da er till den der viljan, åt hvilken fäder-;
neslandets historia skall hafva blifvit nanför-
trodd? Vore ni beredd att försvara denna
sats, som en rälttssate? Hvad skördar väl fol-
ketaf dylika banala fraser? Blifva icke derige-
nom efterhand folkets rättigheter bortgycklade
(eskamoterade)? Huru?... om ni uppställt er
ansökning ungefär som följer: Ständerförsam-
lingen erinrar konungen om det, med regerin-
gen till honom öfvergångna ,kungliga ord af
hans företrädare, hvars uppfyllande är regerin-
gens första, så politiskt som moraliskt oafvisli-
ga pligt, och som — äfven om de stegrade
rättsanspråken hos det, sedan 30 år tillbaka,
väntande folket, blott i inskränkt mått tillfreds-
ställes — dock skulle helsas välkommet, såsom
en början till vidare förbättringar,. En så be-
skaffad framställning skulle väl, enligt all san-
nolikhet, hafva vunnit föga sympati hos för-
samlingens ultra-lojala herrar; men den hade i
alla fall föranledt verksammare mitt och steg,
och en större morsli k verkan, än den andra.
Den hade, vid det närvarande rättsområdets
uppmätning, upprest ett skiljemärke, som för
framtiden kuzde tjena till en bättre stödje-
punkt. I6 (Forts) I