fvande, att som under helgen åtskilliga Utskott, Iserdeles Statsutskottet, hvilket på sitt bord hade en hel hop mål liggande, varit försatta i oT verksamhet, och sådant berott derpå, att ordföranderne, som tillhörde riddarhusets ledamöter, icke kallat Utskotten till sammanträden; så hade hr talmannen, för den händelse sådana uppsköf skulle kunna lägga något hinder i vägen för riksdagens förhjelpande till slut inom den utsatta tiden, funnit sig befogad att, på Borgareståndets vägnar, uti den sista talmanskonferansen emot ett sådant förfarande af Utskottens ordförander nedlägga sin reservåtion eller protest. Hr Petre begärde ordet, och vitsordade, såsom ledamot af talmanskonklaven, att hr talmannen vid nämnde tillfille med värma och kraft fört Ståndets talan, samt hembar hr talmannen sin tacksamhet härför och uppmanade hr talmannen att tillse, det riksdagsgöromålen icke vidare genom onödigt uppskof måtte uppebållas. Häruti instämde de fleste af Ståndets ledamöter. Derefter föredrogs Bevillnmgs-Utsk:s Bet., rörande tullbevillningen, hvarvid man började med frågan om föredragningssättet. Atskilliga ledamöter, hvaribland hrr Brinck, Ödmansson, Koch från Malmö, Petr, Ekholm m. fl., önskade, att man genast skulle företaga Bet:t till afgörande enligt 49 R. O., sådan den nu lyder; hrr Arnberg, Gustafsson, Lagergren och Schartau åter förmenade, att den 49 ej här vore tillämplig, utan att, enligt den 74 R. F., Bet:t endast borde föredragas till bifall eller återremiss, men icke förändras. Vid votering segrade likväl den förra meningen med 29 röster emot 49. Diskussionen öfver 4:sta punkten iBet:t, hvari Utskottet tillstyrker R:s St:r att med hufvudsakligt alseende å Kgl. Maj:ts prop. vidblifva grunderna för nuvarande tulltaxa etc., upptog det öfriga af förmiddagen. Utskottets nya förslag klandrades mycket af den liberala sidan, som ansåg Utsk. i tillämpningen hafva frånträdt den åberopade principen. För bibehållande af den gamla tulltaxan med de förändringar, som deruti sedermera blifvit gjorda, yttrade sig hrr Ericsson, Lindström fr. Götheborg, P. Berg, Grape, detre, Lindström från Wisby, Kock från Malmö (hvilken uppgjort en serskild jemknings-promemoria, som äfven i en föregående sammankomst blifvit föredragen och, efter hvad det tycktes, vunnit bifall). Utskottets framställning i 4:sta Punkten försvarades hufvudsakligen af hrr Arnberg och KE. Almgren, Lagergren och Schartau, äfvensom hr Wahlgren, hvilken uppläste ett anförande för höga tullar och stränga bestämmelser. Efter lång diskussion blef framställningen lagd till handlingarne, genom votering, med 22 röster mot 24. På eftermiddagen, och sedan man bifallit hvad Utskottet yttrat, rörande serskilda motioner, började behandlingen af sjelfva tulltaxan, som kommer att genomgås från a till ö, sedan man afstått ifrån försöket att genomdrilva något jemkningsförslag, af farhåga att diskussionen derigenom endast skulle utdragas ännu längre. Vid första artikeln, alabaster, som Utskottet upptagit till tull per skålpund med 46 sk. och 4 Rdr 24 sk. bko tullvärde, begärde Hr Koch från Malmö nedsättning till 42 sk. Hrr Almgren, Arnberg och Schartau talade för bifall till Utsk:s förslag; hvaremot Hrr Mechel, Ekholm, Palander och Sjöstedt instämde med Hr Kock. Det yttrades, att denna -frågas afgörande kunde anses såsom ett program för Ståndets behandling af tulltaxan. Votering begärdes och utföll med 25 röster för den lägre tullbestämmelsen emot 49. Vid artikeln bark begärde Hr Gustafsson att utförseltullen måtte uppsättas till 24 sk., och biträddes härvid af Hr Lagergren, hufvudsakligen af det skäl, att icke ekskogarne måtte förstöras, derigenom att bönderne, lockade af utsigten att få sälja barken, skulle fälla träden. Hrr von Kock, Sjöstedt, Brinck, Ekholm och Kjellberg talade för den lägre tullbestämmelsen, hvilken vid votering segrade med 23 röster mot 49. Vid bleckslagarearbeten, der tullen var förhöjd, förekom åter en votering, hvari den lägre tullbestämmelsen i 4841 års tulltaxa segrade. Man stannade för aftonen vid artikeln kaffe. — Hos Bondeståndet afgjordes några betänkandefi från Statsutsk., bland hvilka utlåtandet angående begrafningsoch öfriga kostnader i och för Konung Carl Johans dödliga fränfälle, föranledde en diskussion; derunder Vv. Zweigbergk yrkade att ifrägavarande kostnader måtte behörigen verificeras, samt en svensk och norsk kommittå bildas, författ granska räkenskaperna och besörja kostnadernas fördelning på de båda rikena; yrkade återremiss. Henrik Andersson från Örebro klin ville veta hvilken förordning stadgar, att staten skall godtgöra kostnaderna för Kongl. begrafningar; ståndets sekreterare upplystel att ingen förordning härom funnes, men att det vore ett gammalt bruk. Flere yttrade sig; Ruthberg, Sahlström, Andreas Bengtsson och Ola Jeppsson talade för antagande af utsk:s förslag, och vid votering blef detsamma bifaliet. — Beviliningsutsk:s betänkande angående charte-sigillateförordningen antogs med åtskilliga amendementer. STO OKI O LK — Gårdagens plena i Riksstånden erbjödo flera punkter af intresse och verkligen lärorika för be-: traktaren af vårt närvarande representationssätt.: Främst deribland måste mån anmärka Högv. Presteståndets diskussion om tullbevillninzen. hvil