Vvinnas upplysningar, hvilka Breitfeldt icke kunde
meddela.
Doktor Berg uppgaf, att han, uteslutande syssel-
sgatt med obduktionen af musikläraren Carlssons lik,
wid berörde tillfälle icke kunnat lemna någon upp-
märksamhet åt Breitfeldt och hans ytttranden, hve-
dan doktor Berg, ehuru han under besigtoingen hört
berr polismästaren Berg, herr assessoren af Grubbens
och herr advokatfiskalen Fredholm önsom tala vid
Breitfeldt, likväl icke kunnat fullständigt uppfatta
föremålet för dessa samtal. Sjelf hade doktor Berg
ej tillta!at Breitfeldt förr än Berg ur den döda krop
pen framtagit bjertat, då Berg, visande detsamma för
Bre tfeldt, till honom sagt: Se här det hjerta, som
så vänskapligt och varmt slagit för dig, samt der-
jemte yttrat den önskan, att Breitfeldt måtte upphö-
Ta med sitt nekande att hafva begått mordet, men
Breitfeldt hade derå svarat, att han icke kunde be-
känna ett brott, som ej af honom blifvit föröfvadt.
Doktorn erinrade sig äfven att Breitfeldt uppgifvit,
det han lånat pistolen af Rumstedt och att Breit-
feldt sjelf derur aflossat skottet. Angående Rum-
stedts inkallande till anatomisalen och om papperet
ill patronerne, lika med hr af Grubbens.
Både hr af Grubbens och doktor Berg uppgåfvo,
det de vid vidberörde tillfälle icke hört nigon tve-
talan af Rumstedt, utan blott att Rumstedt uppgif-
vit, det han vid terzerolens öfverlemnande till Breit-
feldt laddat densamma.
Doktor Mitopge hade fört protokollet vid den me-
dicolegala obduktionen å Carlssons döda kropp,
men hans vittnesmål upplyste ingenting.
Polisuppsyningsmannen Lundberg, som tillstädes-
varit då Breitfeldts kläder af hr af Grubbens och
Doktor Berg i Poliskammaren besigtigades, hade äf-
ven luktat på kappan: samt funnit förhållandet så-
dant som herr assessoren anmärkt. Herr af iGrub-
bens anhöll få tillägga, att han Fredagsförmiddagen
den 29 Oktober, innan Carlssons lik bortfördes ur
det rum vid gamla Kungsholmsbrogatan, som Carls-
son ilifstiden bebott, infunnit sig derstädes samt i
rummet känt ett starkt brandos, och att den brand-
rök, som vid besigtningen af Breitfeldts kappa fun-
nits bafva deruti inträngt, för hr assessorens lukt-
organer företett sig så fullkomligt lika den röklukt
som i rummet förmärkts, att herr assessoren trott
sig å kappan igenkänna alldeles samma lukt, som i
rummet. Detta oaktadt fortfor Breitfeldt att bestri-
-da, det hans kappa, samma natt som mordet skedde,
funnits på annat ställe än i Breitfeldts eget rum,
och syttrade, stt han trodde, det kappan vid den
-omnämnde besigtningen icke haft annan lukt än för-
ut, då den åt honom förfårdigades.
Herr af Grubbens forklarade på tillfrågan, att då
han den 29 Oktoberinkommit i Carlssons rum, hade
hr assessoren af den ställning hvari ban funnit liket
nästan varit böjd för att tro, det Carlsson blifvit
ihjälosad af den rök, som var i rummet. Carlsson
hade nemligen legat på venstra sidan i en sofvande
ställning med högra benet utsträckt och det venstra
något krökt, liggande öfver det förra samt händerna
4 kors öfver bröstet. Häraf ansåg herr assessoren
det vara otvifvelaktigt. att Carlsson blifvit mördad
sofvande i sin säng. I afseende å det större sår,
-som funnits i Carlssons hufvud, hade, vid yttra be-
sigtningen, herr assessoren, jemlikt hvad ban redan
förmält, destomindre haft skäl till den förmodan, att
det varit ett skottsår, som kanterna kring såret ej
varit svedda och något tecken efter krutrök icke
funnits i håret. Då nu likväl vore fallet, att Carls-
son blifvit skjuten i hufvudet, så vore af nyssan-
märkte omständighet en följd, att pipan å pistolen
vid skottets eflossande blifvit satt så nära intill huf-
vudet, att hvarken eld eller rök kunnat fremtränga
på sidorna samt att således hela skottet gått in uti
hufvudet, (Forts. följer.)