gen erfarenhet erbjuda, utvälja det tjenligaste oc
bästa. Eger utgifvaren alla, eller åtminstone någo
-laf dessa egenskaper, så blir Svenske Patrioten en go:
tidning, och bör då mottagas med den tacksamhe
loch välvilja, ett sådant företag onekligen förtjenar
I brister han deremot i dessa egenskaper, så bör hai
söka fylla luckan med förskaffande af någon insigts
full medarbetares, eller ock blir hans tidning en dåli
tidning, Härom äro alla troligen ense.
I När rec. genomläst första numret af Svenske Pa
I trioten, fölo honom åtskilliga betänkligheter i nyss
I nämnda hänseende in, hvilka det andra numret yt
-Iterligare stadgade. Han igenkände nemligen åtskillig
lgammalt bekant, till och med ifrån sjelfva sin barn
.Idom, som således icke kan tillhöra nya vetenskaplig
-loch industriella upptäckter, och snarare föranledd
den slutsatsen, att Svenske Patrioten vore en unte
I qvarisk indusiriell tidning, och dess utg. någon forn
I forskare uti upptäckternas förlegade föriåder. Rec
Iskall förete skälen till en sådan tyehågsenhet, och lä
I saren må sedan sjelf dömma.
Uti första numret förekommer en artikel, med öf
I verskrift: Något om matjordens eller mullens inver
kan på vexternas lif och utvecklingo. När rec. hä
lläste följande: en intressant (interessant) theori on
I matjordens inverkan på vexternas lif bar nyligen blif
I vit antagen af en del chemister (kemister), förun
Idrade han sig icke litet, att här se en oredig fram
ställning af Liebigs åsigter upptagen såsom en nyhe
i en vetenskaplig) tidning, och än mera att se dess:
åsigter utgifna såsom vetenskapliga sanningar. En ny
het böra de icke vara, icke en gång för utgifvaren a
svenske Patrioten, (af hvilken man i hans egenskar
af utg. al en vetenskaplig och industriell tidning
eger rättighet att fordra, att han skall känna hvad :
läldre tidskrifter förekommit), då ifrågavarande artike
är ett torftigt sammandrag af hvad som utförligt -och
utmärkt väl redigeradt fanns uti Tidning för Närin-
garne, den 48 och 28 Juni 4844, XM 21 och 22.
Dessa Liebigska åsigter äro redan af både vetenskaps.
män och praktiske landtbushållare faktiskt vederlagde,
och äfven vederläggningen bör ej vara obekant, emec-
dan just några dagar förr än Svenske Patriotens för-
sta nummer utkom, bade i tidningen Svenska Mi-
nerva stått en väl skrifven artikel: Hvarföre går
upplysningen så långsamt? uti hvilken denna sal
temligt fullständigt vidröres.
Derefter kommer: Om den el. magnetiska kraftens
användande i stället för ånga. Denna artikel är ett
uppkok utan innehåll på åtskilliga notiser, som i fle-
ra tidningar tid efter annan stått att läsa. Rec.
skulle vid densamma icke fästat ringaste uppmärk-
samhet, så vida icke den s. k. beskrifningen på Ja-
cobis machin förrådt en sällsynt grumlighet i vetande
och oredighet i framställningen. Artikeln är för lång
att afskrifva, men rec. fruktar icke att blifva jäfvad,
när han försäkrar, att ingen eho den vara må, arti-
kelns författare främst ibland alla, ja icke ens den,
som förut känner saken, kan af denna beskrifning få
det minsta begrepp hvarkeh om principerna eller
sammansättningen af en elektrisk magnetisk machin.
Recensenten har imedlertid för några år sedan sett
likväl icke en dylik som Svenske Patriotens, be-
skrifning med bifogad ritning i den af Hr Scheutz
utgifna journal för, om Rec. icke misstar sig, år 4839.
