gueville har icke ett enda ord att säga om Sep-l:
tember-lagarne; om pärernes nya anspråk; om;
förlöljelserna emot pressen; om den grymhet,
som blifvit föröfvad emot fångarna i Toulouse;l!
eler om de många missbiuken af makt. Hr
Tocqueville fö: biser al:a dessa frågor och orsa-
ker, som ligga midt för hans ögon, och sätter
en teleskop framför dem, för ait i den aflägse
rymden upptäcka de dolda moraliska orsakerna
tili den sjukdom, hv2ral samhällskroppen lider.
Han beklagar, att regeringen och dess ledande
män vändt sig till de deputerades enskilda io-
tressen, i stället att taga i anspråk deras foster-
landskärlek och bättre känslor. Han beklagar,
att Kammaren sönderfaltit i fraktioner i stället
för i störa partier; han beklagar, att Frarsmän-
nen i allmänhet för mycket älska embeten. Er
Tocqueville kunde lika så väl hålla en predikan
emot menskliga naturens förderf. Så länge folk-
församlingar och offertiga personer finnas, bom-
mer man att vädja till ceias enskilda intressen;
och representationer sönderfalla i små fraktio-
ner, då aristokratiska eller andra intressen wviija
hålla dem i stora partier. I ett land, der cen-
tralisationen skapar en oänd!g mängd embeten,
som bortg:fvas af styrelsen, der kommer ound-
vikligen kärlek till embeten att alltid fostras
hos folket. Vi iro siledes icke, att Hr Tocque
villes framställnirg afsittiäderneslands mora iska
onda kan leda til något botemedel. Det hade
varit mera ändamålsenligt och skulle hafva be-
visat mera mod hos Hr T cqueville, om han
begagnat sin vältalighet för att påpeka dagens
onda cch missbruk, utan att sväfva omkring i
den moraliska och fi!osofiska veriden, för att upp-
söka olyckor och deras botemedel, då det i den
verkliga verlden rundt omkring honom finnas
skriande missbruk i dagliga facta, hvilka behöfva
reformeras.r
Konungen i Preussen begagnar sin tid i Eng-
land att bese Londons märkvärdigheter hvari-
gerom John Bul lår ett kärt tillfälle att gapa
och hurra. De under byggnad varande parla-
mentshusen, Westminster Abbey, målning:gal!e
rier etc. hafva redan blifvit tagna i ögaasigte
af den kungliga gäs!ea. Korporationen d. v. s.
magistrsten i London hade, anförd af Lord
Mayorn, presenterat H. M. en zedress, iom in-
nehöll Jyckönskningar i anledning. af hans an-
komst till England. Konungen besvarade adres-
sen på E-gelska språket. Projektet att staden
skulle gifva Konurgen en stor måltid har för-
fallit, emedan man ansåg micdre passande, att,
under en tid af så förfärligt elände som nu bland
de lägre folkklassern2, kasta bort enstor summa
penningar på en onödig !te.
Man anmärker, a!t prinsen af Wales blifvit
döpt i vatten från Jordan, hvilket någon i Sy-
rien vistande Engelsman hemskickat.
Lord Melbourne bivistade icke döpelse-cere-
monien, och har ej hel:er visat sig på hofvet
under fåterna för Konungen i Preussen. Det
ärgikten, som tjenar honom till ursäkt eller fö-
rTevändning.
Drottningen lärer ämna gifva Lorden ett ledigt
strampeband.
Konungen i Preussen har gjort ett besök hos
Sir Robert Peel och dejeunerat med honom.
Ännu iakttaga Peel och den del af pressen,
som understödjer regeringen, den djupaste tyst-
nad i afseende på kabinettets planer, ehuru par-
lammentssessionen är så nära förhand.
De Londonska badauds hänryckning öfver
Konungens af Preussen besök har gålt så lingt,
alt en och annan tidning trott sig böra försöka
att något litet återföra dem till sars. Sålunda
säger bland ardra Atlas: Konungens besök ör
visserligen en glädjande händelse, men derföre
behöfva vi icke räkna alla knappar i H. Maj:ts
roek. Fredrix Wihelm är drottning Victorias
frände, och då H. Mej:t har så föga tillfälle at!
besöka sina anförvandter på kontinenten, så är
det ar.gerämt att de komma till henne. Imed-
lertid vill det icke rätt passa för oss, som elt
tänkande folk, och för vår stolta ställnirg bland
de Europeiska staterna, att vi lägga så mycken
vigt på konungens protestantism. Vira prote-
stantiska vänner VYoro för oss alltid de dyraste
och mirst nyttiga. Huru mycket blod och pen-
ningar har ej Hannover kostat oss, Hannover,
the grave of English integrity! Våra äldsta och
gagneligaste bundsförvandter voro katboliker.
Låtem oss således emottaga Konungen af Preus-
sen såsom det passar sig, med manlig och öp-
Ppenhjertig gästfrihet, men lenrom hans trosbe-
kännelse ur spelet.
-TYSKLAND.
Staden Brestau har åter gifvit ett hedrande
prof af den oberoende och frisinnade anda, som
der är rådande, och för hvi!ken den också är
mindre väl anskrifven hos höga vederbörande
Det bar förut biifvit nämdt, att professor Hoff-
man von Fallersleben, som utgifvit en samling