gen eller någon annan tidning, af hvad färg o helst, sådant icke i ringaste mån angår teater Teatern lärer också icke kunna hindra kapten Li deberg, att utom densamma hafva hvilka lofli; bestyr honom lyster. På teaterns inre förhål!ai den får sådant icke inverka, och har ej heller gjo det. All sammanställning här vid lag är såled högst oriktig och — om gjord för att skada högst oädel; ty genom den reflex, Dagen sålunc fremställes kasta på teatern, är det måhända lä nog att beröfva densamma den lilla popularite den kan ega; en förlust, i detta fall fullkomlige oförtjent. Uti samma skrift finnas, med anledning af e anmärkning i den förutnämnda Allehandaart keln, citerade följande rätt roliga kuplett ur de lilla divertissementet Nyårsmaskraden; den sjur ges af en figur, som föreställer tidningarna: Samlen er alla, J Prenumeranter! Fisket begynner ochkroken jag lagt. Samla er från alla håll, alla kanter, Tiden är dyrbar, jag ber er, gif akt; — Här finns allt hvad ni nånsin vill ba: Kom blott och ta! Ramlande throner och krögarcessioner, Spisning på månad och sultanens prakt, Spanmälslagens slut; Rum som hyras ut! — Se Aftonbladet! Kom då och ta det! Helios och Dagen! Tagen dem, tagen! Postoch Inrikes, mäktig, bred och lång! Här Allehanda Hålls er tillhanda, Jemte Minerva, liten finger lång! —