Dessutom anmälde sig såsom sökande Hr asses-
sor Quiding i Götha Hofrätt, men återkallade se-
dermera ansökningen.
MM—HiäRN
— En Götheborgs-tidning berättar, att en äl-
dre tjensteman inom dervarande tullkammare,
kontrollören J. Edberg, utan egen ansökan och
utan att vara för någon embetsförseelse åtalad,
blifvit afskedad af Tullstyrelsen med fulla lönen
i pension; och tidningen anmärker, att denna
lättfärdighet att pensionera blir temligen kostsam
för staten, utom det, att en sådan rättghet att
afskeda tjenstemän, hvilka ännu hafva vigör att
sköta sin tjenst cch lärge oklanderligt bestridit
den, synes vara nog godtycklig.
——L —
— Svenska - Minerva och Biet synas nu rä-
stan alla dagar vilja täfla om, hvilkendera skall
kunna göra de hiskligaste målningarna af till-
ståndet i de Förenta Siaterna, i anledning af de
balanser, som dessa staters skattkamrar iråkat
genom det en tid alltför ohejdadt utsträckta kre-
dit- och. privatbanksystemet, samt de svind!ande
spekulationer i kanal- och jernvägsbyggnader, som
der blifvit företagna utan tillräckliga fonder, äf-
vensom af de malversationer, som blifvit be-
sångna af bankernas embetsmän. Allt detta är
sanska illa för de Förenta Staterna; men hvad
som förefaller mycket naift både af Minerva och
Biet, är att frambålla det såsom ett skrämskott
emot den republikanska samhällsformen och så-
som en lysande motsats kärtill vilja framställs
våra egna ställningar och förhållanden. Det är
likväl allom bekant, att den Svenska barken
just under de sista 30 årens regime gjort en
bankrutt af lika om ej svårare ait än de flesta
Amerikanska statsbankernas fallissementer, då
den vid realisationen ej gaf fullt en tredjedel af
sina skuldförbindelsers belopp i utdelning; hvil-
ket för öfrigt var nödvändigt, då bankrutten till-
dragit sig successift under många ir — och
denna bankrutt skedde i följd af tillgrepp af
bankens medel för statsbebof m. m., utan att
Sverige har i behåll en tjugondedel så många
resultater i allmänna byggnader af kanaler och
jernvägar, som finnas på samma tid uppförda i
Amerika. Hvad åter det hela beträffar, så är
skilnaden den, att i Amerika äro statskassorna
bryderi, men mängden af de enskilde är väl
bergad — och får för sig sjelf använda inkom-
sterna af sitt arbete; kär deremot har statskas-
sar öfverskott i följd af den dryga beskattnin-
sen, men mängden af de arbetande äro så fat-
lige, att de aldrig kunna göra något upplag för
ramtiden, och de fleste jordbrukare, skatte- och
kronobönderne endast att betrakta såsom ar-
rendatorer af sin egerdom. Hvilkendera af de
svårigheter, som åtfölja dessa olika förhållanden,
ir lättare att afhjelpa, torde snart visa sig. In-
om två å tre år skall folket i de Förenta Sta-
terna, undervisadt af skadan och af sina misstag
finanslagstifiningen, och i sättet att göra affä-
ser, åter. befinna sig i ett blomstrande tillstånd;
vuru snart detta kommer att ske i Sverige, skola
le blifvande årens lagsökningstabeller väl utvisa.
— 00
