Dessutom anmälde sig såsom sökande Hr assessor Quiding i Götha Hofrätt, men återkallade sedermera ansökningen. MM—HiäRN — En Götheborgs-tidning berättar, att en äldre tjensteman inom dervarande tullkammare, kontrollören J. Edberg, utan egen ansökan och utan att vara för någon embetsförseelse åtalad, blifvit afskedad af Tullstyrelsen med fulla lönen i pension; och tidningen anmärker, att denna lättfärdighet att pensionera blir temligen kostsam för staten, utom det, att en sådan rättghet att afskeda tjenstemän, hvilka ännu hafva vigör att sköta sin tjenst cch lärge oklanderligt bestridit den, synes vara nog godtycklig. ——L — — Svenska Minerva och Biet synas nu rästan alla dagar vilja täfla om, hvilkendera skall kunna göra de hiskligaste målningarna af tillståndet i de Förenta Siaterna, i anledning af de balanser, som dessa staters skattkamrar iråkat genom det en tid alltför ohejdadt utsträckta kreditoch. privatbanksystemet, samt de svind!ande spekulationer i kanaloch jernvägsbyggnader, som der blifvit företagna utan tillräckliga fonder, äfvensom af de malversationer, som blifvit besångna af bankernas embetsmän. Allt detta är sanska illa för de Förenta Staterna; men hvad som förefaller mycket naift både af Minerva och Biet, är att frambålla det såsom ett skrämskott emot den republikanska samhällsformen och såsom en lysande motsats kärtill vilja framställs våra egna ställningar och förhållanden. Det är likväl allom bekant, att den Svenska barken just under de sista 30 årens regime gjort en bankrutt af lika om ej svårare ait än de flesta Amerikanska statsbankernas fallissementer, då den vid realisationen ej gaf fullt en tredjedel af sina skuldförbindelsers belopp i utdelning; hvilket för öfrigt var nödvändigt, då bankrutten tilldragit sig successift under många ir — och denna bankrutt skedde i följd af tillgrepp af bankens medel för statsbebof m. m., utan att Sverige har i behåll en tjugondedel så många resultater i allmänna byggnader af kanaler och jernvägar, som finnas på samma tid uppförda i Amerika. Hvad åter det hela beträffar, så är skilnaden den, att i Amerika äro statskassorna bryderi, men mängden af de enskilde är väl bergad — och får för sig sjelf använda inkomsterna af sitt arbete; kär deremot har statskassar öfverskott i följd af den dryga beskattninsen, men mängden af de arbetande äro så fatlige, att de aldrig kunna göra något upplag för ramtiden, och de fleste jordbrukare, skatteoch kronobönderne endast att betrakta såsom arrendatorer af sin egerdom. Hvilkendera af de svårigheter, som åtfölja dessa olika förhållanden, ir lättare att afhjelpa, torde snart visa sig. Inom två å tre år skall folket i de Förenta Staterna, undervisadt af skadan och af sina misstag finanslagstifiningen, och i sättet att göra affäser, åter. befinna sig i ett blomstrande tillstånd; vuru snart detta kommer att ske i Sverige, skola le blifvande årens lagsökningstabeller väl utvisa. — 00