Rec. har icke dennå journal till hands, men skall ej
undandraga sig, att när helst det begäres, citera bå-
de årgång och nummer. Slutligen heter det i Sv.
Patrioten: det återstår nu mera att beräkna huru
mycket zink m. m. åtgår ti!l elektricitetens underhål-
lande. — Återstår det verkligen ej mer? I detta
fall mätte det vara artikelförfattaren som löst det
svåra problemet; men ingen annan. Rec. fruktar
dock storligen att förf. här säljer huden efter den
björn, som ännu går i skogen. .
- Uti artikeln om Kölles kylapparat finnes åter ctt
dyrbart exempel på Svenske Patriotens beskrifvande
iörmåga. Här är det omöjligt att utgrunda, om de
rör, genom hvilka destillatet skall gå, sitta innanför
eiler utanför kyliatet. Huru förf; vidare utaf tvenne
rör, sammlödda i en spetsig vinkel, och de öppna än-
darne förenade med kautschuksrör, kan få en zick-
zackformig slang, i stället för en triangel, går öfver
Rec:s förstånd. Rec. för sin del kan ej få ur sitt
hufvud, att, efter Sv. Patriotens beskrifning, denna
zick-zackformiga slang, måtte sitta grensle öfver kyl-
fötet, ungefärligen såsom Bacchus på tunnan.
Artikeln om Mastiches cement eller pierre artifi-
ciel (artificielle) är åter en gengängare ifrån Tidning
för Näringarne, d. 47 Dec. 1841, M 45, der den
kallas Eogelskt Mastikcement: Dess nya namn är
kanbända taget efter någon Hr Mastiche, som upp-
fumit det.
Artikeln om sättet att erhålla ett vackert potatis-
mjöl och ett finkelfritt bränvin af potatis, har förut
stått i en årgång af landibruksakademiens handlingar,
och finnes derjemte, genom en synnerlig bändelse, nä-
stan ord för ord, uti Tidning för Näringarne, He
48 d. 24 Dec. 1844.
Artikeln med öfverskrift: en högst enkel barome-
ter visar att utg. icke en gång kan oklanderligt af-
skrifva sina notiser. Beskrifningen om dennas. k.
barometer, finnes under namn af Prognosticator el-
ler stormglas, uti Högfeldts afhandling om baro-
metern och thermometern, tr. i Stockholm 4833, pag.
43. Uti noten finnes nämdt, att den der meddelade
beskrifning är tagen ur Mechanics Magazin för 1823,
JM 13. Detta instrument är ett lekverk, som icke
rimligen kan anvisa förändringar i -atmosferens be-
skaffenhet, emedan grumlingarne uti vätskan bero på
kamfers och ett par salters större eller mindre löslig-
het i sprit. När alkoholn småningom blir mera vat-
tenha!tige så utfaller en del af den upplösta kamfern
och så uppkomma grumlingarne. Men denna sednare
eller kamfer, som dock skulln utgöra den huf-udsak-
ligaste ingrediensien i detta lekverk; finnes i Sy. Pa-
trioten alldeles icke upptagen. Vidare säger Sv. Pa-
trioteh, att när spriten med tiden blir vattenhaltig,
så behöfver man endast afhälla den och pågjuta ny
sprit på den i flaskan varande blandaing af salpeter
och salmiak. En utg. af en vetenskaplig) tidning,
som ämnar meddela alla nyare kända (således icke
äfven do -okända, för hvilken uraktlåtenhet han bör
vara ursäktad) uppfinningar och upptäckter af värdex,
borde väl dock hafva sig bekant, att salpeter är till
någon. del och salmiak fullkomligt löslig i vattenhaltig
alkohol, och att således, när man uthäller den gama
spriten, så utbäller man med detsamma barometern
och hela kalaset. Fru Leongrens gamla grefvinnas
ben, som spådde väder angäfvo otvifvelaktigt väder-
lekens förändringar mycket noggrannare än Sy. Pa-
triotens pharnametarn