dena mognade frukten af sin kioka plan och upp fyilandet af sin alltid bysta förhoppnisg att ui den nuvarande torftigheten få återvända till väl stånd, välsignade inom sig sitt kloka infall, at från den trånga gränden flytta till en störr gata och ihågkom, i sin glädjes första uppvall ning, då en mängd af !jusa idr trängde sig på henne, äfven för detta grannen Frans, som gifvit anledning till denna flyttning. Oaktadt har just icke var hennez gunstling, gjorde hon nu inom sig ett tyst löfte att genom någon hemlig gifva bereda honom en Jiten glädje för det har varit den medelbara, ehuru ofrivilliga orsaker till, att hennes lyckas stjerna nu uppgick. Hor tyekte sig också hos honom böra afbörda en li ten skuld för den välmenta linhandeln. I modrens hjerta var således äktenskapskon traktet så godt som underteckuadt; likväl fann hon det opassande att gå för hastigt till väga, derföre träffade hon med friaren den öfverenskommelsen, att hon skulle få åtta dagars betänketid för att med sin dotter under bön till Gad öfverlögga saken. Efter densa tids förlopp skulle den hedervärda friaren åter infiana sig, och hoppades hon då kunna glädja honom med ett gyanande svar. Han lit sig härmed nöja och rekommenderade sig. Knappt hade bryggaren vändt moder Brigitta ryggen, så blefvo spinnrock, härfvel, tuttar och häckla, utan afseende på deras trogna tjenster och likaså oförskyldt som oftast parlamentsherrarna i Paris, förvista och såsom onyttigt husgeråd undansatta i en skräpkammare. Då Meta kom tillbaka från messan, förvånades hon öfver