I periiet härstädes, såsom reformvänneraas säll-
Iskeps pluralitet, Aftontl:det och större delen
-Jaf landsortstidningarna, åsyfta i hemlighet at
-Igrundlägga regpubiskens införande härstädes.
I Minga allarmister hviska så endast sinsemell:n;
men Ticiens redaktion bar den för:jen:ter, vid
-Idetta tilifälle, att tala rent ut.
I Hvad nu den sistnäninda beskyllningen ar-
Igår, så skulle naturligtvis en blott och bar för-
l,ägcan från de hberalas sida, om mo:sasen,
ticke det mnsta hindra beskyllningens uppre-
pande på nytt; h:lt de konservativa allud
Jhafva den tillflykten, att i sin vishet säga, ati,
Jom också en del af de libirsla icke wvilja re-
Ipubiik i Sverige, så mise en sådan ofelbari )
landra hsnden blifva följden af ett radikalt re-
presentationsprogramms antagande. D-nra do:
Ibar man cck redan sett afkunnss, icke blota
I Tiden, utsn ock af nigra reservationsliberala,
Jsåsom friherre Hermelin och hr Nils A:fwids-
son i deras reklamationer. Vi vilje således en-
dast erinra, att en repubtik, at det förskräc:ligs:
slag, som de frukta, redan i 34 år funnits :
No: ge, och det har likvil icze allensst bur
2g rätt bra uader den tiden, utan norrmännen
safrva till cch med under s:mra tid allt me
och mer fsttat så mycien kärlek för detta stats-
skick, att vi skulle vilja se hvilken makt sos
au mera vocae i stind att förmå dem utbyta
det demckratiska k nungadömet emot en verk
1g republik ed president eller direktorium.
Det behöfs krappt tillägg:s, att spådomen 0-
rapublikens eller revoluticnens uadviklighet.
stsoxsa följd af en rsdikal reform, står s örrät
i motsats emot den lära, soma det konservativa
partiet eljast alltid presikar om svenska folke:s
konungsibet, en låra som vis:erligen ;cke sak-
nar sn grund, mena hvsrs logiska slutföljd der-
före också mista blifva att nationen, om de;
ån kan önska raditala reformer, likväl alltid
önskar att beldra bibehålla konus.gamaktev, Om-
gifven af fria inrättningar, ön att utsätta si;
för de vådliga ryckningar, som ett republikan k
statsskick skulle medföra, å!minstone för l-ng-
liga tider.
Men efter som vi nu kommit på detta kapi-
tel, kan det icke vara ur vägen att framlärga
en ob ervation, som vi haft tillfälle göra under
de sista tideraa, nemligen att man icke sällsp
hört personer, just ur de kretsar, som här ofvar
blifvit påpekade, under dispyter med de libe-
rala rörande reformfrigan yttra: Ingen mo-
narki med demokratiska institutioner ch par-
lamentariskt styrelsesätt! det duger icke fr
Sverge. Heldre då rent af republikln — V:
hems älla till dem, som varit i ikfälle att oftar-
samtala med ref;rmens ifrigaste motståndare, om
de icke känra igen sådare yttranden; och dera;
torde äfven någorlunda kuuna slutas, hvilket-
dera i närvarande epok är fördelaktigare för
konung:mskten sjelf: antingen att sätta sig i
spetsen för folket och på en gång generöst be-
vilja det en demokratisk eller, om an äfven
så vill kalla samma sek: cn radikal represen-
tationsform; eller tvertom 2tt ännu alltid bålla sig
fast vid det skenbara stödet af de klasser, som
bakom kungatronen egentligen söka ett skydd
för sina egna prisilegier och sin obenägenhet
att erkänna folkets rätt, men som måhän?a icke
skulle vara de sednaste att öfverg.fva densamma,
fll de derigerom kunde svönga sig till en
chance för några få fariljkoiterier att bem5k-
tiga sig samhällets höjder.
Såsom en biomständighet af temligen komisk
balt förtjenar snmärkas den snustirnuftigbet
hvarmed den nuvarande ledaren aft Svenska
Minerva, vår gamle hede lige farbror, uppträdt
i denna strid med sina orakelspråk. Farbror
tycker, såsom bekant är, icka om samfällda val,
utan vill helt enkelt sitta tillsammans de fyrs
stånden och tillägga ett femte af de orepresen-
terade, samt lappa ihop allt det!a på bästa vis.
Detta förslag, som flera gånger varit inlemradt
till Konstitutiorsutskottet, har väl aldrig vunnit
någon sympati; men farbror, en man som icke
rabbas i hvad ban en ging föresa!t sig, bar
också i en såd:n rectgång icke funnit någon
anledning att ändra sin mening. Han hämnas
derföre nu, ehuru på ett byggligt sått, med att
förklar, att alla de, som här vilj: införa ea repre-
sentation, snarlik den norska, visserligen kunna
vara mycket godt och hederligt folk, men äro
bekajade med en objelplig blindhet. Ja, ban
fianer till och med en oultrarsaklig försynens
skickelse deruti, alt det varit möjligt att det
sunda menniskoförståndet bos oss kunnat, i si
minga år, fema i mörkrets. — När verket är
fullbordadt, skola fjällen falla från da förstån-
dige3 och välsinnsades ögon, de skola inse hvar-
före de varit slagna med blindhets; — — men
innen detta sker kunna vi, säger farbror —
ej neka oss tillfrodsställelsen, att de få icke
,blinda — ty några sådana finnas visserligen i
landet — anställa en liten betraktelse, etc.
petc. Denna darchseende betraktelse går nu
ut derp3, att ett rorskt representationssätt hos
oss nödvändigt skall leda till republik, emedan
här icke finnas samma elementer till en demo-
kratisk förjattnirg som i Norge; jemte flera ar-
gumenter af lika logisk balt och bevisningsför-
måga, och som man förut bört hundrade gån-
ger. Vi rekommendera denna högvisa zeriikel,
som igerfinnes i Minerva för i tisdags, till be-
vägen genomlåsning in extenso.
— Svenska Minerva för i thorsdags innehöll
en 2rtikel om gatuläggningssystemel i hufvud-
Ai 2 oo
PA a PF