känna vårt Tand den politiska betydenhet, som mån-
gen riksdågstalare åberopat och velat skrifva på dess
regerings räkning. Det må vara hvar och en förbe-
bållet att i verldshändelser, hvilka legat utom grän-
sen för vår statskonsts omfattning, förnimma fruk-
ten af styrelsens vishet! Jag bär aktning förandras
tro; men grundar i detta fall min egen på min upp-
fattning af hvadjag sett och erfarit. Den plats, som
Borgareståndets förtroende vid förra riksmötet anvi-
sade mig inom Hemliga Utskottet, skänkte mig till-
fälle att taga närmåre kännedom om Sveriges äldre
och nyare diplomatie och jag är viss derpå, att
granskningen af våra ministeriella urkunder ej skall
jäfva mitt omdöme i nyssnämnde fråga.
Det åligger mig, att icke vidare förlänga diskus-
sionen i hufvudsaken, och på den enskilda tillrätta-
visning, hvartill en talares yttrande mig uppkallat,
skall jag ej spilla många ord. Jag vill icke, såsom
han, räkna mig ett politiskt mod till förtjenst. En
regering saknar aldrig loftalare och har alltid medel
i sin hand att ersätta det obehag, som möjligtvis,
ehuru sällsynt, kunde uppkomma för dem, hvilka
äfven i brydsawma omständigheter, ställa sig fram
till hennes försvar. Den åter, som vågar sig åstad,
med offentligt ogillande af ett regeringssystem och
dess. följder, måste besitta en fast grund i starka
och öfvertygande skäl och löper ändock ofta i mera
ömtåliga förhållanden fara, att stå ensam, öfvergif-
ven och isolerad. Med modlöshet, feghet, småsinne,
halfhet och cen egennyttigt förtigande af sin öfver-
tygelse, kan en representant icke gagna sitt fäder-
neslands sak, och utur denna synpunkt är det må
hända i sin ordning, att en mera allmän rättvisa
icke vägras åt nitiska bemödanden för ett samvets-
grannt uppfyllande af riksdagsmannakallet!
Hr Gustafsson: Jag delar de åsigter, hvilka blifvit
af hr Schartau, i hans nyss afgifna yttrande ut-
tryckta, och jag anser således lika med honom, att
detta memorial bör läggas till handlingarne. — I
öfrigt instämmer jag uti de af vice talmannen, hr
Brinck samt rr Wern och Petrg lemnade vid Ut-
skottets memorial fogade reservationer.
Hr Norin: Man har under denna diskussion, som
icke varit utan interesse i öfrigt, gjort hvarjehanda
anmärkningar emot Utskottets åtgärd, att vidröra
med sina anmärkningar från jordlifyet hädangången
ledamot af Statsrådet eller sådan, som eljest utur
konseljen afträdt. Jag åter tror, att Konstitutions-
Utskottet ganska rigtigt förfarit, då det upptagit hvad
äfven i hänseende till desse ledamöters rådslag före-
kommit anmärkningsvärdt; fastän det förhållande,
hvari de nu finnas försatta, gör att, såsom föregäen-
de talare anmärkt, framställningen derom icke kan
föranleda till. någon påföljd. Detta memorial bär
namn af decharge-betänkande. Tiden är således in-
ne, att afsluta räkningen öfver förflutna tidens re-
geringssätt. Om denna tid tror jag att den lemnar
oss många minnen, som, ty värr, ej kunna lätt gl öm-
mas. De flere önskningar, nationen fått obesvarade,l
lemnar närmare besked härom. Imedlertid få vi dock
nu säga ett tänkvärdt farväl åt tiden, som varit, —
medan vi böra kunna hoppas ersättning åt den tid,
som kommit. I öfrigt anser jag det icke vara o-)
lämpligt, att en tanka om det framfarna uttalas, äf-)
ven om den icke af alla inom Ståndet delas, — då!
i allt fall en och hvar torde få försvara sina åsigter.
Jag tillstyrker, att ifrågavarande memorial lägges till
handlingarne.
Häruti instämde hr Tjernberg.
Hr Walley: Jemte det jag förenar mig uti hr No-
rins yttrande, får jag förklara, att jag anser det haf-
va varit Utskottets ovilkorliga pligt, att hos Rikets
Ständer anmäla de anmärkningar, som, under gransk-
ningen af Statsrådets protokoll, emot den ene eller
andre rådgifvaren sig yppat, för den vidare åtgärd
Rikets Ständer dermed kunde finna lämplig. — Jag
yrkar, att ifrågavarande memorial må läggas till hand-
lingarne:
Diskussionen ansågs slutad, hvarefter hr talman-
nen yttrade: Diskussionen har allmännast gått derpå
ut, alt KonstitutionsUtskottets ifrågav. memorial, JM
18, må läggas till handlingarne; men af en del talare
är dock yrkadt, att sådant borde ske med det för-
klarande, att Ståndet anser Utskottet hafva egt fog
fill de gjorda anmärkningarne, fastän desamma icke
syntes nu mera böra till någon åtgärd föranleda. I
följd häraf kommer jag att, till en början, framställa
propositien derå, att-.samma memorial må af Ståndet
läggas till handtingarne,
Hr Poetrö: Jag misstager mig sannolikt icke, då jag
tror, att flertalet af de ledamöter, hvilka gillat Kon-
stitutionsUtskottets- memorial och yttrat, att detsam-
ma bör läggas till handlingarne, tillika önskat, att
denna åtgärd måtte åtföljas af ett instämmande uti
de af vice talmannen, hr Brinck, hr Wern och mig
afgifna reservationer.
Hr Schartau: Jag har visserligen förutansett detta
memorial böra, utan vidare omdöme, läggas till hand-
lingarne; men jag förenar mig gerna, om: det går an,
med dem, som instämt uti de af hrr: vice talman-
nen Brinck, Wern och Petre, i deras reservationer
yttrade åsigter.
Uti denna mening hördes flere af Ståndets hrr le-
damöter instämma.
Hr Lage-gren: Jag har så uppfattat diskussionen,
som hade de fleste talarne ansett förevarande memo-
rial böra helt enkelt-läggas till. handlingarne: Jag
tror mig icke behöfva att inför Ståndet nä nämna de
särskilda skäl, hvärföre detta vore önskligt, utan hem-
ställer blott, om icke propositionen må få derpå
ställas.
Hr Sundler: Jag instämmer uti herr Schartaus så
väl förra, som sednare yttrande.
Diskussionen ansågs slutåd, och Ståndet beslöt att:
lägga memorialet till: handlingarne, döls med förkla-
rande, att, ehuru Ståndet fann fog icke hafva sak-
nats till de af KonstitutionsUtsk. gjorda anmärknin-
gar och framställningar, Ståndet likväl ansåg desam-
ma numera icke till. någon . påföljd - föranleda, dets
med instämmande uti hrr Brincks, Werns och: Pe-
tös vid memorialet fogade reservationer.
— Gårdagens för- och eftermiddagsplenum hos
RBidderskapet och Adeln upptogs af diskussioner öf-
ver Bevillningsutsk:s betänkande angående stämpla-
de pappersäfgiften.
De punkters; hvilka egentligen blefvo vidtyftigt dis-
kuterade, VOro-äe som rörde den ökade bevillnin-
gemå tidningarne, som bifölls genom votering med
49 ja emot 31 nej, samt de om försäljningen och
kontrollerna å chartorhe, I dessa ämnen yttrade sig
väsendtligen grefye Cronhjelm och hr Printzensköld
cÄcnAm ntolkee ladan stor Pon rd