sig rält på lagliga vägar! Dessa äro tyenne — den
ena, att adjunkterne jemte komministrarne; som dela
samma öde, förena sig inom alla stift, att hos Kongl.
Maj:t i benådningsväg anhålla om förhöjd årsberäk-
nibg för alla, så att samma förmån tillfaller kyr-
kans som skolans tjenstemän; eller: den andra, att
adjunkterne med komministrarne i hvarje stift bi-
draga till aflöningen för ett ombud vid nu instun-
dande riksdag, så att 42 komministrar med sina
röster kunna öfverväga dem af det högre prester-
skapet, hvilka ännu hafva mod att vilja förlänga
förtrycket öfver dem, som egentligen draga dagens
tunga och hetta i kyrkans tjenst. Jag- behöfyer
icke upprepa de goda frukter, som både skolan och
kyrkan häraf skulle skörda. Det är sagdt mer än en
gång och så tydligt bevisadt, att det skulle förråda
allt för stor missaktning för den läsande allmänhe-
tens omdöme, om man ytterligare dermed skulle
falla besvärlig. — Må derföre i hvarje stift kallelse
utgå till adjunkter och komministrar att samman-
träda, ju förr desto heldre, för att taga dessa frågor
i öfvervägande och framför allt, att när riksdag stun-
dar, hvarje stift må hafva sitt ombud valt, för att
en gång göra ett slut på orättvisan och förtrycket
af den förhöjda årsberäkningen! -
Adjunkt på landet.
os TT EE