gården, att uppiaga arbeisilassen 1 nattonal-
gardet, ty gansza många som, om de vartute-
slutna derifråv, trogen hade sällat sig till det
anarkiska elemente, bafvra nu genom umgäns;e
och ssmal mid de mera upplysta, i förening
med den verksamhet hvarmed sneri sagdt hela
pressen visst det falska ceh overksiällbara
Louis Bl:ncs läror, föranlitits att slua 2g tl
den förzuftiga och moderata sid:n; och det är
nu just baud derna kliss sm kommun sternal
hafva sina starkaste motståndare. Många anse
söndagens tilistillnirg såsom ett det sista for-
tviflade försöket på komsunisternas sids, at
med fysiskt våld ch genom en siatskupp till
kräkta sig mskten, sedan de bliivit alldeles
slagna på argugaenternas fält.
Ett ;bland de märkvärdigaste profven på dec
riktoing denna fråga tagit är att ugifvaren al
la democratie paeifique, V. Considerant, sam
förut alltid ansetts såsom tillhörande Socal-
sterna, nu i la Presse iormligea upp rädt emot
Louis Blinc.
Huru bfligt parisarna nu inse att de blifvit
förvillade af toma fr:ser af denne välraente,
men yilize person, och huru stör förbittringen
är mot kommunistern:, h:r man usder de sista
dagarna seit af flera exempel. Bland snnat
var i förrgår en men, som på en af quaierna
predikade k-mmunismen, nära alt bifva kasted
i Seinen af folket. D2 hace redan lyftat ho-
nom öfver balustraden cca höl) honom bön-
gande der, då ham räddades af några ullkomna
natisnalgardister.
Hela detta oväsen kunne vi således nu här
anse någorluada slutad:; men idet stället hafva
kommunisterne — som till en stor del bestå
af dagdrilvsre och lätuivgar — i små flockar
uispridt sig i provinserna, cch der upprviglat
folkhopar på några såällen ull cordningar. Anvul
torde man således få höra talas oar dem der-
ifrn på,ra veckor, men öfversllt förena sig
befolkningarna eroot dem.
J;g kommer nu till det egentliga föremålet
för deita bref, att gifva nn kort beskrifsing på
den högtid, som firades härs ädes i tho slags.
Provisoriska regeriogen had-, jag tror egentl-
gen dei var på L:martines förslag, beslu:at, att
den dag, då nationalg:rd.t skulle tå siva nya
fznor, skulle firas ra:d en sior atlmän högtid,
kallad Ia fåte de la fraternite (fö: brödrin: ens)
eller den braderlga kärlekens högtid). Hvar
och en var nyfiken att se huru derna cag ssulle
aflöpa, hvari hela Pasis h:de tillfalle att delt2ga,
emedan man deraf kuirde bittre än förut döm-
ma om sskermas ställving; men iogen hade väl
tänkt sig ett så storarwaat stådespel som det
hvilket nu intrffade, och hvari den förutgående
lycxbga utgångea af söndagen säkert bade stor
andel,
Jag vill först i korthet berätta tillställningen. !
Hufvucplatsen för hbögtidligheten var tiriumf-
bågen de VE:oile. På båda sidor om denna
triumfbåge voro uppförda i heölfcirkel tvenne
ofantliga plauformer med flera afsatser. I mid-
ten deraf hade provisoriska regeringens med-
lemmar sin plats, omgifna af fjorton stora bund-
tar af trefärgada faror, och der framför två höga
master, äfven fullsatia med trefärgade fanor och
inskrif:en 23, 24 och 23 Februari. På amfi-!
teatrirne oca sidoraa voro rum för åskådare,
som erhå!lit serskilda tillträdesbiljetter, och.
hvaribland, oaktadt ett inållande duggrezp, syn-
tes en stor mängd elegant klädda d:mer. Re-
geripgens ledamöter voro omgifna af ett antal
embetsmän. i
Fanorna hafva på spetsen en medaljong, der
den Gosliiska tuppen är föresälld i vpphöjning,
och på den hvita delen af sjelfva duken i guld
broder2d en eklöfskrans, samt inuti depna or-
den: libertg, dgalite, fraternitg, unite (frihet,
jemlikhet, broderskap, enhet).
Den iatressantaste delen af högtiden bestod
dock i militiren som defi!erade och erhöll sina!
fanor. Nationalgardet ensamt räknrs hifva ut-
gjort 260 000 man, och af din reguliera ar-
måen 50 000 man infanteri, åtskilliga regemen-
ten kavalleri samt fyra artilleriregementen. Man
vill påstå, att verldsh:sorien ännu aldrig sett!
en så stor väpnad styrka red ordentliga gevär
tillsammans på ett ställe; hv2rken under konun-
garnas eller iejarens tid har något så impone-:
rande äst rum. Ni kan göra er ett begrepp
om saken, då jag säger att provisoriska rege-
ringea satt på sn plets itån kl. 40 på f. m.
till 9 om aftonen. Red:n kl. 6 på morgon
började Banieuens nationalgarde inträffa i Par:s.
Då legionerna vora samlade och marscherade
ned will Elyseiska fälten, voro alla fönster öpp-
nade, fruntimmer som hade stadnat hemma i
hus:n vora högtidsklädda, och som syrenerna:
just nu blomma, hade de straffat sig stora för-
råder deraf, för att låta dem regna öfver de de-
filerande. På en gata, rue Pois:onn ere, der den
42:te legionen marcherade fram, hände det
härrid, att de sköna bade missräknat sig på
antalet, !y denna legion utgöres af ej mindre
än 40,000 man. Syrenerna blefvo derföre slu,
när något mer än hälften hade passerat, men
nu togo damerna sidenbanden och de art fici-.
ella blommorna ur sina hattar och strödde dem
öfver de vipnads medborgarne, under hviftan-
de med nä:dukarna. Till cfficerarne neckasta-
des ser-kildt förfärdigade bandrasor, som d-ssa
sed:n stucko på sina värjfästen.
Nir nu nationalgardet kom fram, såg man
hela fältet utgöra en blomsterskog af syrener,
instuckna i mynningen af gevörspiporna, och
bajonetterna gindrande deremellan, och det hela:
var omgifvet af den obeväpnade, högtid:klädda
befolkningev. Det var den praktfullaste syna
jag någorsin sett.
Till kvarja legion, då den framträdde, öfver-
lemnrades dess fanor med dessa ord — som jag
likväl ej kunde höra, men sedan sett i tidnin-
garn2: J svärjen i Guds och folkets namn, a:t
alltid försvara den fana, som republiken anför-
tror ero; hvirpå chefen för hvarj korps sva-
rade: Jag svär de! lefve republiken!
Åt de regementer af den rejuliera armåöen,
som bade blifvit inkommenderade för vlifället
oo - TAR lg AAA