dena mognade frukten af sin kioka plan och upp
fyilandet af sin alltid bysta förhoppnisg att ui
den nuvarande torftigheten få återvända till väl
stånd, välsignade inom sig sitt kloka infall, at
från den trånga gränden flytta till en störr
gata och ihågkom, i sin glädjes första uppvall
ning, då en mängd af !jusa idr trängde sig på
henne, äfven för detta grannen Frans, som gif-
vit anledning till denna flyttning. Oaktadt har
just icke var hennez gunstling, gjorde hon nu
inom sig ett tyst löfte att genom någon hemlig
gifva bereda honom en Jiten glädje för det har
varit den medelbara, ehuru ofrivilliga orsaker
till, att hennes lyckas stjerna nu uppgick. Hor
tyekte sig också hos honom böra afbörda en li
ten skuld för den välmenta linhandeln.
I modrens hjerta var således äktenskapskon
traktet så godt som underteckuadt; likväl fann
hon det opassande att gå för hastigt till väga,
derföre träffade hon med friaren den öfverens-
kommelsen, att hon skulle få åtta dagars be-
tänketid för att med sin dotter under bön till
Gad öfverlögga saken. Efter densa tids förlopp
skulle den hedervärda friaren åter infiana sig,
och hoppades hon då kunna glädja honom med
ett gyanande svar. Han lit sig härmed nöja
och rekommenderade sig.
Knappt hade bryggaren vändt moder Brigitta
ryggen, så blefvo spinnrock, härfvel, tuttar och
häckla, utan afseende på deras trogna tjenster
och likaså oförskyldt som oftast parlamentsher-
rarna i Paris, förvista och såsom onyttigt husge-
råd undansatta i en skräpkammare. Då Meta
kom tillbaka från messan, förvånades hon öfver