ellhga ordinarie roteringen. Det är bekant, att vid den sedan år 4840 san mankallade urtima riksdagen ingenting i fråga o , Jofvannämnde angelägenhet företogs; att vid 484 -jårs riksdag, Rikets Ständer beslutade ett förär t)dradt sätt för förstärkningsmanskapets eller såsoi tidet nu kallades beväringsmanskapets inrättand -Jutan att hafva emottagit det begärda provisionell vlextra roteringsverket till pröfning eller den 1840 års beslut begärda plan till ordinarie rote ringens förbättrande. Vid denna riksdag (4842 I märkvärdig för många olagliga och förhastad I beslut, begärde Rikets Ständer väl genom skril ;velse, af den 40 Augusti, att den gjorda pro visoriska regleringen med extra roteringen skull lånyo öfverses, och der den blifvit ojemn, I förhållande till gamla roteringen, blifva jem Ikad,; men man yrkade ej, att denna regle Iring skulle framläggas till Rikets Ständers pröf ning och godkännande, på sätt 4840 skedt oci grundlagen stadgar. Om den ordinarie roterin gen nämndes ingenting, Vid 4843 års riksda uppgåfvo Rikets Ständer det sätt, hvarpå de an sågo likhet i extra roteringsbördan kunna lämp ligast vinnas; men gjorde ingenting i afseende p ordinarie roteringens år 1840 begärda förändran de och förbättrande; icke heller antydde rege ringen någon afsigt att utvidga gamla soldatrote ringen. Vid 4847 års urtima riksdag väcktes in gen fråga härom, hvarken af Regeringen eller Ri kets Ständer. Ar 4823 tillkännagaf Regeringer åt Ständerna, att kollegierna stadnat i olika ut låtanden angående grunderna för extra roteringen jemkning, gaf ej sjelf. någon proposition i ämnet men begärde att Ständerna skulle utlåta sig der öfver, då Kongl. Maj:t ville fatta sitt beslut oct låta utfärda nådiga föreskrifter för denna rote: rings emknings definitiva fullbordan. Det är besynnerligt nog, ifrån denna, med rätts den extra roteringen allena rörande förhandling som hela oformligheten af den nya ordinarie sol datroteringen fått stöd och antagit en form a Konungs och Ständers gemensamma åtgärd, oaktadt Konungen aldrig år 4823 föreslagit någo! derom, eller enskild riksdagsman derom väckt fråga Detta vidunderliga förhållande tillkom på det sätt, att i den underdåniga skrifvelse Rikets Ständer d. 47 Dec. 4825 afgålvo, angående extra roteringens jemkning, yttras i förbigående: pi betraktande deraf, att efter hvad genom Rikets Ständers år 48140 fattade beslut varit åsyftadt extra roteringen endast borde träffa så kallad privilegierad jord, samt att derifrån således äfven böra skiljas alla hemman och lägenheter af krono-, skatteoch frälse-natur, hvilka, enligt författningarne, äro underkastade ständig rotering, anse Rikets Ständer att vid de bhfvande extra-roterings-jemknings-förrättningarne böra från upptagande i extra roteringen uteslutas: 4:o alla vid 4811 års extra rotering anteknade hemman af förenämnde beskaffenhetp, etc. Denna rent af diktade premiss, ty i 4840 års beslut finnes ej ett ord, ingen bokstaf, som föranleder den tankan att blott den så kallade privilegierade jorden afsetts vid extra roteringen, är den grund hvarpå Regeringen och embetsverken sedan stödja påståendet, att den nya ordinarie soldatroteringen är laglig och af Rikets Ständer till principen gillad. Huru den kunnat i Rikets Ständers skrifvelse insättas, är så mycket vidunderligare, som i samma deras skrifvelse på ett föregående ställe åberopas Rikets Ständers beslut år 4840, samt erkännes, att derigenom blifvit stadgadt, det all öroterad jord i riket, med undantag af boställen som af i tjenst varande militärpersoner innehafvas, borde med extra votering beläggas, Visserligen är, såsom det kan förmodas, imed afsigt utur citationen uteslutna orden: af hvad namn och beskaffenhet den vara månr, hvilka ord, på sätt vi i början åberopat, tydligen finnas i 4840 års beslut; men då i alla fall redan ordena all oroterad jord synas tillräckligt uttrycka Rikets Ständers mening, och de L annat fall säkert skulle hafva bestämt uttryckt den, antingen genom att hafva benämnt den privilegierad,, eller ock tillagt, så vida den ej är ordinarie rotering underkastadp, 0. s. v,, så Visar let sig, alt, hela denna mellanmening i det af Rikets Ständer 41823 bifallna förslag till underd. krilfvelse tillkommit genom någon af dessa öfverumplingar eller tillställningar, för hvilka den yrdelade representationen så ofta varit och ännu orde blifva utsatt. Det säkra är: att 4840 års ständers beslut blifvit förvrängt, och att ännu i lenna stund intet i laglig form fattadt belut fines, som berättigar till den nya ordinarieroterinens fortfarande indelande på krono-, skatteoch rälse-jord; ty dertill fordras, i laga ordning väckt råga, och i laga ordning öfver frågan hållna ståndsfverläggningar. Sådant har ännu aldrig varit allet; och på den grund borde det aldrig kunna alla en välmenande och rättvis regering in, alt beropa 4823 års underd. skrifvelse angående Tlra roteringen såsom ett lagligt skäl till uppäfvande af Rikets Ständers år 1340 lagligen fatade beslut och Regeringens egen 1844, i enliget dermed affattade instruktion för extra roteingskommissionerna i riket. Denna utvisar, att egeringen sjell uppfattat saken i samma anda, om Rikets Ständer, och i samma reformerande, älgörande anda, som de grundlagsstittande Stänerna och den fastställda Regeringsformen hyllat andra likartade afseenden; nemligen: att ifram-) iden alla nya skattebördor borde utgöras efter! emlikhetsprincipen. I Den ringaste besinning af de hämmande verk-;