en grym förföljelse. Moderlandet skickar soldater, kanoner och bödlar; Crouwwells helgon slå ned som gamar öfver det olyckliga landet, blo det flyter i strömmar under mer än ett sekel: och då slutligen segervinnarne tröttnat vid ett krig, som föder endzst martyrer, upplöser sig förföljelsen uti ett vidtomfattande system af 1legalt förtryck. af organiserad träldom, som fort-I varar ännu hundra år. Två stera revolutioner, Amerikas och Frankrikes, hafva gifvit de första huggen åt detta system och Försynen hear skic kat en stark man, som i våra dagar fullföljer) planen att fuilsrändist bryta det, Om imediertid verktygen i ett, under sju sekler fortivarande, tyranni äro i det närmaste un-danröjde, qvarstå likväl verkningarne deraf, och motsatsen framträder i sin mest vederstygghga skapnad, så att af dessa begge öar den ena, Siora Britannien, utbreder sig lycklig, rik, stolt öfver siva skepp, som betäcka haiven, öfver det guldl hon upphemtar på kontinentens alla punkter och öfver sina gamla institutioner, huru förgånglige de än må vaa; den andra, Irland, k:iotar, vaknar fill handling och griper sig an, utblottad, ömkansvärd, uthungrad, utan bandel, utanj industri, utan andra tillgångar än fosterjorden, som bon fuktar med sin anletes svett, endast på det en sjelfklok, afskydd aris!okrati må samla frukterne och slösa dem på utlänningen; Irland, nu mera politiskt fritt, men som samhälle slaf, förbannande institutioner som endast varit dödande vapen i dess förtryckares händer, och återfordrande den första, den oafvisligaste af alla rättigheter, den att få lefra medelst arbete. Sidana äro de begge länder, som kallas, utan tvifvel på spe, det förenade konungadömet Stora Britannien och Irland. Irlands olyckor skulle förete en stor och dyster tafla; måhända kunde Läsaren deraf draga fördel genom åskådningen, huruledes likartade in stitutioner, tillämpade i olika syftning, lyftat ett folk till lyckans högsta punkt och störtat ett annat i nödens afgrund; måhända kunde Läsaren deri finna en klav, bland annat, till lösning a! det vigtiga problemet; huru återupprätta, huru ombilda Irlan? En uppgift, förfärande för England, som med hvarje dag utvidgar sitt område men invecklar sig sjelf; som inför en lång följd af orättvisors vidunderliga resultat, vid åsynen af den gnagande kräfta, som huggit fast i dess sidä, tvekar, derföre att det ej känner något bo:emedel; England vågar ej döda, kan ejlåta henne lefva, och dess fara är nästan densamma i följd af rättvisa, overksamhet eller orättvisa. Dessa frågor, huru intressanta de än må vara,! äro alltför omfattande, att här finna ett rum; jag kan blott i korthet antyda dem. Dessutom återstår detta arbete icke mera alt göra; det är redan på ett beundransvärdt sätt utfördt uti de på en gång vigtiga och rörande bladen i G. de Beaumonts bok !)i dessa blad der, under historikerns och publicistens stränga granskning, man erfar skimret af poetens bildningsgåfva och hör det redbart ädla bjertats slag, det är i detta ar-bete mån bör studera Irland för det förflutna, närvarande och tillkommande, i dess religiösa ifver, i dess demokratiska jäsning, i dess på en gång patriarkaliska och vilda seder, i dess hat och i dess kärlek, glödande som hatet: i de laster, hvarmed sju seklers förtryck stämplat detta land och uti de dygder, hvilka det sjelft sig lemnat; i det vederstyggliga grannskapet af en österländsk lyx hos någre få, och af ett i omätlighet utsträckt, fasaväckande, oerhördt elände, -hvartill förebilder eller jemförelser ingenstädes stå att finna. Det är i detta arbete man bör se denna grönskande, för poeterne så kära hågkomst, denna sköna smaragd, hafvens främsta perla, infattad af oceanen, med sin töckniga himmel och sin herrligt grönskande drägt, sina branta berg, sina sorlande bäckar, sina eviga ängar och den breda floden Shannon, som sakta framflyter och fåfängt skänker henne sina vågors hugsvalelse. Det är i detta af naturen så gynnade, af menniskan så misshandlade land, hvarest i närvarahde ögonblick för verlden utvecklas ett stort drama, med häpnadens öga följdt af engelska aristokratien och hvars upplösning varder fruktansvärd, ty den brittaniska konstitutionens gamla byggnad kommer att skakas i sin grundval I detta drama finnas fyra hufvudaktörer: Det Protestantiska Irland, det Katholska Irland, Engelska regeringen och OCennel; antydom i korthet hvarderas ställning och roll. Den Irländska befolkningen sönderfaller i två, utan mellanvarande skiftningar skarpt begränsade partier, som Rn vC bilda två nationer af en. Anglo-Irländare, An-! glikaner, Orangister, aristokrater och rike äro ett, den genom eröfringen inympade, af våldet befästade och genom plundring riktade stammen. Enligt statistiska uppgifter för 1834 utgjorde denna del af populationen föga mer än 800,000 själar. Derefter komma de Milesiske Irländarne, den infödda katbholska, demokratiska, fattiga, öfvervunna och plundrade stammen. Denna del af. nationen, till hvilken, af haåt tillaristokratien, numera sållat sig presbyterianerne i norra delen af. landet och andra sprotestantiske bekännare, uppgår till nära sju millioner själar. Hos förstnämnda partiet varierar förmögenheten från en million till 309 tusen francs ränta. Iafseende på det andra, se här, oberäknadt någre af bandel och industri uppkomne undantag, den enklaste sociala indelning; hurm otrolig den än kan synas, skär jag likväl ej i växten, jag följer helt och hållet Beaumonts bok, der uppgiften grundas på authentika handlingar. Någre, jag menar privilegierade, äta potäter tre gånger om dagen; andre, mindre lycklige, två gånger; somlige i fattig belägenhet endast en gång; andra slutligen ännu mera utblottade, nödgas alldeles fasta en, stundom till och med två dagar.?) — !) LIrlande sociale, politique et religieuse par Gustave de Beaumont. IEFö Vv (SEmA 2 LIrlande t. 4. p. 203. Brödet är för 3, afIrlands )