aldrig fallit oss in att försvara principen a Konungens utnämningsrätt,. Detta är en så riktigt och tydligt framställd tanka, att man icke kan undgå att instämm: deri. Meny — säger Allehanda — ehuru delt: skulle utgöra vår bestämda åsigt, antingen fall frågan vore att bilda en ny stat, eller och om någon sannolikhet funnes att på fredlig vät genomdrifva ett rationelt och fullt principenlig förslag, så får man nu icke göra sig illusione i det afseendet; och så mycket vi än förtröst på tidens och ideernas makt, kunne vi doci icke dölja för oss, att det finnes någonting in om de bestående samhällena, som kallas politis nödvändighet.n Äfven detta resonnemang är riktigt så til vid2, som det uttrycker den allmänna sitsen att man vid reformer inom ett redan beståen de sambälle måste göra afseende på och berikna hvilka krafter, som redan finnas att tillgå för eller cmot, samt följaktligen någon gånt uppoffra en del af en theoris totala genomförande, äfven den förträftligaste, eller med andra ord af en radikal åsigt, för att kom ma till ett resultat. Deruti ligger egentligen hvad Allehanda menar med politisk nödvändighet, och den angifna regeln måste gälla vid allt praktiskt S räfvande. Det återstår likväl alltid att tillse hvad som verkligen utgör en nödvändighet för hvar e serskildt fall och att icke låta hänföra sig af en blott subjektiv föreställning om dess tillvaro i högre grad, än den verkligen finnes, på det man icke må förledas att af ett rationelt och fullt principenligt förslag gifva ifrån sig hvad man framdeles kunde ångra, och derigenom försvaga reformens välgörande inflytelse för efterkommande. Låtom oss se hvad Alleh. vidare har alt förmäla härom. I reformvännernas förslag till bildande af öfre kammaren, — säger D. A. — finner man åtskilliga koncessioner åt såväl presteståndet, som den högre förmögenheten och embetsmannahierarkien, hvilka innefatta rätt betydliga eftergifter, utan att ändå uppfylla det ändamål, hvilket, vid beräkningen af sannolikheterna för ett bifall till förslaget, å då fyra riksståndens sida äfven miste afses, eller att gifva något, om vi så få kalla det, soulagement åt adelselementet. Nu är frågan, om ett sådant soulagement är mnödvändigt, för att på fredlig väg vinna ridderskapet och adelns samtycke till en representationsförändring? och huru beskaffadt bör då detta soulagement vara? Den förra frågan kan visserligen besvaras med nej, :om vi vilja vänta på reformen ännu ett par decennier; men vilja vi hoppas den under Konung Oscars styrelse, så befara vi att den måste besvaras med ja. Svenska adeln är ännu både alltför rik och eger ännu alltför mycket inflytande vid riksdagarna, att man kan hoppas, det den godvilligt skulle helt och hållet tillintetgöra sin existens, såsom en i viss mån ingredierande del uti representationen. — Antager man således, att representationsförändringen icke går igenom, så vida icke ett offer göres åt det inrotade föreställningssättet inom adeln; så frågas, huru beskaffad bör denna koncession blifva, för att vara mirst skadlig och minst stötande mot tidens: demokratiska riktning ? Här begynne vi att skilja oss något ifrån AlIchandas åsigt. För det första tro vi nemligen, att förslaget om Konungens utnämnngsrält icke så mycket härleder sig ifiån en önskan att soulagera, adeln, som ifrån Regeringens cgen önskan att hafva en betydande inflytelse på representationen; en inflytelse, som Alleh. sjelf förklarat för betänklig,. Det är imedlertid af mindre vigt, hvad som här utgör sjelfva motivet, och vi vile således ej tvista vidare derom. Ait nästan hela den nuvarande ministeren icke saknar en viss böjelse för det byråkratiska elementets öfvervigt och en viss antipathi för det demokratiska elementet, det torde imedlertid Allehanda medgifva oss; ty hade det varit annorlunda, så hade väl äfven det anförande, hvarmed statsrådet Silfverstolpe framträdde å Regeringens vägnar vid sista riksdagen, innehållit en mera öppen förklaring till förmån för majoritetens rätt. Men för det andra äre vi också betydligt mera optimister än Allehanda i afseende på förhoppningen, att reformen kunde gå igenom SERENA TE EEE EA SEE YT ERE