op behötvet BöRpatit förhållanda, så Tord fär vell j på ska jerntillverkningen, SäsD vent brgiligt vilkor ll för dess bestånd, frihet ätt obehindradt ulvegicklalkt year ordna sig efter locala ömständigheter och kon-de junkturförhållanden eller och skolå vi, förnekade al att begagna de naturliga fördelar vårt lands jernfo tillverkning inom sig eger, overfisåmme få åskåda, ni huru engelska jernhandeln vinner fast fot på det se område, vi annars kunnat försvara. ; vi Utom förut angilne orsaker tull vårt Jerns allt te för höga tillverkningspris, måste äfven anmärkas, la att jernverken äro belastade med enorma trans-!p portsvårigheter samt dermed förenad förlust affri tid och räntor, de sednare desto mera tryckande, .g nom vårt lands fattigdom på kapitaler. Då de engelska jernverkenr oftast hafva lätt kommunika24ion med sjökuster och sjelfve besörja sm tillverknings försäljning, så nödgas deremot våra stångsernsbruk vanligen underkasta sig en långsam och sostsam transport al så väl tackjernet, som det f rdiga stångjernet, hvarigenom, utom olägenheten att anskaffa ett, i förhållande till produktionen, onaturligt stort rörelsekapital, på detta uppstår en tryckande ränteförlust, och hvilket ofördelaktiga förhållande ej minskas, vid det att andre linder med jettesteg framgå till förbättrande af kommunikationerne, under det vi i sådant afseende göra föga värdt att nämna. Utan vidsträckte kanaloch jernvägsanlägningar, till stor del Då allmän bekostnad utförde, hade hvarken Englands, . Amerikas eller Frankrikes jernverk uppvuxit till den för oss hotande betydenhet, h vartill de nu kommit. Då andra länder gjort allt för att genom lindrig beskattainz, ja fullkomlig skattefrihet, genom förbättrade kommunikationer och skyddstullar uppmuntra denna näring, som utgör en vigkig grundval för all annan industri, så har densamma hos oss från äldre tider varit betungad med dryge afgitter Ull staten och tvingad inom onaturliga former, men allt detta oaktadt hittills förmålt att bestå, iast derföre, att den i öfrigt gynnats al förstelaktiga paturliga förhållanden. Imedlertid vill numera synas otroligt, att Sverges jerntillverkmninz älven för framtiden skall fortfara att på samma sätt inom sig sjelf hemta utväg för bestånd ech utveckling. Den behöfver otvilvelaktigt mera direkt stöd af staten. Utan att afse de bhetydliga fördelar landet redan dragit af den inhemska jerntillverkningen, så väl genom utgjord skatt af flere slag, som ock genom åstadkommanaet af landets hufvudsakliga export, torde väl förtjena öfvervägas, huruvida ej bibehållandet för framtiden af åtminstone en del af dessa fördelar skulle åt staten lemna full ersättning för några omkostnader till befordrande af inrikes kommunikationer, utan byilkas upphjelpande framtiden torde för jernverken blifva nog vidrig. Åtgärder ji denna väg öfverstiga den enskilda förmågan, som deremot, lemnad att verka mest möjligt utan tvång af restriktiva lagar, skall finna utväg att undanrödja öfrige hinder för en billig och dock xod jerntillverkning. Jag vågar således hysa der fasta öfvertygelse att, ehuru våldsamma brytningar snart torde uppstå och ehuru ofördelaktigt belägne verk måste upphöra, skall dock ej fäderneslandet upphöra att tillverka och exportera stångjern och detta kanske till oförminskad! belopp; förutatt likväl att åt denna industri frår det allmännas sida lemnas mera skydd och stöd än hitblls varit fallet. Ändamålet med ofvanstående har icke varit at våga en framställning af hvad nu för räddning ai Sverz2es jerntillverkning torde vara att åtgöra Dertill saknas här både tillfälle och författapeför måga. Men jag har velat samla materialier til bidrag för besvarande af den vigtiga frågan ocl derför bufvudsakligen inskränkt mig, till att lem na några meddelanden af technisk art och hem tade inom området för min verksamhet. Allvar ligt har pemödandet varit att uppfatta facta så dane de äro; men ofta händer dock att samm färg af olika ögon skådas olika, och på ofeibarhe gör jag ej anspråk mer än någon annan, G. Ekman.