VS SVE Irteg Ute
n Se Aftonbladet!
S Kom då och ta det!
a Helios och Dagen!
I- Tagen dem, tagen! — -
)- Post- och Inrikes, mäktig, bred och lång!
ut Här Allehanda
Hålls er tillhanda, :
Jemte Minerva, liten finger lång!
MMMM
— Tidningen Dagen har i dag, förmodl
.-gen, heter det, till stor hugnad för Aftenbl:
I det, som är så angeläget att få kännedom or
Dagens ställning i representationsfrågan, afgilv
den förklaringen, att dess redaktion med myc
ken belåtenhet sett, hurusom med julhelger
.tilländagående stånden blifvit borttagna — p
-IStortorgeb,. Vi skynda att temna en wvidsträck
Itare offentlighet åt detta fina och lyckliga skäm
hvilket så väl tillfredsställer allmänbetens an
språk på att få veta hvad en publicist för
-Iskölden i den wigtigaste äf de organiska reform
frågorna. Ännu intressartare vore det likvä
em Dagen vifie aftrycka parallelt på tvänn
-Ispalter, till venster herr Crusenstolpes energi
.jska och med så mycken liflighet utförda de
duktion emot ståndsrepresentationen och fö
(den allmänna valprincipen, i det !bekanta ar
Iibetet: Vidräkning och reform, samt till höge:
herr kapten Lindebergs förslag till representa
itionens ombildning i fem stånd, alltsammans
rmunder försedt med jemförande kritiska note;
jar herr Th. Sandström, ad modum Minellii.
1 — Uii samma tidning läses en hemställan
som icke synes oriktig, att H.K. H. Kron:
, prinsen måtte såsom åhörare komma att bivi-
sta statsrådets öfverläggningar, för att i tid
I göra sig bekant med statsärenderna. Förmod-
ligen kommer väl detta äfven att ske, sedan
H. K. H. fukändat sina akademiska studier.
Samma tidningsnummer innehåker en lång
skrift om opposilionstidningar i allmänhet och
loppositionstiäningar i synnerhet, hvilken sken-
barligen tyckes härleda sig från den bekanta
s hedersgubben Farbror Mårten, som alltid varit
( en välmenande man, men börjar blifva något
pslö i tankarna på sin ålderdom. Betta förrå-
des tydligt af det svamlande och orediga i ar-
tikelns innehål. Gubben börjar nemligen, så-
jsom utgångspunkt, att tala om den nödvän-
j dighet, bvari vi (Dagen) befinna oss, alt få veta
på hvad fot tidmingspressen i närvarande stund
verkligen hefinner sig. Men månne då icke
denna undersökning borde börjat hemma, så
jatt Dagen först gjorde sig bestämd reda för
Isina egna fötter. Farbror citerar derefter
jätskilligt ur Allehanda och Aftonbladet, för att
ed att da förändrat sin appssitionsfärg, men
ldervid blandar har icke allenast oredigt ihop
Jhvad den ene och andre sagt, utan drager der-
Jemte fram just sådana yttranden, serdeles ur
artiklar i Aftonbladet, som emot Dagen sjelf
tydiigt bevisa, alt Aftonbladet alldeles ieke är
hvad man kallat. ministerielt, utan fastmertyd-
ligen och uttryckligt angifvit, att ganska myc-
ket ännu synes återstå att önska, i afseende
på konseljens bildning, innan man kan hoppas
att se den handla med full konseqvens och
kraft, samt i öfverensstämmelse med det all-
männa oeh hos åe upplystare lifligt kända be-.
hofvet at samhällsförbättringar i ett land, hvars
hela moraliska oeh politiska lif under en så
lång tid legat under en narkotisk slummer, och
i följd deraf befinner sig så kraftlöst i allt som
erfordrar någon samverkan af den allmänna an-
dan, att det liknar en konvalescent, sem efter
en långvarig sjukdom behöfver lära sig å nyo
att gå på egen hand.
Derefter klagas det, alt man vill drifva Da- (
sen att förklara sina grundsatser inom någrall
veckor, medan man ej tillräknat regeringen att!s
len ännu efter ett år visar en viss obestämd-
ret och vacklande. Men, bäste farbror, det är)d
ust detta sednare, som man ouppbörligen ön-
kat att få undanröjdt, och hvarföre man yr-
ar, att regeringen skall genom valen till den blif-
rande Fr presentationskomiteen visa en bestämdlh
äg, an: att de rådgifvare, som icke handlati
full ö:veren:stämmelse med den riktning, som Je
lå an ases måtte hafva det begreppet om vigten st
fen sådan sak, att de lemna sina platser. I allalo
all kan en sådan brist på ett håll inzalunda lr:
lifva en anledning för att ursäkta en dylik)k.
:os en uppträdande publcistisk organ, hvarsd
örsta bestämmelse måste vara att uttala ochl!d
öka. verka för bestämda grundsatser.
Det märkligaste och enda af någon betyden-
et i meranämnda artikel är följande stycke
m Posttidningen:
Denna tidning utgifves af Svenska akademien,
hvilken öfverlåtit den åt samme redaktör, som i
14 år innehaft den. Akademien försäkras bland
sig räkna en pluralitet af de mest rättrogne an-
hängare af den gamla .regimen. Nu är det lik-lin
väl bekant, att denna akademi till en gänska stor lde
del styres och bestämmes af sin sekreterare, och m
tt denne sekreterare är, sedan några och tjugu
ir, konungens handsekreterare, hedrad med H.
M. dagliga förtroliga umgänge, och man har icke
hört, att egenteligen någon, men åiminstone: visst )!a
cke pluraliteten af densemma, är illa anskrifvenmi
warken på hofvet elier i de båda bladen., bl
Denna anmärkning synes egnad att påkalla enloc
iss uppmärksamhet, men felar på en omständig-lko
et, som är den, att enligt hvad vi specielt hört på
gas, har svenska akademiens sekreterare ickelme
lenast icke H. M. Konungens dagliga umgän- ga
, utan skall till och med, ända sedan sju e!-!da;
em oa