VV 3 0 PP DEER BOR J
trande råkat såra hr grefven.
Grefve A. yttrade härpå att sådant vi-st icke
vore bändelsen.
Så förhåller det sig i det närmaste med denna
revolutionära, tilldragelse, öfver hvilken it-
skill:ga kort derefter lära lagt sina hufvuden
hop, för att djupsinnigt utfundera hvad den
månde betyda, och som Minerva nu tyckes finna
så märkvärdig.
— Norrlandsposten, berättar, att Sundhets-
kollegium skall på förslaget till det blifvande
uYya ajoteket i Gefle hafva i första rummet
uppfört hr P. O. Almström.
— Uii Kroncbergs län har bildats en Rädd-
ningsanstalt för vanvårdade barn. Länets
hustållningssällstaps förvaltningsutskott hade, i
egenskap al sparbankens principal, biträdt nämn-
de stiftelse med 50 proc. af spa: bankens ränte-
vinst från år 1846, hvarefter ytterligare mede)
nsamlats genom subskription. Föreningen har
börjat sin verksambet med en fond af 4,3564
rdr bko. H. M. Drottningen har till stiftelsen
ssäntt ett belopp af 400 rdr bio och tillåtit
densamma bära namnet: Drottning Josefinas
förening för vanvårdade barn inom Kronobergs
:iän. Många ansedda personer inom länet haf-
va skyndat att efter bä:ta förmåga understödj:
stiftelsen; bland dessa må nämnas doktor Wie-
selgren, ryttmästare Stjernsvärd jemte flera at
ortens possessionater. Barnen komma ej, så-
som vid St. Råby, att uppfostras wid ett af
stiftelsen organiseradt institut, utan inackorde-
ras hos välkända personer, som emot en lämp-
lig ersättning vilja åtaga sig deras vård.
— Uti Hudiksvslls Veckoblad finnes införd
en ansökning till Kgl. Maj:t :f Hassela samt-
liga socknemän å a!lmän i ämnet lagligen ut-
plyst och den 2 Jan. hållen sockenstämman,
med önskan, att branvinsbränningen efter sex
år, med en månads firminskning under hvarje
år, helt och hållet, tillika med all försäljning
af rusdrycker; i måder förbjödes. Ea dylik
ansökning är af Högs samtelige sockenmän uti
allmän sockenstämma i underdånighet fram-
stäld och afgifven i slutet af år 1847
— Beriktigande. Red. anser sig böra sjelf
anmärka ti!l rättelse tvenne oriktigheter, som
influtit i de båda näst föregående numrorna af
Aftonbladet, och hvilka icke blifvit observerade
förr än sedan tidningen var lagd under pressen.
Deu ena är ett utwzyck i gårdagens Alton-
blad, i recensicnen öfver br Almgrens anföran-
de, nemligen angående Polhem, att han icke
befattade sig med tullfrågor. Artikelns förfat-
tare hade vid nedskrifvandet häraf i tankarna
endast Polhems mekaniska snille och industri-
ella verksamhe!, men måste sjelf döma sig skyl-
dig till en glömska för tillfället af den omstän-
digheten, att den i dessa stycken så utmärkte
mannen äfven såsom kommersråd yttrade sig
i skrifter öfver frågor, som stå i sammanhang
med tullsystemet — bland annat i ett betin-
kamde till 4720 års riksdag — äfvensom att
han delade de prohibitiva åsigter, hvilka nästan
alltsedan blifvit fullföljda af statsmakterna, med
så stora uppoffringar från det allmännas sida,
och så liten förmån för vår industri och mna-
tionalrikedom, i jemförelse med andra länder,
så att hr Almgren hade all anledning ait om-
tala honom i detta hänseende.
Den andra rättelsen angår den itisdagsbladet
meddelade notisen om bevillnings-utskottets be-
slut att föreslå en serskild beskattning å privat-
bankerna med 435 procent å den utdelning, som
öfverstiger 6 procent af det å aktierna insatta
kapitalet. Då denna notis meddelades redaktio-
nen, var nemligen dervid fogad en reflexion,
som råkade halka förbi vår uppmärksamhet,
neml. att billigheten af ett sådant förslag utan
svårighet inses. Men red. har härigenom af en
händelse kommit att för egen räkning avancera
en sats, som strider emot dess öfvertygelse. Vil
inse privatbankerna genom sin närvarande foriuj
wunna i en framtid blifva rätt äfventyrliga, men
cke af det skäl, som man nu allmännast tyc-
(es antaga. Det äfventyrliga ligger dels i mo-
0polsystemet och dess stora utsträckning, dels
otillräckliga koniroller från statens sida, och
lutligen derti, att de hufvudsakligen fått för-
sandlas till småsedels-fabriker, och att en
tor del af den nytta derigenom gått förlorad,
om de kunde hafva åstadkommit, enligt den
irsprungligt åsyftade planen, såsom kassor och
msättningsanstalter: för allmänhetens besparin-
ar. Att aktierna gifva god behållning, är der-
mot nigot som hvarken bör eller kan tillräk-
as inrattningen såsom ett fel, då bankerna
cke taga mer än 3 procents ränta och icke
vinga någon att anlita dem. Vi skulle full-
.Omligt instämma i principen af en sådan gra-
ation i bevillning, hvarigenom. den, som har
törre inkomster, äfven komme ått proportions-
is skatta mer till det allmänna, om denna
ripcip tillämpades på alla näringar; men vi
nse det vara ett vådligt ingrepp i rattsgrund-
stsen att undantagsvis lägga en sådan beskatt-
ing På någon viss rörelse serskildt. I det hän-
eendet är det icke nog att säga, att privat-
ankerna tåla vid en sådan beskattning. Vill
san utgå ifrån en sådan synpunkt, så skall
ran snart komma in i en villervalla af orätt-
isor och mannamån, hvilken blir alltför ögon-
enlig, för att ens behöfva ytterligare bevi-as,
—
— Ui tidningen Altvar och Skämt läses
öljande märkliga notis:
Då sistlidne höst vestra tornet till Sköns gamla
yrka var under rifning, kom af en händelse golf-
et uti vapenhuset att öppnas. Derunder upptäck-
s en murad graf, hvaruti 9 likkistor voro ned-
itte, utan att vara betäckta med jord. Vid öpp-
andet funnos de innesfuta skeletten och stoftet af
e äldre personer (en man och tvenne fruntimmer)
hh sax harn. Deras cvenninsar ehurn mer Och
—- Av mm: AS sh AR
vw -- mm
- — DA MM MA AA
ÖS m