmens ifrigaste motståndare, om de icke känra igen sådare yttranden; och dera; torde äfven någorlunda kuuna slutas, hvilketdera i närvarande epok är fördelaktigare för konung:mskten sjelf: antingen att sätta sig i spetsen för folket och på en gång generöst bevilja det en demokratisk eller, om an äfven så vill kalla samma sek: cn radikal representationsform; eller tvertom 2tt ännu alltid bålla sig fast vid det skenbara stödet af de klasser, som bakom kungatronen egentligen söka ett skydd för sina egna prisilegier och sin obenägenhet att erkänna folkets rätt, men som måhän?a icke skulle vara de sednaste att öfverg.fva densamma, fll de derigerom kunde svönga sig till en chance för några få fariljkoiterier att bem5ktiga sig samhällets höjder. Såsom en biomständighet af temligen komisk balt förtjenar snmärkas den snustirnuftigbet hvarmed den nuvarande ledaren aft Svenska Minerva, vår gamle hede lige farbror, uppträdt i denna strid med sina orakelspråk. Farbror tycker, såsom bekant är, icka om samfällda val, utan vill helt enkelt sitta tillsammans de fyrs stånden och tillägga ett femte af de orepresenterade, samt lappa ihop allt det!a på bästa vis. Detta förslag, som flera gånger varit inlemradt till Konstitutiorsutskottet, har väl aldrig vunnit någon sympati; men farbror, en man som icke rabbas i hvad ban en ging föresa!t sig, bar också i en såd:n rectgång icke funnit någon anledning att ändra sin mening. Han hämnas derföre nu, ehuru på ett byggligt sått, med att förklar, att alla de, som här vilj: införa ea representation, snarlik den norska, visserligen kunna vara mycket godt och hederligt folk, men äro bekajade med en objelplig blindhet. Ja, ban fianer till och med en oultrarsaklig försynens skickelse deruti, alt det varit möjligt att det sunda menniskoförståndet bos oss kunnat, i si minga år, fema i mörkrets. — När verket är fullbordadt, skola fjällen falla från da förståndige3 och välsinnsades ögon, de skola inse hvarföre de varit slagna med blindhets; — — men innen detta sker kunna vi, säger farbror — ej neka oss tillfrodsställelsen, att de få icke ,blinda — ty några sådana finnas visserligen i landet — anställa en liten betraktelse, etc. petc. Denna darchseende betraktelse går nu ut derp3, att ett rorskt representationssätt hos oss nödvändigt skall leda till republik, emedan här icke finnas samma elementer till en demokratisk förjattnirg som i Norge; jemte flera argumenter af lika logisk balt och bevisningsförmåga, och som man förut bört hundrade gånger. Vi rekommendera denna högvisa zeriikel, som igerfinnes i Minerva för i tisdags, till bevägen genomlåsning in extenso. — Svenska Minerva för i thorsdags innehöll en 2rtikel om gatuläggningssystemel i hufvudAi 2 oo PA a PF