ellhga ordinarie roteringen.
- Det är bekant, att vid den sedan år 4840 san
- mankallade urtima riksdagen ingenting i fråga o
, Jofvannämnde angelägenhet företogs; att vid 484
-jårs riksdag, Rikets Ständer beslutade ett förär
t)dradt sätt för förstärkningsmanskapets eller såsoi
tidet nu kallades beväringsmanskapets inrättand
-Jutan att hafva emottagit det begärda provisionell
vlextra roteringsverket till pröfning eller den
1840 års beslut begärda plan till ordinarie rote
ringens förbättrande. Vid denna riksdag (4842
I märkvärdig för många olagliga och förhastad
I beslut, begärde Rikets Ständer väl genom skril
;velse, af den 40 Augusti, att den gjorda pro
visoriska regleringen med extra roteringen skull
lånyo öfverses, och der den blifvit ojemn,
I förhållande till gamla roteringen, blifva jem
Ikad,; men man yrkade ej, att denna regle
Iring skulle framläggas till Rikets Ständers pröf
ning och godkännande, på sätt 4840 skedt oci
grundlagen stadgar. Om den ordinarie roterin
gen nämndes ingenting, - Vid 4843 års riksda
uppgåfvo Rikets Ständer det sätt, hvarpå de an
sågo likhet i extra roteringsbördan kunna lämp
ligast vinnas; men gjorde ingenting i afseende p
ordinarie roteringens år 1840 begärda förändran
de och förbättrande; icke heller antydde rege
ringen någon afsigt att utvidga gamla soldatrote
ringen. Vid 4847 års urtima riksdag väcktes in
gen fråga härom, hvarken af Regeringen eller Ri
kets Ständer. Ar 4823 tillkännagaf Regeringer
åt Ständerna, att kollegierna stadnat i olika ut
låtanden angående grunderna för extra roteringen
jemkning, gaf ej sjelf. någon proposition i ämnet
men begärde att Ständerna skulle utlåta sig der
öfver, då Kongl. Maj:t ville fatta sitt beslut oct
låta utfärda nådiga föreskrifter för denna rote:
rings emknings definitiva fullbordan.
Det är besynnerligt nog, ifrån denna, med rätts
den extra roteringen allena rörande förhandling
som hela oformligheten af den nya ordinarie sol
datroteringen fått stöd och antagit en form a
Konungs och Ständers gemensamma åtgärd, oak-
tadt Konungen aldrig år 4823 föreslagit någo!
derom, eller enskild riksdagsman derom väckt fråga
Detta vidunderliga förhållande tillkom på det
sätt, att i den underdåniga skrifvelse Rikets Stän-
der d. 47 Dec. 4825 afgålvo, angående extra ro-
teringens jemkning, yttras i förbigående: pi be-
traktande deraf, att efter hvad genom Rikets
Ständers år 48140 fattade beslut varit åsyftadt
extra roteringen endast borde träffa så kallad pri-
vilegierad jord, samt att derifrån således äfven
böra skiljas alla hemman och lägenheter af kro-
no-, skatte- och frälse-natur, hvilka, enligt författ-
ningarne, äro underkastade ständig rotering, anse
Rikets Ständer att vid de bhfvande extra-rote-
rings-jemknings-förrättningarne böra från uppta-
gande i extra roteringen uteslutas: 4:o alla vid
4811 års extra rotering anteknade hemman af
förenämnde beskaffenhetp, etc.
Denna rent af diktade premiss, ty i 4840 års
beslut finnes ej ett ord, ingen bokstaf, som för-
anleder den tankan att blott den så kallade pri-
vilegierade jorden afsetts vid extra roteringen,
är den grund hvarpå Regeringen och embets-
verken sedan stödja påståendet, att den nya or-
dinarie soldatroteringen är laglig och af Rikets
Ständer till principen gillad. Huru den kunnat
i Rikets Ständers skrifvelse insättas, är så myc-
ket vidunderligare, som i samma deras skrifvelse
på ett föregående ställe åberopas Rikets Ständers
beslut år 4840, samt erkännes, att derigenom
blifvit stadgadt, det all öroterad jord i riket,
med undantag af boställen som af i tjenst varan-
de militärpersoner innehafvas, borde med extra
votering beläggas, Visserligen är, såsom det kan
förmodas, imed afsigt utur citationen uteslutna
orden: af hvad namn och beskaffenhet den vara
månr, hvilka ord, på sätt vi i början åberopat,
tydligen finnas i 4840 års beslut; men då i alla
fall redan ordena all oroterad jord synas till-
räckligt uttrycka Rikets Ständers mening, och de
L annat fall säkert skulle hafva bestämt uttryckt
den, antingen genom att hafva benämnt den pri-
vilegierad,, eller ock tillagt, så vida den ej är
ordinarie rotering underkastadp, 0. s. v,, så Visar
let sig, alt, hela denna mellanmening i det af
Rikets Ständer 41823 bifallna förslag till underd.
krilfvelse tillkommit genom någon af dessa öfver-
umplingar eller tillställningar, för hvilka den
yrdelade representationen så ofta varit och ännu
orde blifva utsatt. Det säkra är: att 4840 års
ständers beslut blifvit förvrängt, och att ännu i
lenna stund intet i laglig form fattadt belut fin-
es, som berättigar till den nya ordinarieroterin-
ens fortfarande indelande på krono-, skatte- och
rälse-jord; ty dertill fordras, i laga ordning väckt
råga, och i laga ordning öfver frågan hållna stånds-
fverläggningar. Sådant har ännu aldrig varit
allet; och på den grund borde det aldrig kunna
alla en välmenande och rättvis regering in, alt
beropa 4823 års underd. skrifvelse angående
Tlra roteringen såsom ett lagligt skäl till upp-
äfvande af Rikets Ständers år 1340 lagligen fat-
ade beslut och Regeringens egen 1844, i enlig-
et dermed affattade instruktion för extra rote-
ingskommissionerna i riket. Denna utvisar, att
egeringen sjell uppfattat saken i samma anda,
om Rikets Ständer, och i samma reformerande,
älgörande anda, som de grundlagsstittande Stän-
erna och den fastställda Regeringsformen hyllat
andra likartade afseenden; nemligen: att ifram-)
iden alla nya skattebördor borde utgöras efter!
emlikhetsprincipen. I
Den ringaste besinning af de hämmande verk-;