att låta den offentlighetsanda, som Grundlagarnt
gjor: till grundval för allmän och enskild säker
het, oklandradt undertryckas af nägra mörkrets och
gvltyckets tjonsteandar; är det oklokt, att låta er
het Nations trängtan efter verksamhet, enkolhet :
sina lagar, bestämdhet i sina hushållsengelägenhe:
ter, frihet i since privatförhållanden, och säkerhes :
sin eganderätt eå länge återhållas, att det länge
pärda missnöjet måste utb-yta genom olycksbrin-
gande söndringar; då synes det vara hög tid, at
Rizeis Ständer erkänna såsom sin pligt, att be.
g:gna den formella rätt, Grundlagen åt dem öf.
verlemnar, och i detta hänseende uppfylla Natio.
nens allmänna förväntan.
Vi böre icke förbise, Mine Herrar, att denza na.
tionens rätt redan till en del tyckes erkänd af re-
geringsmakten; men sätet, hvarpå den blifvit det
synes ej tillfredaställande.
De fleste af för detta rådgifvarne hafva aflägsna!
sig utur Konungens statsråd; men det synes mer:
hafva skett såsom en utväg att förebygga någor
Svändernas opinionsyttring i denna del, än såsom
ett erkännande af nationsns missbolåtenhet med
styrelsegrundsstserna, och behofvet af nya organe:
för desszs tillämpning till öfverensstämmelse med
fo:kets belåtenhet och bästa; och man torde med
skäl kunna fråga, om alla aflägsnat sig af samma
konstitutionella motiv, som i afskedsansökningen u:
tar en ibland dem fianes framställdt. Man torde
kunna fråga sig: Har detta rådgifvaraes aflägsnan-
de utgått ifån regentens stadgade grundsats, att
förena sig med Svenska foiket; att sammangjuta si
na och sin dynastis intressen med Svenska natio:
nens; att göra folkets representanter och sina råd:
gif.are i framtiden till samverkande krafter, i stäl.
let för fisadtliga partie:? År det bevis på ett all-
srligt beslut, att låta de inskränkta, ifrån andrs
länder och regeringssätt lånade stabilitets-, prohi-
bitif-, mosvopol. och privilegii-grundsatserna, och
det centralt admicistrativa systemet utbytas emot
de: ärligt representativa statsskicket, hvilkets för-
bästrande ändå aldrig hvilar; emot friheten, som
irgjuter kraft i alla samhällskroppens lemmar: emot
jennlitheten inför lagen, som uppmuntrar alla till
gemensamt strälvande för fosterlandets skydd; emot
folzets deltagande uti sina hushålls- och ordnings-
bestyr, som underhåller allmänna andan och gör
kunskaperna och redligheten till mål för hvarje mans
sträfvande och ärelystnad?
Jag befarar att så icke är. Jag fruktar, att de
många omständigheter, som gjort 25 års sidor i
vårt lands historia i åtskilliga menisgar så bety
delsslösa, ännu verka med gamma kraft att jörlän-
ga vår sveghet och vår vanmakt. — Jag ser det
önskvärda mälet icke närmas våra blickar! Måhän-
da dömer jag orätt; men mig synes ännu allena-
styrandet, med alla sina orimligheter, sitt godtycke,
sivu förbiseende af landais kraf och sina medgörli-
ge försvarare, omgifva oss.
Skulle det så vara, och man måsto befara det af
den färglöshet, som utmärker den så kallade nya
ministeren, vid betraktandet af dest nu pågående
bemödandet att undertrycka nationalrepresentatio-
nens försök, att, under sina ändamålsvidriga former,
genom någon allvarligare opinionsyttring likväl ful-
göra sin pligt emot Svenska folket, oaktadt det red-
liga nitets djupa smärta torde nödgas erkänna oför-
migan ait kuuna, i sådant hänseende, fullkomligt
motsvara nationens billiga fordringar; skulle ännu
samma olyckliga hinder för Regenten ett tala lan-
dets språk vålla samma oförenligheter i denna mas-
så ef ärendens behandling, som maktbegäret ryckt
under sig, med en tantalisk törst, och som derige-
nom blifvit dragne urdo kretsar, der kännedomen
af saker och personer eljest stått fårdig att beslu-
ta eller välja till det allmännas fördel?
skulle ännu samma rädsla råda för sjelfständig-
het i tänkesätt, som inkastat så många bränder i
sionena, bjudit misstroendets lystnad till våra sem-
qväm, och väckt harmsna och hatet i våra slägtför-
hålianden och vänners kretsar; skulle äanu den atl-
männa nationens krafi, som våra grundlegars stif-
tare tänkte sig stadgad och underhållen genom ytt-
Ponderästen, anses såsom konungamaktens fiende,
och denna rätt förföljas såsom en lockspioa (Agent
provocateur) åt utländska makter, då den borde be-
traktas såsom värnet för vår frihet?
Skulle vi skåda ssmma sirifvande, att draga allt
under styrelsens inflytelse och afgörande; att in-
krästa på så väl folkrepresentationens, som doma-
remaktens gebit; och att, i stället för allmänna rät-
tizhsier och skyldigheter, ordnade genom bastäm-
da, för alla och en hvar gällande etadganden, afgö-
ra allt genom beslut i hvarje serskildt fall, som
lemna alla och en hvar berosnade af siyrelsegodtyc-
ke:?
Skulle den med ingen föregående tid jemförliga
U vidyningen af Konuogens hof fortgå, och detse
facg-, titel- och ordonsutdelnivgar fortfara att spri-
da flärd ibland maticn:n, under det att cational-
representationens bemödanden, att genom beskatt-
ning hämma detta fåfängans öfverflöd, godtyckligt
motverkag af Styrelsen? kulle vi ännu blott se
nja mimstrar med alla de fordnas oförmåga att
framtvinga afseende på natiozens krafcer och leda
dess angelägenheter? Hvad hade väl då Svenska
folket vunnit med alla de uppoffringar, de nödgats
göra, för att tillfredsställa regeringsmaktens for-
drivogar, att under djupa freden hålla en lika stor
k:igsmakt, som fordom ansågs tillräcklig under kri-
get; att öka olt embetsmannaantal, som med epän-
damålsenlig oganisstion och frånskiljandet af mång-
faldiga onxödiga och principvidriga bestyr, eljest va-
rit mer än tillräckligt, och at förse detsamma med
löner, som, otil!fredsställande för de lägre tjenste-
gradernas behof, erbjuda öfverflödets retelser åt dö
högre, alltså verka på begge sätten emot statens
sannckyld:ga fördel, och fordra större kostnader än
som behöf!es? Hvad blir då folkets ersättning för
alla de ökede bördor des åtagit sig för bevärings
plistens fosterländska offer, för exira roteringens
villiga erbjudande, för indelta truppernas kostsam-
ma öfoing och utrustriog, för krigsbefålets ökning
och lönaeförbättring, för underhållet af en flotta, i
hoppet att regeringen sjelf en gång skulle fatta sitt
bs!ut i frågan om dess organisation? Hvilk för-
. oo 9 2
a Urea 2 KP us KÄLLA